Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:City plan 62.jpg|thumb|280px|Stockholms city, principplan 1962<br>blå tonat=tunnelbana och biltunnel, blå linje=gräns för 1946 års citplan, mörk tonat=berörda kvarter.]] '''1962 års cityplan''', även kallad '''City 62''', var en översiktlig plan för ny bebyggelse och ändrad trafikföring i samband med omdaningen av [[Nedre Norrmalm]] i [[Stockholm]], [[Norrmalmsregleringen]]. 1962 års cityplan antogs av Stockholms stadsfullmäktige år 1963 och kompletterades fyra år senare av [[City 67]]. == Allmänt == När cityplan 1962 antogs var omdaningen av [[Stockholms city]] i full gång och hade pågått i ca tio år. City 62 byggde i stora delar på den av stadsfullmäktige år 1944 beslutade “Generalplan för Stockholm” som resulterade i [[1946 års cityplan]].<ref>Huvudstad i omvandling, sida 153</ref> I 1962 års cityplan vidgades planområdet jämfört med 1946 års plan genom att delar av [[Östermalm]], begränsat av [[Humlegårdsgatan]]-[[Östermalmstorg]]-[[Sibyllegatan]], inbegreps i planen och gränsen norrut flyttades ca två kvarter norr om [[Kungsgatan]] i höjd med [[Adolf Fredriks kyrka]]. == Bebyggelsen == Gällande området söder om [[Sergels torg]] betonades uttryckligen att man ville bereda ett vidgat utrymme för olika kulturändamål, undvika en ensidig kommersialisering och utbilda cityområdet till ett attraktivt centrum för både arbetsliv, kulturliv och nöjesliv. Tomten norr om [[Brunkebergstorg]] reserverades för [[Riksbanken]]s planerade nybygge och kvarteren söder om Brunkebergstorg och ner till [[Norrström]] reserverades för framtida förvaltningsbyggnader. I området skulle det skapas ca 7 000 arbetsplatser, huvuddelen för stadsanställda. Gällande parkeringskapaciteten räknade planen med ungefär 20 000 platser varav två tredjedelar i parkeringshus. == Trafikföringen == I 1946 års cityplan bestämdes att [[Sveavägen, Stockholm|Sveavägen]], genom en tunnel under [[Klara kyrka]], skulle knytas ihop med [[Centralbron]] via [[Tegelbacken]]. I City 62 tillkom dessutom en biltunnel långt österut under Östermalm som slutade något oklar vid [[Regeringsgatan, Stockholm|Regeringsgatan]] ([[Klaratunneln]]). Gällande [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanan]] skisserades en sträckning under [[Kungsträdgården]], [[Blasieholmen]] och vidare mot [[Nacka]] (''Blåa linjen'' som slutar idag vid Kungsträdgården) samt en sträckning från Östermalmstorg i riktning nordväst mot [[Lidingö]] (''Röda linjen'' som slutar idag vid [[Ropsten]]). ==Männen bakom cityplanen== [[Fil:Cityplan 1962.jpg|miniatyr|center|700px|<center>Tjänstemännen bakom cityplan 1962, från vänster: [[Göran Sidenbladh]], Sven Lundberg, Bo Hertzman-Eriksson, Bror Hillström, [[Carl-Henrik af Klercker]], [[Torsten Westman]], [[Åke Hedtjärn]], Carl Ehrman och [[Anders Nordberg (stadsplanerare)|Anders Nordberg]], framför modellen av Nedre Norrmalm i Stockholm.</center>]] == Citat == Enligt beredningen för City 67 innebar 1962 års cityplan inte någon radikal förändring (jämfört med 1946 års cityplan). Dess syfte var snarare kvalitativt än kvantitativt. Vidare ansågs om 1962 års cityplan: {{citat|''...att den lägger till rätta för det arbetsliv som har sin plats i centrum, att den rationellt balanserar de intensiva trafikströmmarna av bilar och fotgängare, att den med all hänsyn till ärvda värden av skönhet och trevnad anger ramarna för den nödvändiga, länge uppskjutna förnyelsen av det gamla fastighetsbeståndet...''}} ==Samtida diskussioner och kritik== Det var främst cityplanens förslag att dra Sveavägen i en tunnel (sedermera Klaratunneln) genom tätbebyggd område, innebärande stora ingrepp i bebyggelsen och stadsbilden som vållade diskussioner och kritik i början av 1963. Den utlösande faktorn var en uppmärksammad skrivelse till [[Stadsfullmäktige]], den så kallade “de tjugonios skrivelse”. Bakom skrivelsen stod 29 prominenta “kulturpersonligheter”; skådespelare, författare, konstnärer, forskare samt några representanter för näringslivet, bland dem [[Per Anders Fogelström]], [[Cornelis Vreeswijk]] och professor [[Göran Lindahl]]. Slutkravet i skrivelsen blev att en alternativ cityplan skulle upprättas, som tog “…större hänsyn till den nuvarande skalan och bebyggelsen samt /…/ till det värdefulla i stadsbilden som skapades av föregående generationer”. <ref>Huvudstad i omvandling, sida 155</ref> Debatten tillförde intet nytt i saken och mot kritiken invändes att genomgripande åtgärder i citykärnan var nödvändiga, för att området inte skulle förlora sin attraktivitet. Ordföranden i Stor-Stockholms planeringsnämnd, [[borgarråd]]et [[Joakim Garpe]] sammanfattade: “Utan tillräcklig trafikförsörjning kommer city att dö en död i skönhet; jag föredrar ett levande city."<ref>Huvudstad i omvandling, sida 155</ref> == Referenser == <references/> * "Principplan för den fortsatta citysaneringen" City 67 == Litteratur == *{{bokref/Anders Gullberg/2001}} *{{Bokref/Thomas Hall/1999}} *{{bokref/Yngve Larsson/1977/2|sid=646 ff}} == Se även == * [[Sanering (stadsplanering)]] {{Norrmalmsregleringen}} [[Kategori:Stockholms historia]] [[Kategori:Stadsplanering i Stockholm]]

Tillbaka till City 62.