Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Borgmästare''' är en titel för lokala befattningshavare med olika innebörd i olika länder och under olika tider. ==Historia== Borgmästarämbetet infördes till Sverige från [[Tyskland]] på [[1300-talet]] (om ordets ursprungliga betydelse, [[etymologi]], se artikeln [[borg]]). Titeln fanns i Sverige till [[1970]], men var då en domartjänst. Borgmästaren hade domarkompetens och var [[ordförande]] i stadens [[kommunfullmäktige|fullmäktige]], [[magistrat]] och [[rådhusrätt]]. Borgmästaren tillsattes av regeringen på förslag av [[drätselkammare]]n. Enligt [[1809 års regeringsform]] § 31 utnämnde [[Kungl. Maj:t]] till borgmästare en av de tre som föreslagits av stadens [[borgerskap]]. I [[Stockholm]] gällde det även [[rådman|rådmännen]] och [[magistratssekreterare]]n. ===Olika slags borgmästare=== Det fanns förr även olika sorters borgmästartitlar såsom '''handelsborgmästare''', '''ämbetsborgmästare''', och '''byggningsborgmästare'''. I [[Stockholm]] fanns det som mest fyra borgmästare. Från och med den senare mitten av 1800-talet fanns det dock i Stockholm bara en borgmästare. Det var förr dock vanligast med två borgmästare i många städer och det även i en hel del större landsortsstäder. Det var dels en '''[[justitieborgmästare]]''', som var chef för rådhusrätten, dels en '''politieborgmästare''', som ansvarade för stadens [[administration]] och [[ekonomi]]. Under [[1800-talet]]s senare hälft fram till [[1900-talet]]s början ersattes politieborgmästaren alltmer av den nämnda drätselkammaren. Vid 1900-talets början var det endast [[Göteborg]]s stad som hade kvar två borgmästarämbeten. Där behölls nämligen en handels- och politieborgmästare ända in på [[1960-talet]], samtidigt som staden också hade en justitieborgmästare (mer om detta finns i artikeln om [[justitieborgmästare]]). Under 1900-talet fram till 1960-talet fanns också i städer utan rådhusrätt och magistrat en '''[[kommunalborgmästare]]''' istället för magistraten. Denne borgmästare tog hand om magistratens uppgifter i dessa städer. Det kunde röra sig om chefsuppgifter och beslut polisärenden och vissa administrativa ärenden som [[uppbörd]], [[utmätning]] etc. Detta gällde fram till att polisväsendet förstatligades [[1965]]. Ungefär samtidigt inrättades också den nygamla [[kronofogde]]myndigheten, som främst tog hand om utmätningsärendena.<ref>''Bonniers konversationslexikon'', Bonniers Förlag, Stockholm [[1927]], band II, spalt 339-340; ''Lilla Uppslagsboken'', Förlagshuset Norden AB, band 1, spalt 1083.</ref> ===Ämbetets avskaffande=== Efter [[Kommunreformer i Sverige|kommunalreformen]] [[1863]] minskade [[magistrat]]ens och därmed borgmästarens makt till förmån för den nyinrättade [[drätselkammare]]n, som successivt blev stadens egentliga styrelse. [[1956]] förlorade borgmästaren sina resterande kommunala befogenheter och [[1971]] avskaffades ämbetet officiellt. Borgmästarna blev då istället [[lagman|lagmän]] i [[tingsrätt]]erna som ersatte [[rådhusrätt]]erna. De borgmästare som då var i tjänst kunde hos justitiedpartementet anhålla om rätt att, i sin tjänst som lagman, parallellt även fortsättningsvis använda titeln borgmästare. Många av dem utnyttjade denna rätt. ==Titelns användning idag== ===I Sverige=== Termen borgmästare används i svenska språket i dag framför allt om utländska förhållanden. Tyska "''Bürgermeister''", engelska "''mayor''" eller franska "''maire''" översätts oftast med ''borgmästare''. I dagens Sverige motsvaras den utländske borgmästaren närmast av [[kommunalråd]] eller [[borgarråd]]. Det påstås ibland att skillnaden mellan en borgmästare och ett kommunalråd, är att borgmästaren brukar vara [[direktval]]d. Det är en myt, då de flesta europeiska länder har borgmästare utsedda av fullmäktige, och dessa är oftast endast ordförande i kommunstyrelsen i likhet med de svenska kommunalråden. Vissa kommuner i Sverige använder titeln ''borgmästare'' för någon av sina politiker. Någon enhetlig praxis på detta område finns inte. I till exempel [[Linköpings kommun]] tituleras kommun''fullmäktiges'' ordförande enligt kommunfullmäktiges arbetsordning som borgmästare, medan [[Solna kommun]] har använt titeln om kommun''styrelsens'' ordförande. Vanligare är att någon av dessa befattningshavare använder borgmästartiteln, vanligen då i form av engelskans ''mayor'', i samband med internationella kontakter. [[Vellinge kommun]] omorganiserade sin politiska organisation efter valet [[2006]] och har numera två kommunalråd. Det ena kommunalrådet, [[Göran Holm]], har antagit titeln borgmästare. ===I Finland=== I [[Finland]] var fram till [[1993]] en borgmästare chef för en [[rådstuvurätt]], på motsvarande sätt som gällde för svenska [[rådhusrätt]]er före [[1971]]. Även där ändrades titeln till [[lagman]] när [[tingsrätt]]er infördes. Numera kan en kommun enligt 24 § kommunallagen [http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1995/19950365] antingen ha en ''[[kommundirektör]], [[stadsdirektör]]'' eller en ''borgmästare''. Alla dessa väljs av [[fullmäktige]], men kommun- eller stadsdirektören anses som en tjänsteman och kommunens högste tjänsteman och är inte politiker och tillhör därför inte fullmäktige. Väljs en förtroendevald politiker till posten som chef för förvaltningen ska denne kallas borgmästare och samtidigt vara ordförande för [[kommunstyrelse]]n. En tidigare kommundirektör ska när borgmästares mandatperiod börjar få en annan tjänst inom kommunen. ===I Norge=== I [[Norge]] fanns det före [[1939]] borgmästare i kommunerna ([[norska]]: ''borgermester''). Borgmästaren var den person som ledde kommunens förvaltning och verkställde fullmäktiges beslut. Sedan 1939 och idag kallas denne tjänsteman istället ''rådmann'' (norska för "[[rådman]]") i nästan alla kommuner i Norge utom två, [[Oslo]] och [[Bergen]]. De norska rådmännen motsvarar alltså Finlands kommun- och stadsdirektörer. Se vidare om rådmännen i Norge i artikeln [[rådman]], där också Oslos och Bergens system utan rådman beskrivs. ===I Danmark, Tyskland och Frankrike=== I [[Danmark]] motsvaras svenska kommunalråd i alla kommuner av en borgmästare, liksom i [[Tyskland]], [[Frankrike]] med flera länder där i allmänhet det lokala rådets främste ledamot (som företräder majoriteten) kallas borgmästare (i Frankrike ''maire''). ==Kända svenska borgmästare== * [[Carl Lindhagen]], Stockholm * [[Adolf Hasselgren]], Kungsbacka (med 50 år på posten den i Sverige som innehaft detta ämbete längst) * [[Anders Gustâv]], Solna (använde endast titeln) * Nils Posse (m), [[Växjö kommun]]. Kommunen återupptog titeln borgmästare under [[mandatperiod]]en [[2006]]-[[2010]] * [[Göran Holm]], [[Vellinge]] * Mårten Sjöqvist, [[Grönköping]] * [[Johan Lorentz Munthe]], [[Eksjö]] ==Referens== <references/> ==Externa länkar== [http://www.linkoping.se/Organisation/Kommunfullmaktige/borgmastare/index.htm Linköpings borgmästare] [[Kategori:Borgmästare| ]] [[Kategori:Titlar i statsförvaltning]] [[ar:عمدة]] [[ast:Alcalde]] [[bat-smg:Mers]] [[bg:Кмет]] [[ca:Batlle municipal]] [[ceb:Mayor]] [[cs:Starosta]] [[da:Borgmester]] [[de:Bürgermeister]] [[el:Δήμαρχος]] [[en:Mayor]] [[eo:Urbestro]] [[eu:Alkate]] [[fi:Pormestari]] [[fr:Maire]] [[fy:Boargemaster]] [[he:ראש עירייה]] [[hi:महापौर]] [[hr:Gradonačelnik]] [[hu:Polgármester]] [[id:Walikota]] [[ilo:Mayor]] [[io:Urbestro]] [[is:Borgarstjóri]] [[it:Sindaco]] [[ja:首長]] [[lt:Meras]] [[mk:Градоначалник]] [[nds-nl:Borgemeister]] [[nl:Burgemeester]] [[oc:Primièr cònsol]] [[pl:Burmistrz]] [[pt:Prefeito]] [[ro:Primar]] [[ru:Мэр]] [[simple:Mayor]] [[sk:Starosta]] [[sl:Župan]] [[sr:Жупан]] [[tr:Belediye başkanı]] [[uk:Міський голова]] [[vec:Sìndico]] [[vi:Thị trưởng]] [[wuu:市长]] [[yi:בירגערמייסטער]] [[zh:市长]] [[zh-yue:市長]]

Tillbaka till Borgmästare.