Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Taxobox | name= Bergsångare | status = LC | image = Phylloscopus bonelli.jpg | image_caption = | domain_sv = [[Eukaryoter]] | domain = Eukaryota | regnum_sv = [[Djur]] | regnum = Animalia | phylum_sv = [[Ryggsträngsdjur]] | phylum = Chordata | subphylum_sv = [[Ryggradsdjur]] | subphylum = Vertebrata | classis_sv = [[Fåglar]] | classis = Aves | ordo_sv = [[Tättingar]] | ordo = Passeriformes | familia = [[Phylloscopidae]]<br>([[Sylviidae]]) <small>se text</small> | genus = [[Phylloscopus]] | species_sv = '''Bergsångare''' | species = P. bonelli | binomial = Phylloscopus bonelli | binomial_authority = [[Louis Jean Pierre Vieillot|Vieillot]], [[1819]] | synonyms = Västlig bergsångare }} '''Bergsångare''' (''Phylloscopus bonelli'') är en [[Sångare (fåglar)|sångare]] som [[häckning|häckar]] i [[Europa]] och [[Afrika|Nordafrika]] och som tillhör släktet ''[[Phylloscopus]]''. Fram till mitten av 1990-talet kategoriserades vanligtvis taxonet [[balkansångare]] (''Phylloscopus orientalis'') som en [[underart]] till bergsångare. ==Taxonomi och utbredning== Familjen [[Sångare (fåglar)|sångare]] (Sylviidae) har splittats upp i ett tiotal familjer. Bergsångaren har tillsammans med de andra arterna i släktena ''[[Phylloscopus]]'' och ''[[Seicercus]]'' placerats i familjen [[Phylloscopidae]]. Bergsångare häckar i de västra delarna av centrala och södra [[Europa]] i ett område som västerut sträcker sig till södra [[Italien]] och [[Kroatien]]. Den häckar även i [[Marocko]], [[Algeriet]] och [[Tunisien]] i [[Afrika|Nordafrika]]. Balkansångare (''P. orientalis'') som häckar i sydöstra Europa och [[mindre Asien]] kategoriserades länge som en underart till bergsångare. Utseendemässigt är de mycket lika men dessa båda arters häckningsområden överlappar inte varandra och deras [[fågelläte|lockläten]] är totalt olika. Data från jämförelser av [[mtDNA]] från [[cytokrom b]] visar på sådana markanta skillnader som 8,3-8,8% vilket är lika stort som mellan dessa båda taxa och [[grönsångare]] (''Phylloscopus sibilatrix'').<ref>Helbig et al. 1995</ref>. 1997 beslutade [[British Ornithologists' Union]] (BOU) att kategorisera bergsångare och balkansångare som två goda arter och 2003 beslutade även [[Sverige Ornitologiska Förening]] (SOF) att kategorisera dem på samma sätt.<ref name=SOF>SOF (2003) ''[http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=1076 Rk-nytt nr. 2, 2003]'', Sveriges Ornitologiska Förenings Raritetskommité</ref> Bergsångaren är en [[flyttfågel]] och övervintrar söder om [[Sahara]] i tropiska [[Afrika]]. Den är sällsynt norr om sitt utbredningsområde. ===Förekomst i Sverige=== Efter att SOF delade upp taxonen ''bonelli'' och ''orientalis'' i två arter kräver man beskrivningar av lockläte för att med säkerhet kunna avgöra huruvida det rör sig om bergsångare eller balkansångare. Detta gäller även för äldre observationer. Fram till sista januari 2007 har det observerats tre säkerställda bergsångare i [[Sverige]].<ref>[http://www.pheromone.ekol.lu.se/holarcticlist-5.html SOF (2007) ''SOF:s Taxonomikommittés officiella lista över Holarktis fåglar'', Holarctic Birds, Part 5]</ref>Ett antal observationer av ''Ph. bonelli/orientalis'' som tidigare räknades som bergsångare men som inte särskilt den från balkansångare, exempelvis den första svenska observationen från [[Ottenby]] [[3 september]] [[1953]], förs till gruppen obestämda berg-/balkansångare.<ref>Nils Kjellén (2003) ''Fyndstatus i Sverige för "nya" arter'', [[Vår Fågelvärld]], vol.62, nr.8, sid:14</ref> ==Utseende== Den är en liten sångare med en längd på 10,5-12cm.<ref name=Guiden>{{bokref|författare=Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.|år=1999|titel=Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält.|upplaga=första upplagan|utgivningsort=Stockholm|utgivare=Albert Bonniers förlag|sid=304|id=ISBN 91-34-51038-9}}</ref> De adulta individerna har en matt grågrön hjässa och rygg, gulgrön övergump, ovansidan av vingen och stjärten är gröntonad med svarta inslag och [[tertial]]erna är ljuskantade. Strupen, bröstet, buken och undergumpen är vit. [[Näbb]]en är liten och vass och benen är ljust gråbruna. Likt de flesta sångarna så finns det inga skillnader i täckning hos könen. ==Läte== Det arttypiska locklätet, som skiljer den från balkansångaren, är ett tydligt tvåstavigt visslande "hy-if" eller "hu-it".<ref name=Guiden/> Balkansångarens lockläte är istället ett entavigt tonlöst "tjipp" eller "chup" och påminner om [[gråsparv]]ens eller [[korsnäbbsläktet|korsnäbbarnas]] lockläten.<ref name=Helb>Helb et al. 1982</ref> Det finns inget dokumenterat fall av en individ som använt sig av båda taxonens lockläten.<ref name=SOF/> De båda arternas sång vilka består av en snabb och monoton drill av ljusa toner, ter sig som mycket lika men innehåller konstanta strukturskillnader vilka framgår i jämförande [[sonogram]]. En undersökning genomförd i södra Tyskland visade att bergsångare inte alls reagerade på uppspelning av varken sång eller lockläte av balkansångare.<ref name=Helb/> ==Biotop, häckning och föda== De återfinns i [[skog]] och skogsmark och är inte en utpräglad bergsfågel vilket namnet felaktigt kan få en att tro. De läggeri genomsnitt 5-6 [[ägg]] i ett sfäriskt rede på marken som honan själv ruvar i 12-13 dygn.<ref name=Larsson>Lars Larsson (2001) ''Birds of the World'', CD-rom</ref> Efter att ungarna kläckts tar båda föräldrar hand om dem tills de är flygga efter 12-13 dygn.<ref name=Larsson/> Likt de flesta sångarna livnär sig bergsångaren på [[mask]] och [[insekt]]er. ==Referenser== ===Noter=== <references/> ===Källor=== *Lars Larsson (2001) ''Birds of the World'', CD-rom *[http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=1076 SOF (2003) ''Rk-nytt nr. 2, 2003'', Sveriges Ornitologiska Förenings Raritetskommité] * '''Helb''', H.-W.; Bergmann, H.-H. & Martens, J. (1982): Acoustic differences between populations of western and eastern Bonelli's Warblers (''Phylloscopus bonelli'', Sylviidae). ''Cellular and Molecular Life Sciences'' '''38'''(3): 356–357. (HTML abstrakt) * '''Helbig''', A. J.; Seibold, I.; Martens, J. & Wink, M. (1995): Genetic differentiation and phylogenetic relationships of Bonelli's Warbler ''Phylloscopus bonelli'' and Green Warbler ''P. nitidus''. ''[[Journal of Avian Biology|J. Avian Biol.]]'' '''26''': 139–153. * '''Parkin''', David T. (2003): Birding and DNA: species for the new millennium. ''Bird Study'' '''50'''(3): 223–242. [http://www.ingentaconnect.com/content/bto/bird/2003/00000050/00000003/art00003 HTML abstract] * '''Sangster''', George; Knox, Alan G.; Helbig, Andreas J. & Parkin, David T. (2002): Taxonomic recommendations for European birds. ''[[Ibis (journal)|Ibis]]'' '''144'''(1): 153–159. [http://www.blackwell-synergy.com/doi/pdf/10.1046/j.0019-1019.2001.00026.x PDF fulltext] [[Kategori:Fåglar i palearktiska regionen]] [[Kategori:Fåglar i etiopiska regionen]] [[Kategori:Sångare (fåglar)]] [[bg:Планински певец]] [[ca:Mosquiter pàl·lid]] [[de:Berglaubsänger]] [[en:Bonelli's Warbler]] [[fi:Vuoriuunilintu]] [[fr:Pouillot de Bonelli]] [[it:Phylloscopus bonelli]] [[nl:Bergfluiter]] [[no:Eikesanger]] [[pl:Świstunka górska]] [[pt:Felosa-de-bonelli]] [[se:Balkanlastavizar]] [[tr:Boz çıvgın]]

Tillbaka till Bergsångare.