Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Ortomtakyrkaexterior.JPG|thumb|300px|Örtomta kyrka från sydöst]]'''Örtomta kyrka''' är en [[kyrkobyggnad]] i Örtomta socken, [[Örtomta församling]], [[Bankekinds härad]] i [[Östergötland]], Den ligger 2 mil öster om [[Linköping]] och tillhör [[Linköpings stift]]. ==Kyrkobyggnaden== [[Bild:Örtomtaklockstapel.JPG|thumb|200px|Örtomta kyrkas klockstapel]] Örtomta kyrka, öster om Linköping, hör nära samman med [[Ekenäs slott]], som fick [[patronatsrätt]] [[1732]]. Kyrkan har [[latinskt kors|latinsk korsplan]], den östra [[korsarm]]en med [[kor]]et är längst. [[Sakristia]]n är vidbyggd på korets norra sida, ett [[vapenhus]] är tillfogat i väster. Byggnadsmaterialet är [[gråsten]] i [[långhus]], [[tvärskepp]] och sakristia, [[tegel]] i östligaste [[travé]]en och [[valv]]en samt [[trä]] i vapenhuset. Exteriört har kyrkan ett mycket enhetligt utseende, låga [[valmtak]], vitputsade fasader och stora [[rundbåge|rundbågade]] fönster. Kyrkans äldsta delar återfinns i långhusets två västligaste travéer. Kyrkan saknar [[torn]] men på [[kyrkogård]]en finns en [[klockstapel]] med två [[kyrkklocka|klockor]]. Via vapenhuset i väster kommer man in i kyrkans långhus. I koret syns altaret med sitt [[antependium]] och däröver skönjer man mellan tvenne [[pilaster|pilastrar]] [[Pehr Hörberg]]s målning ''"[[Jesu korsfästelse]]"''. På [[evangeliesida]]n vid ingången till sakristian finns den äldre [[altaruppsats]]en av [[konstnär]]en [[Johan David Schwartz]] [[1724]] och [[skrå]]målaren [[J. A. Weiss]] [[1733]]. På [[epistelsida]]n längre ned i kyrkan finns [[bildhuggare]] [[Niclas Österbom]]s [[predikstol]] från [[1742]], utan ljudtak, men dekorerad med [[ornament]] och tvenne [[relief]]er åskådliggörande ''"[[Bebådelsen]]"'' och ''"[[Kristus]] i [[Getsemane]]"''. [[Dopfunt]]en, som är av [[trä]], är från år [[1926]] och har ritats av [[arkitekt]] [[Erik Fant]]. En tillhörande [[dopskål]] i [[silver]] är skapad av [[guldsmed]] Magnus Myrman i Norrköping och skänkt till kyrkan år [[1714]]. På [[läktare]]n i väster står en 16-[[stämma|stämmig]] [[piporgel]], byggd [[1949]] av Olof Hammarberg i Göteborg, bakom en [[fasad]] från [[1869]] skapad av firma [[Åkerman & Lund Orgelbyggeri|P. L. Åkerman & Lund]], Stockholm. ==Historik== Örtomta stenkyrka uppfördes under senare delen av [[1100-talet]] på en [[rullstensås]] i [[socken|socknens]] nordvästra del. Till att börja med bestod den av [[långhus]], väst[[torn]] och sannolikt smalare [[kor]] med [[absid]]. [[Korsarm]]arna tillkom troligen vid [[1200-talet]]s mitt eller strax därefter. Den större korsarmen från norr och den mindre från söder öppnar sig mot långhuset genom var sin [[rundbåge|rundbågiga]] öppning, utförda i en stenhuggarteknik som liknar den, vilken under en tid av 1200-talet användes i [[tvärskepp]]et i [[Linköpings domkyrka]]. Den norra armen var helgad åt [[Sankta Anna]] och den södra åt [[Sankt Olof]]. Det måste alltså ha funnits [[altare]]n i respektive korsarm invigda åt dessa båda [[helgon]]. Troligen var det under [[1400-talet]] man rev det [[romansk]]a koret och uppförde ett nytt betydligt större av samma bredd som långhuset. Kyrkan försågs också med [[ribbvalv]] av [[tegel]]. Dessa målades med dekorativa ornament av en konstnär, som även skrivit en latinsk text, tyvärr skadad och delvis oläslig. I en tolkning av Toni Schmid lyder den på svenska: ''"Till Guds ära och Hans allrasaligaste moders jungfru Marias och S Annas ära fullbordades dessa valv ... 1470 på [[Kosmas och Damianus|SS Cosmas' och Damianus']] dag [27 september] av konstutövaren Olof"''. Något tid senare, kanske under [[1500-talet]] tillfogades [[sakristian]] vid nordväggen. År [[1652]] inträffade ett åsknedslag, varvid kyrkan fick svåra brandskador. Vad en korombyggnad [[1705]], omtalad av [[Carl Fredric Broocman]], innebar har inte kunnat utrönas. Men på initiativ av [[generallöjtnant]]en, [[greve]] [[Johan Banér]] på [[Ekenäs slott]] förlängdes koret [[1730]] med ytterligare en [[travé]] åt öster. I en undervåning lät han inrätta ett [[gravkor]] åt sig och sin familj. År [[1723]] eller [[1724]] skänkte [[greve]] Mauritz Vellingk en ny [[altaruppsats]], med en målning visande ''"den [[lidande]] [[Kristus]]"'', skapad av [[konstnär]]en [[Johan David Schwartz]]. På bekostnad av Mauritz Vellingks [[svärson]], [[friherre]] [[Johan Banér]], utökades altaruppsatsen [[1733]] med en målning föreställande [[nattvarden]] av [[skrå]]målaren [[J. A. Weiss]] i Norrköping. Litet senare, år [[1742]], inköptes en [[predikstol]] av [[träsnidare]]n [[Niclas Österbom]] i [[Norrköping]]. Den kostade 600 [[daler]] och hämtades med tre vagnar. Predikstolen pryddes på sidorna av [[relief]]er visande [[Jungfru Maria|Marie]] [[bebådelse]] och [[Kristus]] i [[Getsemane]]. [[Carl Fredric Broocman]] berättar från sitt besök av kyrkan vid mitten av [[1700-talet]]: ''”'''Kyrkan''' står på Krono grund, en och fem ottondedels mil ifrån Linköping, och håller i längden med Choret och Tornet 54 och tre fjerdedels [[aln]]ar, och uti bredden med Korß-Kyrkorne 2 och en half aln. När Korß-Kyrkorna blifwit tilbyggda kan icke sägas; men en del af Choret har Kongl. Rådet och General-Gouverneuren Gref Mauritz, Wellingk år 1705 låtit ombygga: hwarförutan han til Kyrkan gjordt stora förändringar, och gaf '''Skrafwestad''' til Prestegård emot förra Prestegården '''Ängetorp''', samt Capellans-gården '''Ring''', och wann therigenom til '''Eknäs''' Jus Patronatus wid Församlingen. Sedermera har General-Lieutenanten, Baron Johan Baner på egen bekostnad, år 1730, låtit tilöka Choret med 9 och tre fjerdedels [[aln]]ar i quadrat, och therunder mura en stor Graf åt sig och sin Familia. '''Altartaflan''', som är mycket nätt och prydelig, föreställer Nattwardens Instichtelse, och är Kyrkan äfwen beprydd med en wacker '''Prädikstol''' af Bildthuggare-Arbete, som upsattes år 1741, tå han kostade Kyrkon 600 [[Daler]] Kopp:mt. Til Kyrkons inwertes prydnad bidrager ock ganska mycket thes nya '''Orgelwerk''', som består af 11 stämmor, och upsattes år 1754, tå thet kostade 3000 Daler Kopp:mt, förutan Dagswerken; hwartil 1500 Dal. togos utur Kyrkans Cassa, Patronus Ecclesiæ Kammar-Herrn Baron Johan Mauritz Baner förärade thertil 600 Dal.; Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt på Säby, som ock äger '''Sörby''' Säteri här i Soknen, gaf 300 Dal., och Församlingen genom sammanskott 600 Dal., hwilket man til wäl förtjent äreminne icke förtega welat. Ordenteligen blef ock Orgelwerket inwigdt Kyndersmesso-dagen, nyßnämnda år. Bland flera märkwerdigheter ser man här Konung GUSTAV then '''Förstas bild''', målad och wäl förgyld på en Trätafla, om hwilken wil sägas, at then skal wara ganska wäl träffad och likna Originalet. [...]'' ''At undwika en onödig kostnad med '''Klockstapels''' underhållande, blefwo '''Klockorna''' år 1739 uphängde i Kyrkans '''Sten-Torn''', genom tå warande Probstens och Kyrkoherdans Nils Aschanti berömwerda omsorg och föranstaltande. På then större Klockon står följande antecknadt:'' Nu Herre, wid hwad skal jag trösta mig. Uppå tig hoppas jag. ''Widare läses på henne:'' Denna Klocka, som skal kalla tillsammans Herrans menighet til den högstas låf, ær guten år 1707 under Konung CARL den XII:tes och Stores regements-tid uppå Örtomta Församlings Patrons Generalens Högwælborne Herr Baron [[Mauritz Vellingk|Mauritz Wellingk]]s anordnande, och Hæradshöfdingens Wælborne Herr Johan Liljenadlers bestællande, warande Pastor Ecclesiæ Herr Magister Johan Wallerius. Guten i Norrköping af Elias Arenhart. ''Sidst läses på Klockan:'' Låfwer j Himlar Herran, låfwer honom i högdene, låfwer Herren på Jordene, och alt det anda hafwer låfwe Herran. ''På then mindre Klockan läses:'' Anno 1636 hafwer jag Peder Baner til Ekenæs och Tuna, Riddare, Sweriges Rikes Råd och Lagman uti ÖsterGötland, med min kæra Hustru Wælborna Fru Ebla Flemming til Ekenæs och Tuna låtit giuta denna klockan och til Församlingens heder och tienst förærat til Örtomta Sockn-Kyrka. ''Noch läses följande på Klockan:'' Gloria in excelsis Deo. Medardus in Stockholm goss mich Anno 1636. ''[...] Ibland '''olyckeliga Öden''', som öfwergått Kyrkan, wet man endast berätta; at hon then 20 Maji 1652 afbrunnit genom wådeld, och år 1717 then 8 Julii har Åskan slagit in i Tornet, utan at gjöra någon serdeles skada; [...]'' Det visade sig emellertid att tornmurarna inte klarade påfrestningarna från klockringningarna utan började spricka. Vid en undersökning [[1795]] kunde man se att ''"sprickorna öppnade sig betydligen, då ringning med klockorna sker"''. Det blev därför nödvändigt att bygga en ny [[klockstapel]] utanför kyrkan och flytta ut klockorna dit. År [[1806]] företogs en grundlig [[renovering]] av kyrkan, ledd av [[murmästare]] [[Casper Seurling]]. Befintliga fönster förstorades och nya fönster höggs upp. Koret fick ett nytt altare och, mellan tvenne [[pilastrar]], en ny [[altartavla]], målad [[1807]] av [[Pehr Hörberg]], visande [[Jesu korsfästelse]]. Kyrkan fick också två [[läktare]] och nya kyrkbänkar. Vintern [[1829]]-[[1830]] revs kyrktornet och i stället byggdes ett [[vapenhus]] i timmer, vars fasad putsades. Ytterligare ombyggnader gjordes [[1854]]-[[1856]]. Samtliga tak sänktes till den höjd de numera har, alla fönster gjordes lika stora och [[rundbåge|rundbågiga]]. Därmed förlorade exteriören helt sin tidigare [[medeltida]] karaktär. År [[1877]] renoverades klockstapeln från århundradets början. Under ledning av [[arkitekt]] [[Erik Fant]] påbörjades [[1926]] en friläggning av de medeltida målningarna i norra tvärskeppet och konserverades äldre inventarier. Dessutom fick kyrkan ny fast inredning. Målningarnas [[restaurering]] slutfördes [[1939]]-[[1940]]. År [[1970]] byttes yttertakets [[skiffer]]beklädnad ut mot [[koppar]]plåt. ==Inventarier== [[Bild:Örtomtapredikstol.JPG|thumb|200px|Predikstolen]] [[Bild:Örtomtadopfunt.JPG|thumb|200px|Dopfunten]] *[[Altartavla]], ''"[[Jesu korsfästelse]]"'', målad av [[Pehr Hörberg]] [[1807]], skänkt av [[patronus]], [[friherre]] [[Banér (släkt)|Svante Banér]] på [[Ekenäs slott]]. *Tidigare altarprydnad, ''"Den [[törnekrona|törnekrönte]] [[Kristus]]"'' målad [[1724]] av [[konstnär]]en [[Johan David Schwartz]], och ''"[[Nattvarden]]"'' målad [[1733]] av [[skrå]]målaren [[J. A. Weiss]], [[Norrköping]]. Denna [[altaruppsats]], ursprungligen gåvor från [[Ekenäs slott]], är numera placerad på norra kyrkväggen invid ingången till sakristian. *[[Predikstol]] av [[bildhuggare]] [[Niclas Österbom]], Norrköping, [[1742]]. *[[Dopfunt]] från [[1926]] av trä, ritad av [[arkitekt]] [[Erik Fant]] med dopskål av [[silver]] tillverkad av [[guldsmed]] Magnus Myrman, Norrköping, skänkt [[1714]] av Claes [[Elg]], Ekenäs. *[[Skulptur]] i vit [[marmor]], ''"[[Jungfru Maria|Maria och Jesusbarnet]]"'', skapad vid [[1500-talet]]s mitt möjligen av en fransk eller nederländsk [[mästare]]. *[[Kalkmålning]] av Olof från [[Linköping]] [[1470]], [http://www.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=920720M1 (bilder)]. *[[Träskulptur]], ''"Madonna"'', av [[ek]] från verkstad i [[Östergötland]] under [[1400-talet]]s andra hälft, [http://www.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=920720S3 (bilder)]. *[[Oljemålning]]ar, i sakristian, föreställande ''"[[Jesu uppståndelse]]"'', resp. ''"[[Jungfru Maria]] med den döde [[Kristus]]"'', troligen målade av [[J. A. Weiss]] efter förebild från äldre [[kopparstick]]. *[[Nattvardskärl]] av [[silver]], tillverkade av [[guldsmed]] Jürgen Richels, [[Hamburg]], donerade [[1696]] av [[greve]] Mauritz Velingk och hans hustru [[Banér (släkt)|Ebba Margareta Banér]]. *[[Ljusstake|Ljusstakar]] i silver, likaledes gjorda av Jürgen Richels, skänkta [[1692]] av Mauritz Velingk. *[[Nattvardskalk]] & [[patén]] i silver omgjord och förstorad [[1684]] av guldsmed [[Michel Pohl d.ä.]], Stockholm. *[[Mässhake]] av rött, mönstrat [[siden]] med en [[brodera]]d bild av den [[Jesu korsfästelse|korsfäste Kristus]], möjligen tillverkad i [[Hamburg]] och donerad [[1692]] av [[greve]] Vellingk och hans hustru. *Bokdyna från [[1619]] med högklassiga [[renässans]][[broderi]]er, bl.a. [[Banér]]s [[vapen]]. *Kopia av [[relief]] föreställande [[Gustav Vasa]]. Originalet, utfört i målat och förgyllt trä och tillskrivet konstnären Wilhelm Boy, skänktes till kyrkan av [[assessor]]en Johan Lillienadler i början av [[1700-talet]]. Det har sedan funnits här intill år [[1821]], men flyttades [[1822]] till [[Gripsholms slott]] i [[Södermanland]]. *[[Kyrkklocka|Stora klockan]] i [[klockstapel]]n, gjuten år [[1801]] av Anders Billsten, Norrköping. *Lilla klockan i klockstapeln, gjuten år [[1636]] av Medardus Gesus, Stockholm. ==Orglar== [[Bild:Örtomtaorgel.JPG|thumb|200px|]] *[[1754]]: [[Jonas Wistenius]], Linköping, bygger ett 12-[[stämma|stämmigt]] orgelverk. *[[1869]]: Firma [[Åkerman & Lund Orgelbyggeri|P. L. Åkerman & Lund, Stockholm]] bygger en 8-stämmig orgel på en ny [[läktare]]. *[[1947]]-[[1949]]: Olof Hammarberg, Göteborg bygger bakom Åkerman & Lunds [[fasad]] en 2-manualig, 16-stämmig orgel med rör[[pneumatik|pneumatisk]] [[traktur]] och [[registratur]]. '''Disposition:''' {|table style="background-color:#f8f8f8; border:2px solid #e0e0e0; padding:5px;" width=590 |width=150|'''[[Huvudverk]]'''||width=150|'''[[Svällverk]]'''||width=140|'''[[Pedalklaviatur|Pedal]]'''||width=100|'''[[Koppel]]''' |- |[[Principal]] 8'||Rör[[flöjt]] 8'||Subbas 16'||I/P |- |Gedakt 8'||Salicional 8'||[[Oktav]]bas 8'||II/P |- |[[Oktav]]a 4'||[[Principal]] 4'||Koralbas 4’||II/I |- |[[Flöjt|Flûte]] octaviante 4'||[[Blockflöjt]] 4’|| ||4’ I/I |- |Nachthorn 2'||Spets[[kvint]] 2 2/3'|| ||16’ II/I |- |Mixtur III-IV chor.||[[Oktav]]a 2’|| ||4’ II/I |- |[[Trumpet]] 8'||[[Tremulant (musik)|Tremulant]]|| ||16’ II/II |- | ||[[Crescendosvällare]]||[[Automatisk pedalväxling|Aut. pedalväxling]]||1 fri komb. |} ==Externa länkar och källor== *[http://kyrkor.oppetinnehall.org/index.pl?op=shownewsdetails&iid=3983 Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister (Agneta Hållén 1996-12-12)]. *[http://www.historiska.se/medeltidbild/default.asp Medeltidens bildvärld, Historiska museet]. *[http://runeberg.org/antiqtid/2/0092.html Antiqvarisk tidskrift för Sverige, andra delen (1867-1869), sid 84f, handlar om Örtomta kyrka.] ==Litteratur och källor== *[[Carl Fredric Broocman]]: ''Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor ...''. Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993 *''Sveriges bebyggelse – Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd - Landsbygden del III'', sid. 689-690, utgiven 1950 *''Våra kyrkor'', sid. 103 av 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8 *Åke Nisbeth: ''Örtomta kyrka'', Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté, Vimmerby, 1994, ISBN 91-7962-067-1 *''[[Nationalencyklopedin]]'', multimedia 2000 plus *{{ref orglar|Carlsson}} *{{ref orglar|Edholm}} *Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: ''Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift'', Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, {{ISSN|1100-2700}} [[Kategori:Kyrkobyggnader i Linköpings stift]] [[Kategori:Linköpings kommun]] [[Kategori:Orgeldispositioner]]

Tillbaka till Örtomta kyrka.