Åke Henriksson Tott

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:tott.jpg|miniatyr|300px|Åke Totts och hans första fru [[Sigrid Bielke]]s gravmonument i [[Åbo domkyrka]].]]
'''Åke Henriksson Tott''', ''Åke Tott'', ''Achatius Tott'', född i juni [[1598]] på Gerknäs gård, [[Nyland]], död 15 juli [[1640]] på Lavila i Euraåminne socken, Finland, militär; [[riksråd]] [[1630]], [[fältmarskalk]] [[1631]]. Son till [[Henrik Klasson Tott]] och [[Erik XIV]]:s dotter [[Sigrid Eriksdotter Vasa]].

Tott studerade först i Uppsala, där han gjorde sig känd som en stor slagskämpe, innan han gick ut i [[Ingermanländska kriget]] som 15-åring [[1613]]. [[1627]] blev han överste för ett värvat finskt [[regemente|ryttarregemente]]. Han blev 1630 [[generalmajor]] av [[kavalleriet]], senare samma år [[general]] och riksråd och 1631 upphöjd till [[fältmarskalk]].

Han deltog i polska kriget i [[slaget vid Grubin]] 1627 och tyska kriget i [[slaget vid Breitenfeld]] 1631 och drev sistnämnda år ut de kejserlige ur Mecklenburg. Under denna tid råkade han på grund av sitt häftiga lynne i flera konflikter, bl.a. med diplomaten [[Johan Adler Salvius]]. P.g.a. sjuklighet tog Åke Tott dock avsked redan [[1632]] och återvände 1633 till Sverige där han sällan bevistade rådsmötena. 

Tott var en tapper, kraftfull samt modig krigare och var högt skattad av [[Gustav II Adolf]]s som kallade honom "snöplogen", då han skulle röja väg för de andra. 

Gift 

1) 1615 med friherrinnan [[Sigrid Bielke]] (1607-1634).

Barn:
[[Clas Åkesson Tott d.y.]], född [[14 augusti]] [[1630]] på [[Ekolsund]]. 

2) med grevinnan Kristina Brahe, dotter av 
riksrådet Abraham Brahe. 

==Källor==
* Nordisk familjebok, 2:a upplagan, Malmö

==Se även==
* Släkten [[Tott]]

{{STANDARDSORTERING:Tott, Åke Henriksson}}

[[Kategori:Svenska militärer]]
[[Kategori:Svenska riksråd]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Födda 1598]]
[[Kategori:Avlidna 1640]]

[[de:Acke von Tott]]
[[en:Åke Henriksson Tott]]
[[fi:Åke Tott]]