Västra Götalands läns norra valkrets

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Västra Götalands läns norra valkrets (tidigare Älvsborgs läns norra valkrets) är sedan 1998 namnet på en av de 29 valkretsarna för val till riksdagen och landsting.

Sedan enkammarriksdagen inrättades inför valet 1970 har valkretsen haft nio fasta mandat åtminstone 1970-1994 samt 2006. Antalet utjämningsmandat var noll i valen 1970-1979, ett i valen 1982-1985, två i valet 1988, ett i valet 1991 och tre i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.

Valkretsen består av kommunerna Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Herrljunga, Lerum, Lilla Edet, Mellerud, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg och Åmål. De övriga valkretsarna i Västra Götalands län är Västra Götalands läns västra valkrets, Västra Götalands läns östra valkrets, Västra Götalands läns södra valkrets och Göteborgs kommuns valkrets.

Innehåll

Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

1982/83-1984/85

1985/86-1987/88

1988/89-1990/91

1991/92-1993/94

1994/95-1997/98

1998/99-2001/02

2002/03-2005/06

2006/07-2009/10

Andra kammaren

Älvsborgs läns norra valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. I första kammaren ingick området i Älvsborgs läns valkrets. Fram till 1921 var norra Älvsborg indelat i ett stort antal valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera.

När andra kammaren inrättades 1866 utgjordes landsbygden av (från norr till söder) Tössbo och Vedbo domsagas valkrets, Valbo och Nordals häraders valkrets, Sundals härads valkrets, Flundre, Väne och Bjärke domsagas valkrets samt Vättle, Ale och Kullings domsagas valkrets. Vid riksdagsvalet 1878 var den sistnämnda valkretsen uppdelad i Vätte och Ale häraders valkrets och Kullings härads valkrets, medan redan vid valet 1881 återgick man till en gemensam valkrets. I riksdagsvalen 1893 samt 1908 var Valbo och Nordals häraders valkrets samt Sundals härads valkrets förenade till Nordals, Sundals och Valbo häraders valkrets, men i övrigt bestod den nämnda valkretsindelningen till och med valet 1908.

Av områdets tre städer bildade Vänersborg och Åmål den gemensamma valkretsen Vänersborgs och Åmåls valkrets fram till extravalet 1887, då den utvidgades till Vänersborgs, Åmåls och Kungälvs valkrets. Vid valet 1893 återgick Vänersborg och Åmål till att utgöra egen valkrets, men i valet 1908 upplöstes denna och Vänersborg gick till Alingsås, Ulricehamns och Vänersborgs valkrets medan Åmål överfördes till Strömstads, Lysekils, Marstrands, Kungälvs och Åmåls valkrets. Områdets tredje stad, Alingsås, ingick ursprungligen i Borås, Alingsås och Ulricehamns valkrets, som bestod fram till valet 1893. Vid valet 1896 fördes Alingsås i stället till Marstrands, Kungälvs, Alingsås och Ulricehamns valkrets, för att slutligen i valet 1908 överföras till Vänersborgs, Alingsås och Ulricehamns valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Älvsborgs län indelades i Älvsborgs läns norra valkrets motsvarande Dalsland (med tre mandat), Älvsborgs läns mellersta valkrets (med fyra mandat) och Älvsborgs läns södra valkrets (med fem mandat).

Vid andrakammarvalet 1921 avskaffades den mellersta valkretsen och överfördes i sin helhet till den norra valkretsen, med undantag för Gäsene härad som fördes till den södra. Antalet mandat i norra valkretsen var sju i riksdagsvalen 1921-1928 och därefter sex i valen 1932-1968.

Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)

1912-1914 (vårsessionen)

1914 (höstsessionen)

1915-1917

1918-1920

1921

1922-1924

1925-1928

1929-1932

1933-1936

1937-1940

1941-1944

1945-1948

1949-1952

1953-1956

1957-1958 (första riksmötet)

1958 (andra riksmötet)-1960

1961-1964

1965-1968

1969-1970

Källor

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 182-185
Personliga verktyg