Trädsovare

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Trädsovare
Dryomys nitedula
Dryomys nitedula
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Gnagare
Rodentia
Underordning: Ekorrartade gnagare
Sciuromorpha
Familj: Sovmöss
Gliridae
Släkte: Trädsovare
Dryomys
Vetenskapligt namn
§Dryomys
Auktor: Thomas, 1906
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Trädsovare (Dryomys) är ett släkte i familjen sovmöss.

Innehåll

Kännetecken

Med en genomsnittlig kroppslängd på tio centimeter och en svanslängd på cirka nio centimeter är trädsovare bara lite mindre än den nära besläktade trädgårdssovaren (Eliomys quercinus). Vuxna exemplar har en vikt mellan 17 och 40 gram. Pälsen på djurets rygg är brunaktig med små skillnader mellan de olika populationerna. Pälsen på buken är däremot gulaktig. Från öronen, som är mindre än hos trädgårdssovaren, till ögonen finns en svart strimma.

Habitat

Trädsovare lever i löv- och blandskogar med tät undervegetation. I Alperna finns de även i barrskogar. Allmänt finns de i bergsregioner upp till 2 300 meter över havet. Ofta vistas de vid skogens kanter eller vid skogsgläntor. I Centralasien lever de även i klippiga områden som saknar större växtlighet.

Levnadssätt

Arterna i släktet är vanligen aktiva på natten där de letar efter insekter, frukter och unga växtdelar. Ibland äter de ägg och nyfödda fåglar. Under dagen vilar de i självbyggda klotrunda bon av gräs och löv. Dessa hänger i buskar eller träd. Vid fara varnar de varandra med pipande läten. Innan trädsovare håller vinterdvala bygger de underjordiska bon som ligger 30 till 60 centimeter under markytan. Dessa polstras med löv och gräs.

Parningstiden ligger mellan mars och december för de södra populationerna samt mellan maj och augusti för individer i nordliga regioner. Dräktigheten varar i 21 till 30 dagar och per kull föds två till fem ungdjur.

Arterna

I släktet finns tre till fyra arter beroende på taxonomi:

Arten D. sichuanensis räknas av några zoologer till ett eget släkte, Chaetocauda.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
  • Duff, A. and A. Lawson. 2004. Mammals of the World A Checklist. New Haven, Yale University Press.
  • Nowak, R. M. 1999. Walker's Mammals of the World, Vol. 2. Johns Hopkins University Press, London.
Personliga verktyg