Tage William-Olsson

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Tage William-Olsson 1946

Carl Martin Tage William-Olsson, född 8 juni 1888 i London, Storbritannien, död 22 augusti 1960, var en svensk arkitekt som blev mest känd som arkitekt bakom trafikknutpunkten Slussen i Stockholm. Men under sin långa bana hann Tage William-Olsson eller W-O, som han kallades, med mycket annat. Han ritade bostäder och stadsplaner och var en entusiastisk debattör och envis utredare.[1]

Innehåll

Skola och utbildning

Tage William-Olsson föddes i Purley utanför London. 1896 flyttade familjen till Stockholm, där Tage William-Olsson fick sin skolutbildning vid Lundbergs internatskola och vid Örebro Tekniska Elementarskola, där han tog examen 1906. Därefter utbildade han sig till bergsingenjör i Sheffield och på KTH i Stockholm. Efter studieresor i USA och England fick han en anställning som metallurgAB Gröndals Patenter i Stockholm. I William-Olssons uppgifter ingick så småningom konstruktion och formgivning av olika byggnader inom malmbrytningen och här upptäckte han sitt särskilda intresse för arkitektonisk gestaltning. 1924 lämnade han Gröndals Patenter för att studera vid KTH:s arkitekturlinje, där bland annat Erik Lallerstedt, Per Olof Hallman och Lars Israel Wahlman var hans lärare. Redan under studieåren hade Tage William-Olsson framgång i diverse arkitekttävlingar som Bygge- och Bo-utställningen på Lidingö (1924-25) och tävlingen om byggnad för Nationernas Förbund i Genève (1926-27). År 1925 startade han sin egen arkitektverksamhet som han hade kvar till 1930, då han blev anställd vid stadsplanekontoret i Stockholm.

Liv och verk

Slussen flygfoto 1939

År 1926 fick Tage William-Olsson i uppdrag att utforma det nya samhället Boliden i Västerbotten genom dess första stadsplan. Boliden skulle bli en ”industrialismens ö i ett hav av bönder, där bolaget fanns med som en sträng men rättvis fader”. Den strikta hierarkin som präglade arbetet i gruvan syntes också på det nya mönstersamhället, vars stadsplan fick ett unikt utseeende i form av en solfjäder. Högst upp på backen bodde disponenten, lite längre ner fanns ingenjörernas hus och närmast gruvan fick arbetarna bo. [2] [3]

Redan 1928 kom William-Olsson att engagera sig i frågan om en trafiklösning vid Slussen. Anlitad av 1930 års trafikkommitté såväl som dess Slussbyggnadskommitté.[4] Han arbetade med såväl trafikföringen som gestaltningen av anläggningen och den omgivande bebyggelsen. Slussens trafikföring var redan förberedd för framtida högertrafik och när den geniala fyrklöverbladslösningen i flera plan stod färdig 1935. Skapelsen hyllades från många håll, därbland Le Corbusier, som uttryckte sin förtjusning i ett personligt brev till W-O där han skrev "Ni, Ni i Stockholm, har gjort den moderna tidens första stora verk, trafikknuten Slussen".[5]

Åren 1935 till 1943 hade han igen en egen arkitektverksamhet i Stockholm och frågan om Nedre Norrmalms omgestaltning (Norrmalmsregleringen) fängslade honom. Han lämnade en mängd förslag oftast utförda som mycket skickligt gjorda perspektivillustrationer i färg. En av hans konkurrenter i Norrmalmsregleringen var bland annat arkitekt Paul Hedqvist. W-O skissade även på lösningar på det så kallade tegelbackseländet vid Tegelbacken i Stockholm, som var en annan hårt trafikerad knutpunkt vid sidan om Slussen. Bland hans förslag fanns en klöverbladslösning, som dock ej utfördes.

Åren 1943 till 1953 var W-O stadsplanechef i Göteborg där han kom att stå bakom många bostadsområden.[1] I kvarteret Järnbrott ritade han tillsammans med sonen Anders William-Olsson ett hus innehållande bostäder med öppen kökslösning och flyttbara mellanväggar. Det var första gången denna form av flexibilitet genomfördes i ett svenskt bostadsprojekt. I Göteborg hade han egen arkitektverksamhet mellan 1953-56, sedan återvände han till Stockholm där han var aktiv som arkitekt till sin död.

Litteratur och källa

Källor

  • Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
  1. 1,0 1,1 Arkitekturmuseets utställning om TWO.
  2. Maskinentreprenören. Utges av bransch- och arbetsgivarorganisationen för Maskinentreprenörerna.
  3. Bolidens golfklubb
  4. [1]
  5. Tage William-Olsson, stridbar planerare..., sida 53

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk