Pernis (släkte)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel handlar om rovfågelssläktet Pernis. För den holländska orten, se Pernis.
?Pernis
Tofsbivråk (Pernis ptilorhynchus)Hane fotograferad i Kolkata.
Tofsbivråk (Pernis ptilorhynchus)
Hane fotograferad i Kolkata.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Rovfåglar
Falconiformes
Familj: Hökartade rovfåglar
Accipitridae
Underfamilj: Perninae
Släkte: Pernis
Cuvier, 1816
Arter

P. apivorus
P. ptilorhynchus
P. celebensis

Bivråk (Pernis apivorus)
Bivråk (Pernis apivorus)
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Pernis är ett släkte med bivråkar i underfamiljen Perninae. Släktet består av tre medelstora bredvingade rovfågelsarter.

Bergådalbaneflykt, vilket är typiskt uppvisningsbeteende för släktet Pernis i början av häckningssäsongen.

Tofsbivråkens taxonomi är omdiskuterad. Artens utbredningsområde är uppdelad i två separata områden. Dels P. p. orientalis Taczanowski, 1891 som har en nordlig utbredning i sydöstra Sibirien, norra Tibet, nordöstra Kina, Japan och Korea, och alla andra underarter som har en sydlig utbredning i Sydostasien. Det har observerats mellanformer av P. p. ptilorhynchus och bivråk i sydöstra sibirien vilket indikerar att de hybridiserar och därmed kan tillhöra samma art. Detta i sin tur skulle kunna indikera att Tofsbivråken, så som den beskrivs idag består av två arter.[1]

Släktets arter häckar i tempererat och varmare klimat i gamla världen och är specialiserade på att äta getinglarver vilka de fångar genom att gräva upp gettingbon ur marken. De lever även av reptiler, groddjur, fågelungar och daggmask.[2] De två arterna bivråk och tofsbivråk, som förekommer i tempererat klimat, är flyttfåglar.

De häckar i skogsmark och är mestadels diskreta förutom i början av häckningssässongen då släktet visar upp sig, bland annat med specifika flyguppvisningar i bågformationer med ryttlande inslag när den når toppen av bågen.[3]

Innehåll

Arter

Referenser

Noter

  1. Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  2. Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.: Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Albert Bonniers förlag, Stockholm 1999, första upplagan, sid. 90-91. ISBN 91-34-51038-9. 
  3. James Ferguson-Lees, David A. Christie, Kim Franklin, Philip Burton, David Mead (2001). Raptors of the World: An Identification Guide to the Birds of Prey of the World. HMCo Field Guides. ISBN 0618127623. 

Källor

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.: Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Albert Bonniers förlag, Stockholm 1999, första upplagan, sid. 90-91. ISBN 91-34-51038-9. 
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Ferguson-Lees, Christie, Franklin, Mead and Burton (2001) Raptors of the World (Helm Identification Guides), ISBN: 0713680261
  • Gensbøl, Benny (1989). Collins guide to the Birds of Prey of Britain and Europe North Africa and the Middle East, William Collins Sons and Co Ltd. ISBN 0-00-219176-8
Personliga verktyg