Från Rilpedia

Georges Cuvier (egentligen Georges de Cuvier), baron, zoolog och paleontolog, född 23 augusti 1769 i Montbéliard, Frankrike, död 13 maj 1832 i Paris. Han blev professor vid Collège de France 1799 och gjorde paleontologin till en gren av zoologin. Cuvier anses också vara den jämförande anatomins fader, då han rekonstruerade hela skelett av fossila, dittills okända fyrfotadjur. Inom systematiken förbättrade han Carl von Linnés sexualsystem.

Cuvier observerade att skilda geologiska lager utmärktes av olika djurarter, vilket han förklarade genom sin katastrofteori, där han menade att varje system eller tidsålder hade haft sin särskilda växt- och djurvärld som hade gått under på grund av stora katastrofer av syndaflodens styrka. Nya arter hade sedan uppkommit genom nyskapelse och skikten från olika tidsåldrar innehåller därför olika uppsättningar fossil. Han baserade denna teori på observationer i äldre geologiska skikt vilka fanns under de yngre lagren, där han hittade lämningar efter djur som ju längre ned han kom hade allt mindre gemensamt med samtidens djur,

Eftersom han, såsom de flesta i början av 1800-talet, antog att ganska kort tid hade förflutit sedan världens skapelse, enligt Bibelns berättelser som satte världens skapelse till omkring 4000 f Kr, drog han den slutsatsen som sagts ovan att en rad naturkatastrofer hade utplånat hela djurarter och låg bakom planeternas moderna geografiska beskaffenhet. Cuvier trodde att ödelagda områden återbefolkades genom inflyttning av djur som hade skonats. Det kan te sig lite drastiskt med dessa katastrofteorier, men det ska jämföras att man 100 år före Cuviers forskningar inte ens kunde tänka sig mammutarnas existens. Exempelvis hittade man i slutet av 1600-talet i London en mammut och en handyxa av flinta vid en grävning av en gata. En samtida fornforskare tolkade fyndet som att det var en romersk krigselefant som hade dräpts av en brittisk spjutbärare.

Cuvier uppträdde som en av den unga utvecklingslärans skarpaste motståndare. Även om han nog inte betecknade sig själv som arkeolog, blev han en betydande sådan genom ovanstående forskning då ämnet arkeologi började ta form under 1800-talet.

Cuvier invaldes 1812 som utländsk ledamot nummer 204 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Utgivna verk

• Cuvier (Georges), Mémoire sur la structure externe et interne et sur les affinités des animaux auxquels on a donné le nom de ver, 1795 (i: Decades philosophiques, litteraires et politiques, häfte 5, s 385-396)
• Cuvier (Georges), Tableau élémentaire de l'histoire naturelle des animaux, Paris 1798
• Cuvier (Georges), Leçons d'anatomie comparée, 5 band, Paris 1798-1805
• Cuvier (Georges), Recherches sur les ossements fossiles de quadrupèdes. Discours préliminaire, Paris 1812
• Cuvier (Georges), Le règne animal; distribué d'après son organisation; pour servir de base à l'histoire naturelle des animaux et d'introduction à l'anatomie comparée, 4 band, Paris 1817
• Cuvier (Georges), Recherches sur les ossemens fossiles ou l'on rétablit les caractères de plusieurs animaux dont les révolutions du globe ont détruit les espèces. Dufour et d'Ocagne, Paris 1821
• Cuvier (Georges), Discours sur les Révolutions de la surface du Globe, et sur les changemens qu'elles ont produits dans le règne animal. Dufour et d'Ocagne, Paris 1825