Tättingar

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Passeriformes)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Tättingar
Gråsiska
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Vetenskapligt namn
§Passeriformes
Auktor: Linné, 1758
Underordningar
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tättingar (Passeriformes) är den största ordningen inom klassen fåglar. Många av dem är sångfåglar och de har välutvecklade muskler i, och stor kontroll av syrinx, varför en del också kan lära sig prata. Alla tättingar gapar i boet, när de som ungar tigger mat från sina föräldrar. Ungefär hälften av alla världens fågelarter räknas som tättingar.

Tättingar delas in i de två underordningarna Acanthisitti och Eupasseres där den senare delas in i infraordningarna osciner och subosciner, främst beroende på röstorganens uppbyggnad.[1] Oscinerna, som en majoritet av tättingfamiljerna tillhör, dominerar i Gamla världen men en del har spridit sig till de amerikanska kontinenthalvorna. Suboscinerna finns främst i Sydamerika och en del har även spridit sig till Nordamerika. Det finns även suboscina familjer i Afrika och södra Asien.

Ordningens latinska namn passeriformes härstammar från det latinska ordet passer (passeres i plural) vilket refererar till vilken liten fågel som helst men främst sparvar.[2] Detta latinska ord har också gett vetenskapligt namn åt det släkte som bland annat omfattar gråsparv (Passer domesticus).

Innehåll

Beskrivning

Tättingar skiljs från andra fåglar genom följande kännetecken: Tårna är fyra, varav tre är riktade framåt och en bakåt. Baktån är stark, försedd med större klo än framtårna och rörlig för sig själv. Yttertån är vid roten till största delen sammanväxt med mellantån. Underarmens stora övre täckfjädrar når inte lika långt ut som armpennornas mitt. Endast den vänstra av halsartärerna är för handen. Hos de flesta arterna är det nedre struphuvudet utvecklat till en sångapparat. Ungarna är vid födseln blinda och nästan nakna och alltså i behov av skydd och vård. Deras bon är ofta mycket välbyggda.

Ursprung

Idag pekar all fylogenetisk forskning på att ordningen tättingar utveckaldes under kritaperioden på superkontinenten Gondwanaland. Dock har man funnit mycket få tättingfossil från tidig tertiär och än så länge ingen från yngre krita vilket resulterade i att man tidigare trodde att ordningen tättingar utvecklades först under tertiärperioden. Man har heller inte funnit någon systergrupp till tättingarna, det vill säga en ordning som utvecklats parallellt med tättingarna från ett gemensamt ursprung, så man vet därför inte vilken ordning tättingen är närmast släkt med. Viss forskning pekar dock på att den lilla fågelfamiljen klättersmygar skulle kunna utgöra en systergrupp.

Ordningen tättingars indelning i familjer

Hur ordningen tättingar ska indelas är omdiskuterat och det pågår mycket forskning kring ämnet. Den här presenterade indelningen följer Ericson m.fl[3] med vissa tillägg.[4]

Referenser

Noter

  1. ↑ Markus Lagerqvist (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:36-43
  2. ↑ Proz - The translators workplace, läst 26 juli 2007
  3. ↑ Ericson et. al (2003) förslag till hur en ny indelning av ordningen Tättingar skulle kunna se ut
  4. ↑ Clements Checklist of the Birds of the World (2007)

Källor

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/T%C3%A4ttingar"
Personliga verktyg