Orusts kommun

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Orust kommun)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Orusts kommun
Län Västra Götalands län
Landskap Bohuslän
Domsaga Uddevalla domsaga
Centralort Henån
Orusts kommun i Västra Götalands län
Folkmängd
 • Totalt
146:e av 290
15 185 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
217:e av 290
393,49 km²
389,01 km²
4,48 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
111:e av 290
39,0 invånare/km²
Kommunkod 1421
Webbplats www.orust.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2006. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.


Orusts kommun är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Henån.

Kommunen omfattar ön Orust, där de flesta invånarna bor, samt många omkringliggande mindre öar, holmar och skär, varav några är bebodda, till exempel Flatön, Lyrön, Härmanö, Gullholmen, Käringön och Malö.

Innehåll

Administrativ historik

Kommunnamnet

Kommunfullmäktige på Orust tog 1993 ett oenigt beslut om att skriva kommunnamnet som "Orust kommun", alltså utan genitiv-s. Beslutet står i strid både med allmänna grammatiska regler och med statliga beslut vid kommunens bildande. Kommunnamnet hade understundom skrivits så sedan bildandet av kommmunen, och förespråkarna ansåg därför att man fastställde en redan befintlig praxis. En av de föregående kommunerna, Östra Orust kommun, skrevs också ibland utan genitiv-s. Kommunen själv är inte konsekvent i hur namnet stavas och någon enhetlighet i uttalet eller skrivsättet finns inte heller bland kommunens invånare.

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en av vågskura bildad stam av silver och därovan tre stolpvis ställda och bjälkvis ordnade långor av silver och med krok av guld i munnen inom en sluten ekbladskrans av guld.

Vapnet, som som skapades 1983 och registrades 1984, går tillbaka till motivet i ett äldre häradssigill.

Förhistoria

Orust är rikt på fornlämningar från exempelvis Neolitikum. Det finns ett antal fornborgar, gånggrifter, stendösar, samt boplatser, där man funnit delfinben i de utgrävda avfallshögarna. Ett område med en del sådana här fynd är Brattås fornlämningsområde. På Riksantikvarieämbetets hemsida finns en förteckning över 638 fornminnen från Orust.

Historia

Kulturhistoriskt kan kommunen delas in i kustbygd och inlandsbygd.

Kustbygderna, särskilt den västra kustremsan med kala berg, skärgård och ständiga pålandsvindar, har alltid präglats av havet och havsnäringarna. Skeppsfrakt, båtbyggeri och fiske har varit förutsättningen för bosättning. En rad fiskelägen växte fram från slutet av medeltiden och framåt, och de stod och föll i hög grad med hur tillgången till sill gick upp och ner.

Inlandsbygderna har varit jordbruksbygder. Mellan de många långsträckta bergsryggarna breder små slättbygder ut sig på dalbottnarna, och den odlingsbara marken har utnyttjats nogsamt. På klassiskt bohuslänskt sätt har husen placerats i kanten mellan berg och åker, så att ingen jord slösats bort i onödan.

Skogen har utnyttjats hårt, och i perioder närmast plundrats. Avverkning till hus och båtvirke har gjort ön närmast skoglös, och med djurbete därtill har återväxten hämmats, och jorderosionen ökat.

Det är först under 1900-talet som ön har börjat bli grön igen, mycket tack vare att de gamla näringarna gick tillbaka. Men av samma anledning, och av brist på nya arbetstillfällen, minskade befolkningen betydligt, särskilt i de västliga bygderna. Det var först under 1960-talet som utvecklingen vände, och en folkökning tog fart som pågick under ett par decennier. Numera ligger befolkningssiffrorna ganska stabilt.

Det som hände var att fler och fler fick möjlighet att arbetspendla allt längre sträckor. 1960 öppnades Tjörnbroförbindelsen söderöver mot det expansiva industrisamhället Stenungsund och 1966 invigdes Nötesundsbron som gav fast vägförbindelse norrut mot Uddevalla. De senaste årtiondena har också långpendling till Göteborg ökat.

Turismen har under 1900-talet blivit en stor och betydande näring i Orust, liksom resten av Bohuslän. Havet, de friska vindarna och de pittoreska fiskelägena har lockat folk från när och fjärran och gör så än i dag. De centrala, äldre delarna av fiskelägena har i hög grad förvandlats till sommarkolonier för kapitalstarka stadsbor från främst Göteborg.

Nutid

Bosättningen är ganska jämnt fördelad över kommunen. Bara 37% bor i tätorter och det gör Orust till en av landets minst urbaniserade. Om sommaren ökar befolkningen stort - omkring hälften av husen är fritidshus.

Dubbelt så stor andel av invånarna som riksgenomsnittet arbetar med lantbruk och byggverksamhet. Båtbyggeri är än i dag en viktig källa till sysselsättning, men numera är det främst fritidsbåtar av plast som efterfrågas, så den urgamla tradition lever kvar men i modern skepnad. 45% av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen, varav de flesta söderut till Stenungsund (13%) och Göteborg (13%), men även norrut till Uddevalla (7%).

Församlingar och orter

Politik

Runsten vid Hoga på Orust

Röstandel och mandatfördelning efter kommunfullmäktigevalet 2002:

Socialdemokraterna 32,2 13
Folkpartiet 14,9 6
Moderaterna 14,8 6
Centerpartiet 13,1 6
Kristdemokraterna 7,0 3
Vänsterpartiet 6,7 3
Miljöpartiet 5,8 2
Folkviljan på Orust 4,3 2

Externa länkar


Personliga verktyg