Tanums kommun

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2006. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Tanums kommun
Tanums kommunvapen
Län	Västra Götalands län
Landskap	Bohuslän
Domsaga	Uddevalla domsaga
Centralort	Tanumshede

Folkmängd • Totalt	182:a av 290 12 253 invånare
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal	124:e av 290 961,21 km² 923,58 km² 37,63 km²
Befolkningstäthet • Totalt	211:e av 290 13,3 invånare/km²
Kommunkod	1435
Webbplats	www.tanum.se

Tanums kommun är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Tanumshede.

Kommunen är i flera avseenden en gränskommun. I nordväst gränsar kommunen mot Strömstads kommun, i norr mot Norge (Halden kommun), i nordost mot Dalsland (Dals-Eds kommun), i sydost mot Munkedals kommun, i sydväst mot Sotenäs kommun och i väster ligger Skagerrak.

Tanums kommun ligger mitt emellan Göteborg och Oslo.

Geografi

Huvudartikel: Tanums geografi

Kommunen är till ytan Bohusläns största och geografiskt mycket varierande. I väster finns skärgården, som kännetecknas av kala öar och skär. En bit in på fastlandet ligger slätterna med sina insprängda granitkullar - detta är jordbruksbygden. Slätterna övergår mot öster i en landskapstyp där skog, sjöar och berg dominerar. I öster återfinns kommunens största sjösystem, Bullaresjöarna. Öster om sjöarna finns kommunens högsta punkter på Kynnefjäll, mer än 190 m.ö.h. Kynnefjälls högsta punkt Vaktarekullen, 207 m.ö.h., ligger ungefär 500 meter in i Munkedals kommun.

Administrativ historik

Det område som idag är Tanums kommun bestod tidigt av de sju socknarna: Naverstad, Mo, Lur, Tanum, Kville, Svenneby samt Bottna.

Eventuellt kan Kville socken tidigt bestått av två socknar; en med sockenkyrka i Kville och en med sockenkyrka vid Vrem.

1863

I det område som i dag utgör Tanums kommun inrättades, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft år 1863, de sju socknarna som var sin landskommun. De sju nybildade landskommuner var: Lur, Tanum, Kville, Svenneby, Bottna,Naverstad samt Mo.

1952

Vid kommunreformen 1952 bildades inom nuvarande Tanums kommun de tre storkommunerna:

Bullarens storkommun av landskommunerna Mo och Naverstad
Kville storkommun av landskommunerna Bottna, Kville och Svenneby
Tanums storkommun av Lur och Tanum samt köpingen Grebbestad.

1971

Dagens Tanums kommun bildades år 1971 genom sammanläggning av de tre storkommuner som tillkommit år 1952. Till centralort valdes tätorten Tanumshede.

Municipalsamhällen och köping

Inom kommunen har fyra municipalsamhällen funnits: Fjällbacka (1888-1964), Grebbestad (1890-1928), Havstenssund (1927-1957) och Sannäs (1911-1954).

År 1929 bröts en del av dåvarande Tanums landskommun ut och bildade Grebbestads köping.

Kommunvapnet

Blasonering: Av guld och rött delad sköld, i övre fältet hällristning en plöjande man med två oxar, allt av rött, i nedre fältet hällristning ett skepp av guld.

Efter kommunbildningen 1971 fanns ett vapen, det som 1948 fastställts för Fjällbacka municipalsamhälle. Dock valde man att skapa ett nytt vapen för kommunen och motiv hämtades från de många hällristningarna. Vapnet registrerades i PRV 1986.

Etymologi

Tanums kommun har fått namn efter Tanums socken. Namnet skrevs 1317 Tuneims sokn. Socknen har i sin tur fått namn av byn kring kyrkan, Tuneim. Förledet tun är fornnordiska och betyder inhägnad. Till utvecklingen av tun till tan finns paralleller i norska ortnamn. Efterledet är hem, som betyder boplats eller gård och som senare försvagats till um.

Natur

Geologi

Berggrunden består i öster, mot Dalsland, av gnejs. Några mil från kusten ersätts gnejsen av granit, Bohusgranit. Längs kusten och en bit ut i skärgården övergår graniten åter i gnejsartade bergarter. I övergångszonerna mellan gnejs och granit kan man hitta stora gnejsstycken omgivna av granit. Ute längs den kala kusten är det de av inlandsisarna finslipade granitklipporna som är de finaste badhällarna.

Berggrunden har under historien varit utsatt för kraftiga horisontella tryck med två huvudriktningar. Trycken har givit upphov till sprickor i berggrunden. Ett spricksystem går i nord-sydlig riktning ett i nordostlig-sydvästlig riktning. Under nedisningsperioder har bergmaterial ryckts loss i försvagningarna och givit upphov till de korsande dalsystemen. Ute vid kusten är dalgångarna vattenfyllda fjordar. I områden där spricksystem korsas uppstår slättområden, t.ex. Gerumslätten (Tanumslätten) söder om Tanumshede.

En kraftig nord-sydlig sprickbildning finns en bit utanför ytterskärgården, passerar innanför Väderöarna och fortsätter norrut innanför Kosteröarna, där största djupet är 240 m. Sedan fortsätter sprickan in på norskt vatten för att därefter ansluta till Norska rännan. Djuprännan ger Koster- och Väderöfjorden förbindelse med djuphavet.

När den en senaste inlandsisen lämnade området fanns strandlinjen nästan 170 m högre upp än i dag. Senare, då isen dragit sig tillbaka, höjde sig landet och utsattes för vågornas krafter. Allt löst material transporterades ner i dalbottnarna, grovt material avlagrades vid bergens fötter medan det finare avsattes som lera längre ut. Den med kalkskal uppblandade leran är i dag bördiga åkerjordar. Bergområden som ligger ovanför högsta kustlinjen är täckta av ett lager morängrus.

I några områden, där isfronten stod stilla under en längre tid, hann isen lagra upp stora mängder moränmaterial. Det finns två tydliga sådana israndlinjer (ändmoräner), som går genom kommunen i nordvästlig-sydostlig riktning. På den västliga linjen (den s.k. Berghemsmoränen) ligger exempelvis Tanumshede och söder därom Huds moar. Den östliga passerar mellan Bullaresjöarna vid Backa.

Under vissa, för blötdjur särskilt gynnsamma perioder, har stora mängder kalkhaltiga skal avsatts och givit upphov till skalbankar. Mäktiga bankar finns bl.a. på Havsten och Otterö.

I ett nord-sydligt spricksystem i östra delen av kommunen ligger Bullaresjöarna. Längs sjöarnas östra stränder stupar högplatån Kynnefjäll brant ner mot vattnet.

Landhöjning

Det är svårt att historiskt beräkna hur snabb landhöjningen varit under olika perioder. Men grovt sett kan man anta att i norra Bohuslän fanns kustlinjen när inlandsisen just dragit sig tillbaka, för ca 12 500 år sedan, ca 170 m ovanför nuvarande strandlinje. För 2 000 år sedan låg den ca 9 m högre än nu och för 1 000 år sedan 4,5 m högre.

I dag anses landhöjningen i norra Bohuslän vara ca 4 mm per år. Vilka effekter på strandlinjens läge klimatförändringarna kommer att få vet vi inte i dag.

Klimat

I Tanums kommun är klimatet maritimt. Det innebär att temperaturskillnaderna över såväl dygnet som året är mindre än i ett område med kontinentalt klimat. Havet fungerar som värmemagasin. Men temperaturskillnaderna är större i inlandet än vid kusten. Under perioder med nordlig till sydostlig vind kan den maritima karaktären minska avsevärt.

I januari är medeltemperaturen vid Väderöbod i väster -0,1°C, medan den på Kynnefjäll i öster är -3,5°C. Sett över hela året är medeltemperaturen vid Väderöbod 8,0°C, medan den på Kynnefjäll är 6,0°C.

Nederbördsfördelningen i området påverkas kraftigt av att frontpassager med fuktig luft företrädesvis sker från havet från sydväst till väst. Den inpasserade fuktiga luften pressas uppåt när den passerar från Skagerrak mot höjderna i kommunens östra delar. Luften lämnar under stigningen ifrån sig fuktighet som nederbörd, s.k. orografisk nederbörd. Under sommaren uppstår värmeoväder mer frekvent över inlandet vilket ger en ökad nederbörd, s.k. konvektiv nederbörd.

Sett över hela året är nederbörden vid Väderöbod 600 mm, medan den på Kynnefjäll är 850 mm.

Huvudsaklig vindriktning är mellan västlig och sydvästlig. Under dygn med kraftig solinstrålning dagar kan sjöbris uppstå på dagen och landbris på natten.

Historia

Se huvudartikel om Bohusläns historia.

Näringsliv

Tidigt

Liksom i resten av Sverige svarade jakt och fiske för försörjningen av de första bohusläningarna. Långt senare växte jordbruket fram. Då var det inte lerjordarna nere i dalbottnarna som odlades, utan de mer lättbearbetade högre belägna jordarna. Att det skapats ett visst överskot visas av de fynd av ädlare metaller, som befolkningen har bytt till sig.

Under sillperioderna har omfattande sillfiske bedrivits i skärgården, kanske redan på 1400-talet, detta visas bland annat av de "tomtningar", rester av husgrunder, som hittats på flera öar.

Under 1500-talet och första halvan av 1600-talet har kustbefolkningen bedrivit småskalig sjöfart, sk bondeseglation.

Periodvis fick Bohuslän goda inkomster på export av timmer och sågade trävaror. Mycket av skogsprodukterna nådde marknaden via Idefjorden. Vid flera tillfällen ansträngde de danska myndigheterna sig för att begränsa trävaruexporten. Dels hade skogen utarmats dels behövdes den för internt danskt bruk. Avskurna från den internationella handelnblev intäkterna kraftigt begränsade.

Första svensktiden

Den småskaliga sjöfarten fick ett abrupt slut, då den helt förbjöds när Bohuslän blev svenskt år 1658. Handel skulle bedrivas med utgångspunkt från stapelstäderna (Uddevalla och Göteborg). Kronan ansåg sig på det sättet bättre kunna kontrollera och driva in avgifter och tullar. Bohuslän skulle ju självt bidra till betalningen krigskostnaderna för sitt införlivande med Sverige.

Myndigheterna ansåg att även skogsvarorna skulle gå omvägen över Uddevalla och Göteborg . Smugglingen av timmer till sågarna vid Idefjorden blev den enda vägen att få ut timmer från Bullaren. För att i någon mån begränsa denna olagliga handel, som berövade Kronan inkomster, upphöjdes den lilla strandsittarebyn Strömmen först till köping och sedan till stad, Strömstad, med stapelrättigheter. Troligen har detta i realiteten haft liten påverkan på timmersmugglingen från Bullaren till Idefjorden.

Sillperioderna under 1700- och 1800-talen gav ett visst uppsving i skärgården, dock i betydligt mindre omfattning än i södra Bohuslän. Dock lyckades ortsbor att ackumulera visst kapital under dessa sillperioder, bl a genom att anlägga sillsalterier och trankokerier. Under 1800-talet släpptes det på begränsningarna för sjöfarten utanför stapelstäderna. Flera handelsmän i Fjällbacka-trakten drog nytta av detta och startade rederier med omfattande fart.

Från mitten av 1800-talet

Från mitten av 1800-talet uppstod en ny marknad där i första hand världens storstadsområden efterfrågade spannmål. Västsveriges jordbruk kunde möta denna efterfrågan. I första hand odlades havre. Stora utskeppningshamnar blev givetvis Göteborg och Uddevalla, men även mindre hamnar i norra Bohuslän, som Grebbestad, Fjällbacka och Gerlesborg deltog i denna handel. Även de lokala rederierna i norra Bohuslän drog nytta av det ökade transportbehovet.

Behovet av transporter ökade ytterligare när stenindustrin expanderade kraftigt de sista årtiondena av 1800-talet. Inom nuvarande Tanums kommun var omfattningen på stenindustrin störst in Heestrand - Hamburgsundsområdet samt i området från Kämpersvik till Grebbestad andra områden med stenindustri var Gerlesborg och Havsten utanför Havstenssund. När befolkningen i kustbandet ökade, så ökade även behovet av varor för befolkningen, bl a byggnadsvaror som trä och tegel. Även detta gynnade den lokala sjöfaren.

I slutet av 1800-talet startade även konservindustrier för att vidareförädla sillen. Konservindustrier växte först upp i Fjällbacka och Grebbestad.

1900-talet

Under sillfiskeperioden i slutet av 1800-talet hade fisket enbart haft tillgång till små fartyg. Dessa var i första hand lämpade för kustnära verksamhet. När ångdrift började införas i den engelska trålfiskeflottan inleddes en stor utförsäljning av de äldre segeldrivna trålarna, på svenska benämnda kuttrar. I stort antal inköptes sådana kuttrar till de bohuslänska kustsamhällena. Inom nuvarande Tanums kommun var det Hamburgsund, Grebbestad och Havstenssund som blev stora kutterhamnar. På sommaren användes kuttrarna för dörjfiske efter makrill på Nordsjön och under resten av året gick de i fraktfart, så länge det var isfritt. Många av kuttrarna förbyggdes, man lade på ytterligare några bord, för att öka lastkapaciteten.

När kriserna inom stenindustrin senare kom, först i samband med första världskriget, kunde många kustbor få sin försörjning genom att gå över till fiske och fraktfart. Ytterligare en försörjningskälla öppnade sig inom fisket då trålfisket efter räkor och senare också kräfta ökade i stor omfattning från 1930-talet resp 1970-talet.

Under senare delen av 1900-talet har stenindustrin nästan helt försvunnit i Tanums kommun, antalet sysselsatta inom jordbruk, fiske och fraktfart har även minskat. Till del har minskningar i dessa näringar kompenserats av tillverkningsindustri och turistnäringen och kanske främst hantverk (husbyggnation) i anslutning till turismen.

2000-talet

Större företag i Tanums kommun 2006

Företag	Verksamhet	Antal anställda
Extra Film	Fotolaboratorium	70
IAC	Bilinredningar	350
Tetra Pak Inventering	Plastindustri	110
G Johansson & Co AB	Åkeri/dagligvaruhandel	70
TanumStrand	Konferens- och fritidsanläggning	70
Tanums Fönster	Fönsterfabrik	185
Aven Pallen	Träindustri	65
Bohusbyggarna	Byggverksamhet	40
Sparbanken Tanum	Banktjänster	40
Väderö Tank	Rederi	55
Strömstad Tanum Buss	Persontransporter	40

Förvärvsarbetande med arbetsplats i Tanums kommun 2005

Näringsgren	Andel dagbef. Tanum %	Andel Riket %
Jord- och skogsbruk, fiske	6	2
Tillverkning	20	17
Energi, vatten och avfall	0	1
Byggindustri	8	6
Handel och kommunikation	17	19
Finansiell verksamhet och företagstjänster	9	14
Utbildning och forskning	9	11
Vård och omsorg	14	16
Personliga och kulturella tjänster	11	7
Offentlig förvaltning m.m	3	6
Ej specificerad verksamhet	2	1

Bilkomponenttillverkaren International Auto Components (IAC), som ägs av den amerikanske investeraren Wilbur Ross, har successivt köpt in sig i svenska underleverantörer till bilindustrin. Hösten 2005 köpte IAC:s in sig i Lears fabrik i Tanumshede ökat, sedan hösten 2006 äger IAC hela verksamheten. Sommaren 2008 stänger IAC fabriken i Tanumshede.

Kommunikationer

Sveriges första motordrivna busslinje invigdes 1911 i Tanums kommun, den gick mellan Grebbestad och Tanums station.

Infrastruktur

Tanum genomkorsas i nordsydlig riktning av Bohusbanan och Europaväg 6. Från söder utefter kusten och sedan mot öster från Tanums kyrka går Länsväg 163. Utefter Bullaresjöarnas västra strand och upp mot Norge går Länsväg 165. Genom kommunen från gränsen mot Strömstad och österut mot Dalsland går Länsväg 164.

Lots, fyr och tull

På följande orter eller öar i Tanums kommun har det funnits bemannade lotsplatser, fyrplatser och tullstationer:

Lotsplatser

Tullstationer

Fyrplatser (tidigare bemannade)

Fyrar (obemannade)

Lotsplatserna och tullstationerna är indragna och fyrarna är alla automatiserade.

Befolkning

Tätorter

Det finns 5 tätorter i Tanums kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

#	Tätort	Befolkning
1	Tanumshede	1 597
2	Grebbestad	1 371
3	Fjällbacka	812
4	Hamburgsund	801
5	Rabbalshede	270

Småorter

Det finns 16 småorter i Tanums kommun.

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

#	Småort	Befolkning	#	Småort	Befolkning
1	Östad	191	9	Sponslätt och Saltebro	78
2	Resö	186	10	Säm och Tanums station	75
3	Kville	173	11	Kuseröd	73
4	Havstenssund	172	12	Edsvik och Ulmekärr	69
5	Lur	114	13	Kämpersvik	68
6	Rådalen och Källeviken	91	14	Krossekärr	66
7	Tegelstrand och Vassviken	90	15	Långesjö	64
8	Backa och Smeberg	83	16	Sannäs	52

Övriga orter

Politik

Kommunfullmäktige 2006-2010

Kommunfullmäktige i Tanums kommun har 41 ordinarie ledamöter. Ordförande i kommunfullmäktige är Anders Johansson Fogelmark (m). Den styrande majoriteten utgörs av centerpartiet, folkpartiet, moderaterna och kristdemokraterna.

Parti		Röster			Mandatfördelning
Parti		Antal	%	+− %	Antal	+−
	Centerpartiet	2031	27,57	+3,11	12	+2
	Moderata samlingspartiet	1548	21,01	+5,23	9	+2
	Socialdemokraterna	1546	20,99	−3,81	9	−1
	Folkpartiet liberalerna	946	12,84	−4,46	5	−2
	Miljö- och Vänsterlistan i Tanum	880	11,95	+3,01	5	+1
	Kristdemokraterna	258	3,50	−2,56	1	−2
	Övriga partier	158	2,14	−0,52	0	0
Antal giltiga röster		7367	100,00		41
Ogiltiga röster			219
Totalt			7586 (77,1%)

Miljö- och Vänsterlistan i Tanum är en gemensam lista för Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Tanum.

Kommunfullmäktige 1982-2006

Här visas mandatfördelningen i kommunfullmäktige mellan 1982 och 2006:

Valår	m	c	kd	fp	nyd	mp	mvt	s	v
1982	8	14	1	5	0	1	0	12	0
1985	8	11	0	9	0	2	0	11	0
1988	7	10	1	9	0	4	0	10	0
1991	8	9	2	7	3	3	0	9	0
1994	7	9	1	7	1	4	0	12	0
1998	8	8	2	7	0	3	0	10	3
2002	7	10	3	7	0	0	4	10	0

Kommunalråd

Kommunalråd (kommunstyrelsens ordförande) har varit:

1971-1985 Raymond Hansson (c)
1986-1988 Henry Carlsson (c)
1988-2000 Bengt Mattsson (fp)
2001- Clas-Åke Sörkvist (c)

Vänorter

Tanum har följande vänorter:

Sevärdheter och evenemang

Hällristning

Fornlämningar

Tanum har ett av Sveriges märkligaste fornlämningsområden, med bl.a. hällristningar från bronsåldern omkring Tanumshede (som blev världsarv 1994) och ett gravfält från romersk järnålder.

Hällristningarna finns på många olika hällar. Totalt ca 6 000 figurer och 10 000 skålgropar har påträffats men nya fynd görs ständigt. Vanligast är skeppsfigurer (ca 2 700), människo- och djurfigurer samt symboler som hjulkors och fotsulor.

Övriga sevärdheter

Fjällbacka skärgård
Kynnefjäll
Lindö-Kalvö-Trossö
Tanum Teleport eller Företagsporten
Väderöarna
Konstnärernas kollektiv verkstad, stenskulptur utställningar

Evenemang

Kvirr - Konstvandring i Ranrike
Rabbalshede marknad
Tanums kulturvecka - arrangeras i slutet av juli varje år

Referenser

Lindner, John; Skogens krönika i Göteborgs och Bohus län, Göteborg 1935
Länsstyrelsen i Gbg & Bous län; Natur i Göteborgs och Bohus län. Norra och mellersta delen. Del 1, Uddevalla 1979

Externa länkar

Tanums kommun
Tanums kommuns historia
Visor på mål från Tanum
UNESCO World Heritage Centre, Rock Carvings in Tanum
Riksantikvarieämbetet, Hällristningsområdet i Tanum
Vitlycke museum
Konstvandring i Ranrike
Kulturveckan - Tanums kommun
Wikimedia Commons har media som rör Tanums kommun
Bilder & media