Märsta

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Märsta
Siffrorna avser orten
Märsta vapen.svg
Läge 59°38′N 17°51′O / 59.633, 17.85
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Sigtuna kommun
Församling Husby-Ärlinghundra församling samt Valsta församling
Folkmängd(2005) 22 548
Area(2005) 731 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 10 maj 2008)
Märsta Centrum
Märsta stadspark
Husby-Ärlinghundra kyrka utanför Märsta

Märsta är en tätort samt centralort i Sigtuna kommun, Stockholms län. Den ligger i Uppland, nästan mitt emellan Stockholm och Uppsala.

Orten har ca 22 500 invånare och goda kommunikationer genom att den ligger nära Arlanda Flygplats, E4 och har en järnvägsstation med täta kommunikationer till Stockholm och Uppsala. Märsta är ändstation för SL:s pendeltågslinje 36, Södertälje - Märsta.

Innehåll

Historia

Märsta gästgivaregård, beläget vid nuvarande Biokällan (fd Folkets hus) var en viktig anhalt för postdiligensen mellan Uppsala och Stockholm. När järnvägen kom till Märsta 1866 uppehölls trafik med hästskjuts till Sigtuna, en förbindelse som kom att ersättas av en busslinje på 1920-talet. Märsta kommun bildades 1952 genom sammanslagning av Husby-Ärlinghundra, Norrsunda, Odensala och Skånela. År 1967 utvidgades kommunen med Skepptuna kommun, där Skepptuna, Lunda och Vidbo ingick. År 1971 lades Märsta kommun och Sigtuna stad samman och bildade Sigtuna kommun, där Märsta är centralort. Enligt traditionen antogs namnet Sigtuna kommun och inte Märsta kommun just med tanke på att kommunen innehöll Arlanda flygplats. Man kunde då inte ha ett kommunnamn som innehöll bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet. Enligt andra källor var anledningen att namnet Sigtuna är så välkänt och historiskt betydelsefullt att det skulle få leva kvar i kommunnamnet.

Märsta och dess omnejd har rika kultursevärdheter. Flertalet fornlämningar som runstenar, gravfält och fornborgar. I Märsta pastorat finns flera församlingar och ett flertal äldre kyrkor som kan dateras tillbaka till 1100-talet och 1200-talet. Steninge slott som ligger vid Mälaren härstammar från 1600-talet men byggdes om under 1700-talet.

Sport

I staden finns en stor ishall, Pinbackshallen - ritad av arkitekten Ralph Erskine, där bl a matcher i tv-pucken har spelats och som är Wings HC Arlanda hemmaarena.

Invid Arlandagymnasiet ligger ett stort sportfält, Midgårdsvallen, invigt 17 september 2005. Sportfältet består av huvudidrottsplats, gräsplan 105x65 meter och allvädersbanor, uppvärmd konstgräsplan, kastplan för friidrott, träningsplan gräs, konstgräsplan för amerikansk fotboll samt en BMX-bana.

Midgårdsvallen är hemmaplan för bl. a. friidrottsföreningen IFK Märsta som har flera lovande unga friidrottare.

Valsta Syrianska är det mest framgångsrika fotbollslaget och spelar för närvarande i svenska division 1.

Arlanda Jets är ett av Sveriges bästa lag i Amerikansk Fotboll med SM-Guld 2003 som höjdpunkten. Arlanda Jets har även en mycket framgångsrik ungdomslag med flera SM-Guld på 90-talet. Arlanda Jets hemma arena är Midgårdsvallen som ligger i Tingvalla i Märsta.

Handbollslaget i Märsta heter Skånela IF där herrarna för närvarande spelar i division 1 och damerna i elitserien.

Innebandylaget heter Arlanda IBK, men kallas för Griffins. Både herrlaget och damlaget spelar i division 2. Föreningen har ca 400 medlemmar och spelar sina matcher i Ekillahallen.

Pinbackshallen är även hemmaarena för division 3-laget Sigtuna HC [1]

Kuriosa

Ett spårtaxisystem planeras att uppföras som testprojekt i Märsta-Arlanda-området. Det finns ingen finansiering ännu.

I Märsta har bl.a Dolph Lundgren, Paolo Roberto och Staffan Olsson bott.

I Märsta finns ett telegrafmonument uppfört till 100-årsdagen av den första telegraflinjen i Sverige som gick mellan Stockholm och Uppsala. Monumentet uppfördes 1953 och består av en avgjutning i brons av den första telegrafstolpen samt ett minnesmärke i betong. Det ligger vid Stationsgatan vid korsningen med Monumentvägen.

Märstas olika delar

  • Tingvalla: Domineras av ett höghus som märstaborna kallat för "Ulbrichtmuren", kallas också ibland för "Bananhuset" på grund av dess form.
  • Märstadal: Bostadsområdet Vänortsringen. Byggt slutet av 80-talet/början av 90-talet.
  • Valsta: Miljonprogramsområde. Till skillnad från många andra sådana områden är bebyggelsen här mer småskalig och bättre anpassad till naturen. Valsta Syrianska, fotbollslag med säte i Valsta. Valsta uttalas dialektalt med kort a (alltså som om det skrivits Vallsta).
  • Sätuna: Området runt Stationsgatan och Södergatan där många restauranger, pizzerior och affärer ligger. Här ligger pendeltågsstationen.
  • Steninge: Steninge slott kulturcenter, Steninge-badet. Främst radhus och villor. Gränsar till Valsta.
  • Norrbacka: Villa/radhus-område, huvudsakligen från 1970-talet. Även område med hyreslägenheter vid järnvägen.
  • Arenberga: Område med kedjehus och fristående villor från främst 1960-talet.
  • Centrala Märsta: Blandad bebyggelse, ursprungligen mest villor på stora tomter, numera förtätat.
  • Ekilla: Område med villor, radhus samt lägenheter.

Märsta var tänkt att byggas på fyra kullar: Valsta, Pinbacken, Brista och Norrbacka. Av dessa blev endast två bebyggda med bostäder, Norrbacka och Valsta. På de andra kom inga bostäder att byggas då de i och med Arlandas expansion från 70-talet och framåt låg för nära inflygningen till bana 1. Då endast två kullar blev bebyggda kom Märsta centrum snarare att hamna i en utkant än i centrum. I Brista kom fjärrvärmeverket att uppföras och av Pinbacken blev det en ishall som ritades av arkitekten Ralph Erskine.

Under 80-talet byggdes Arlandastad, Eurostop vid avfarten till Märsta från E4an. Detta ledde till att många handlare flyttade från Märsta centrum ut till Arlandastad vilket medförde en nedgång för Märsta centrum.

Järnvägsstationen

Märsta har en järnvägsstation på Ostkustbanan. Där stannar Uppsalapendelns tåg (Uppsala-Stockholm). Märsta är också ändstation för SL:s pendeltågslinje 36, Södertälje - Märsta. Stationen har två plattformar, en för pendeltågen och en för de regionala tågen. Det går bussar till Arlanda, Sigtuna med flera ställen.

Det är drygt 5000 påstigande och ungefär lika många avstigande på vardagar på pendeltågen på denna station. Dessutom har busshållplatsen cirka 6000 påstigande och 6000 avstigande per vardag.[2]. Till det kommer ett okänt antal på Uppsalapendeln.

Stationen öppnades 1866, när Norra stambanan invigdes.

Skolor

  • Tingvallaskolan skolår 1-6
  • Sätunaskolan skolår 1-6
  • Centralskolan skolår 1-9 [2]
  • Norrbackaskolan skolår 1-6
  • Sagaskolan skolår 1-6
  • Steningeskolan skolår 1-6
  • Frejaskolan skolår 1-6
  • Eddaskolan skolår 1-6
  • Valstaskolan skolår 4-9
  • Ekillaskolan skolår 7-9 [3]
  • Arlandagymnasiet (hette fram till 2005 Märstagymnasiet)
  • Centrum för Vuxenutveckling (vuxenskola)
  • Bergiusskolan (friskola) skolår 7-9

Litteratur

  • Märsta, från forntid till flygtid av Alf Nordström.
  • Märsta, de fyra kullarnas stad - Bertil Franzén om tiden 1951-71 av Tomas Stavbom och Ragnar Fornö
  • Märstas moderna historia av Bertil Franzén
  • Över Märsta blinkar stjärnorna : bilder, tankar, drömmar inför 20-hundra av Hans Alenius
  • Sigtuna och Norrsunda av Gunnar Gihl. Uppsala 1925. 101 sid. Ingår i Källor till Sigtuna Stads och Sigtunabygdens historia, del 2.
  • Rosersberg av Sture Lindahl. En sammanställning av tillgängliga uppgifter om slottet, trädgården och parken. Allmänna förlaget 1975. 142 sid.
  • Handlande i Sigtuna 1750-1915. Sten Sjöberg. Utgiven av Sigtuna museer 1993. 164 sid.
  • Förslag till Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad. 158 sid. Utgiven av Sigtuna kommun 1986.
  • Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna kommun, Kulturhistoriskt värdefulla områden. Peter Bratt och Rolf Källman. Utgiven av Sigtuna kommun, Länsmuséet i Stockholms län och Länsstyrelsen i Stockholms län, första upplagan 1985, andra upplagan 1988. 221 sidor.
  • Hantverk och hantverkare i Sigtuna 1750-1915. Sten Sjöberg. 199 sid. Sigtuna 1989.

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. http://www.sl.se/upload/rapporter/uploads/SLfakta_2006.pdf

Externa länkar

Personliga verktyg