Lars Levi Læstadius

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För regissören, teatermannen, dramatikern med samma namn, se Lars-Levi Læstadius
Lars Levi Laestadius (1800-1861)

Lars Levi Læstadius, född 10 januari 1800 i byn Jäkkvik väster om Arjeplog, död 21 februari 1861 i Kengis i Tornedalen i Norrbotten, var en svensk präst, väckelseledare och författare, som blev känd som grundare av læstadianismen. Utöver sin religiösa verksamhet var Læstadius verksam i nykterhetsrörelsen och som botaniker. Han var bror till prästen Petrus Læstadius och farfars far till teatermannen Lars-Levi Læstadius.

Laestadius började gymnasiet i Härnösand den 6 augusti 1816. Han gifte sig den 1 april 1817 med Brita Catarina Alstadius. De fick småningom 15 barn, varav 12 nådde vuxen ålder. Han tog examen vid Uppsala universitet 1820 och blev 25 år gammal prästvigd 1825 av biskopen i Härnösand, Erik Abraham Almqvist. Samme biskop rekommenderade honom till tjänsten som kyrkoherde i Karesuando, en tjänst han tillträdde 1 maj 1826.

I Karesuando rådde en utbredd misär och alkoholmissbruk. Det var nu Laestadius inledde sin kamp mot alkoholen. Denna kamp fick stor betydelse för levnadsförhållandena i Norrbotten och förödande alkoholskador ersattes hos många av helnykterhet.[källa behövs] Laestadius insats blev på så sätt avgörande såväl religiöst som när det gäller den samiska folkgruppens överlevnad.[källa behövs]

Laestadius modersmål var svenska, men han talade även pitesamiska. Efter endast ett år i Karesuando talade han flytande finska, meänkieli och samtliga traktens samiska dialekter.[källa behövs] Eftersom meänkieli var det största språket predikade han för det mesta på just meänkieli eller finska, men även svenska och samiska predikokoncept i original finns bevarade. Omkring 1833 ådrog sig Laestadius en åkomma, som läkarna först trodde var lungpest. Han överlevde dock och kunde återhämta sig helt.

Laestadius sökte kyrkoherdeämbetet i Pajala, men för att få anställning i där var han tvungen att komplettera sin examen inför konsistoriet (domkapitlet) i Härnösand. År 1849 utnämndes han till prost i Pajala samt visitor över församlingarna i Lappmarkerna. 1853 bestämde biskop Israel Bergman att det varje söndag skulle hållas två gudstjänster i Pajala (något som sedan kom att genomföras i många norrbottniska församlingar), en för laestadianer och en för andra. I och med detta kan man säga att laestadianismen uppstår som särskild riktning inom de nordiska kyrkorna på Nordkalotten. Laestadius avled 1861 och efterträddes som ledare för laestadianismen av sin närmaste man Johan Raattamaa.

Botanikern Læstadius

Guidning i Laestadiuspörtet, av en finskspråkig grupp från Uleåborg universitet.

Redan under sin gymnasietid genomförde Laestadius sin första botaniska resa. Den gick genom Medelpad, Ångermanland, Jämtland och även in i Norge. Vetenskapsakademien i Uppsala lät bekosta en resa till Skåne och Lappland i syfte att Laestadius skulle studera och rita av växter till verket Svensk botanik. Som botaniker blev han internationellt erkänd och han var medlem i Botaniska föreningen i Edinburgh och Vetenskapsakademien i Uppsala.

Laestadius blev riddare av hederslegionen 1841, för sina insatser som guide för en fransk expedition i norra Lappland. En av de blommor som Laestadius upptäckte, laestadiusvallmon växer endas på Pältsa. Den koja som Laestadius byggde där under sina forskningvistelser blev början till Sveriges nordligaste bebyggelse, Kummavuopio.

Lars Levi Læstadius har gett namn åt åtminstone fyra växter:


Bibliografi

Auktorsnamnet Laest. kan användas för Lars Levi Læstadius i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)


Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Lars_Levi_L%C3%A6stadius"
Personliga verktyg