Kristbergs socken
Från Rilpedia
Kristbergs socken var en socken inom Linköpings stift i nordvästra delen av Östergötlands län, norr om sjön Boren mellan Motala och Borensberg.
Socknens namn
Tidigare kallades socknen ibland felaktigt Krigsbergs socken. Att socknen fått sitt namn efter Kristus framgår av det äldsta bevarade dokumentet, ett brev utfärdat av Birger jarl den 23 februari 1260, där socknen benämns cristabiærgh.
Linköpingsbiskoparnas centrala roll i Kristberg under medeltiden
Under första hälften av 1200-talet övertog Linköpingsbiskoparna den tredjedel av Bobergs norra häradsallmänning i Kristbergs och Tjällmo skogsbygder som tillhörde kungen (konungens treding) mot att de överlät inkomsterna från Tuna socken i det småländska folklandet Sevede till kungen. Skogsområdet i Kristbergs nordöstra del kallades senare Skobo fjärding (även Skogbo fjärding förekommer). En huvudgård (mansio) upprättades intill Kristbergs kyrka. Biskopen fick således en central roll i bygden. År 1382 preciserades i en kungsdom avkunnad på Boberg häradsting vilka gårdar på allmänningen som tillhörde biskopen i Linköping.
Omkring 1400-talets mitt återtog kronan gårdarna på allmänningen och biskoparna fick nöja sig med ett begränsat antal gårdar på Kristbergs och Tjällmo slättbygder. Dessa drogs in till kronan av Gustav Vasa genom Västerås recess 1527. Det innebar enligt Åke Nisbeth ”slutet för de särskilda banden mellan Kristbergs församling och biskopen i Linköping”. Kristbergs kyrka blev därigenom en ordinär sockenkyrka. Att den inte tidigare varit det framgår av tornets konstruktion, ett s k "brett västtorn" (se Kristbergs kyrka).
Kyrklig tillhörighet och upphörande som egen socken
Kristbergs socken/församling tillhörde under perioden 1615-1974 Gullbergs och Bobergs kontrakt inom Linköpings stift. När detta kontrakt upphörde 1 januari 1975 överfördes församlingarna inom Kristberg, Klockrike och Brunneby pastorat till Aska och Dals kontrakt, som med anledning av utökningen omdöptes till Motala kontrakt. Tillsammans med Bergslags kontrakt bildade Motala kontrakt 1 december 2004 Motala och Bergslags kontrakt.
Kristberg utgjorde ett eget pastorat till och med 1961. Under perioden 1962-1974 tillhörde socknen Kristberg, Klockrike och Brunneby pastorat (förkortat Kristbergs pastorat) och från 1 juni 1974 Brunneby, Kristberg och Klockrike pastorat (förkortat Brunneby pastorat).
1 januari 1963 bildade Kristberg, Klockrike och Brunneby en ekonomisk samfällighet med gemensamt kyrkofullmäktige, ett gemensamt kyrkoråd och en gemensam kyrkokassa. 1 januari 1970 fick de tre församlingarna en gemensam pastorsexpedition i Borensberg.
Socknen/församlingen slogs 1 januari 2006 samman med Brunneby församling till Borensbergs församling.
Sedan 2006 tillhör området Borensbergs och Tjällmo pastorat
Socknens areal och befolkningsutveckling
Kristbergs socken gränsade i öster till Brunneby och Ljung, i norr till Godegård och Tjällmo och i väster till Västra Ny och Motala socknar.
Arealen var under 1800-talets slut 15.650 ha, vilket under 1940- och 1960-talen minskade då områden i Borensberg överfördes till Brunneby socken (se nedan). Före överförandet av hela socknen till Bobergs härad 1893 fanns 4.340 ha i Aska härad, 8.580 ha i Bobergs härad, 1.180 ha i Finspånga läns härad och 1.550 ha i Gullbergs härad (se nedan under Judiciell tillhörighet om vilka delar av socknen som hörde till respektive härad).
Fyrdubblad befolkning 1620-1830
Folkmängden i Kristbergs socken beräknas ha uppgått till 310 personer år 1571, 456 år 1620, 854 år 1699, 911 år 1718 och 1.129 år 1735. Därefter är statistiken säkrare: 1.180 personer år 1751, 1.304 år 1780, 1.540 år 1805 och 1.990 år 1830.
Folkmängden i Kristberg 1571-1830
| År | 1571 | 1620 | 1699 | 1718 | 1735 | 1751 | 1780 | 1805 | 1830 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Folkmängd | 310 | 456 | 854 | 911 | 1.129 | 1.180 | 1.304 | 1.540 | 1.990 |
Antalet invånare 1830 var således mer än fyra gånger så stort som 1620. Den kraftiga befolkningsökningen kan delvis förklaras av att två järnbruk grundades under 1600-talets slut men också på den omfattande nyodlingen. Åkerarealen utökades så att den var åtta gånger större 1876 jämfört med 1640.
Den 31 december 1860 hade socknen 2.115 invånare (1.010 män och 1.105 kvinnor). Fem år senare bodde 2.212 personer i socknen och 1870 2.202. Av Kristbergs 2.198 invånare (1.071 män och 1.127 kvinnor) 1880 fanns 595 i Aska härad, 1.285 i Bobergs härad, 65 i Finspånga läns härad och 253 i Gullbergs härad. 1890 fördelade sig befolkningen på socknens fyra härader på följande sätt:
Folkmängden i Kristberg per härad 31 december 1890
| Härad | Aska | Boberg | Finsp. län | Gullberg | Hela socknen |
|---|---|---|---|---|---|
| Folkmängd | 657 | 1.308 | 67 | 271 | 2.303 |
| Andel | 28,5% | 56,8% | 2,9% | 11,7% | 100% |
Toppnoteringar 1898 och 1915
År 1900 uppgick befolkningen till 2.265 personer eller 15 per kvadratkilometer landyta. Av den totala arealen på 116,40 kvadratkilometer utgjordes 146,61 av land och 19,79 av vatten (1900). 1910 var invånarantalet ungefär detsamma (2.251) för att sedan stiga till 2.357 år 1915, vilket är det högsta som någonsin noterats i Kristberg vid ett årsskifte (31 december). Nästan lika stor var befolkningen 1898 då den uppgick till 2.355 personer.
Mer än halverad folkmängd 1950-1980
1950 bodde 1.625 personer i socknen. Mellan 1950 och 1980 mer än halverades folkmängden och var nu nere på 730 personer. Ett par år senare (1982) nåddes den lägsta nivån - 706 invånare - under hela 1900-talet. Därefter skedde en återhämtning: 1990 var invånarantalet 898, en ökning med nästan 200 personer på åtta år. Sedan fortsatte uppgången: år 2000 hade Kristberg 937 invånare (506 män och 431 kvinnor) och 2004 1.011 (529 män och 482 kvinnor) 2004.
Folkmängden i Kristberg 1900-2004
| År | 1900 | 1910 | 1920 | 1930 | 1940 | 1950 | 1960 | 1970 | 1980 | 1990 | 2000 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Folkmängd | 2.265 | 2.251 | 2.292 | 2.227 | 1.968 | 1.625 | 1.400 | 856 | 730 | 898 | 937 | 1.011 |
Bidragande till befolkningstappet under början av 1960-talet var utbyggnaden av Prästtomta skjutfält i socknens östra del. Skjutfältet sträcker sig även in i f.d. Brunneby och Ljungs socknar (gården Prästtomta återfinns i den senare socknen). Ett stort antal jordbruksfastigheter i Kristbergs socken fick överges till förmån för skjutfältet och omvandlingen av Kvarn till militär förläggningsort. Enligt uppgifter i Kristbergs församling 1960 och 1961 förlorade socknen under dessa år ca 100 invånare (= över 7 procent av folkmängden) av denna orsak.
Borensbergs expansion bryter negativa trenden
Orsaken till att den negativa trenden kunde brytas i denna utpräglade landsbygdssocken var att befolkningstillväxten i tätorten Borensberg alltmer kom att koncentreras till den i Kristberg belägna delen av orten. Större delen av Borensberg fanns sedan länge i grannsocknen Brunneby: av municipalsamhällets 1.151 invånare 1940 fanns 986 i Brunneby och 165 i Kristberg. Med tiden växte Borensberg alltmer västerut och därmed allt längre in i Kristbergs socken och omfattar idag bland annat de tidigare jordbruksfastigheterna Hälla och Dansätter.
Kristbergs befolkningsutveckling hölls dock tillbaka av att sockengränsen två gånger flyttades västerut. 1 januari 1943 överfördes Hälla-området med 170 boende till Brunneby kommun och församling. 1 januari 1965 var turen kommen till Dansätter, vattenverket mm att övergå till Brunneby församling (Kristbergs, Brunneby och Klockrike kommuner hade 1952 bildat Borensbergs landskommun). Borensbergs fortsatta expansion västerut i form av nya villaområden medförde så småningom befolkningstillväxt även i Kristbergs socken.
Bygd och natur
De dominerande näringarna inom socknen var bergsbruk, skogs- och jordbruk med fiske och kolning som binäringar. Naturgeografiskt tillhör socknen Östergötlands norra skogsbygd även om jordbruksbygden längs sjön Boren i söder bildar en gränszon mellan Östergötlands slättlandskap och skogsbygden i norr, som utgör en utlöpare av Tylöskogen. Socknen räknas också till Östgöta bergslag. Under 1600-talets slut anlades två järnbruk längs Finspångsåns flöde genom socknen: Karlströms bruk och Kvarns bruk.
Sjörik bygd med tydliga spår av istiden
I socknens norra del finns åtskilliga sjöar, varav Salstern, Stora Vänstern och Stråken är de största. Kristbergs södra del präglas av den mellansvenska israndszonen. Där förorsakade en kallperiod under istiden att isfronten stod stilla under en längre period för ca 11.000 år sedan. Den randås (ås av randmorän) som då bildades framträder tydligt i socknen. Vid sjön Lilla Vänstern finns flera getryggsåsar med branta sidor och smala krön.
En annan iögonfallande lämning från istiden är det gigantiska flyttblocket Tälleberga kyrka.
Naturreservat och Natura 2000-områden
Socknen rymmer två naturreservat: Fågelmossens domänreservat och Lustigkulle domänreservat, båda i Karlsby-trakten (se Karlsby för externa länkar). Naturreservat under bildande inom samma område är Hästtumla tallskog, Bromossen och Stora Boda gammelskog.
Fågelmossen är dessutom ett Natura 2000-område, liksom ekhagen och bäckravinen mellan Kristbergs kyrka och Boren med beteckningen Kristberg. Kristbergsbäcken har här bildat en djup ravin med många lövträdsarter, flera grova ekar och ett stort bestånd av strutbräken. Ekhagen är av speciellt intresse eftersom det i denna del av Östergötland är ovanligt med riktigt grova ekar. Detsamma gäller Stubba ekhage, som är socknens tredje Natura 2000-område.
Ekängarna i närheten av Kristbergs kyrka har så stora naturvärden att de anses vara av riksintresse. Mellan Karlsby herrgård och den nya sträckningen av stambanan Mjölby-Hallsberg finns ett mindre bestånd av bokar.
Killingön, som är belägen i Lilla Salstern strax utanför Karlsby samhälle, är ännu ett domänreservat. Här växer gamla tallar.
Allmänningar och större gårdar
Två allmänningar fanns inom socknens norra del: Aska häradsallmänning i väster och Bobergs härads norra allmänning i öster. Större gårdar inom socknen är bl a Hultorp (inrymde förr en lastageplats vid Boren), Hållingstorp (hemvist för byggmästardynastin Nyström), Hälla (numera innesluten i den expanderande tätorten Borensberg), Härseby (känt sedan 1399), Högby, Karlsby, Kvarn, Nordsjö, Olivehult, Skrukarp, Storeberg, Stråken och Älgmyra. Lantegendomarna Kulla och Brånshult styckades upp i egnahem (se nedan).
Den svenska egnahemsrörelsen startade i Kristberg
Föreningen Egna Hem, som brukar betecknas som den svenska egnahemsrörelsens pionjärorganisation, bildades 1892 vid Karlströms bruk i Kristbergs socken. De personer som där tecknade sig för andelar i föreningen kom också att utgöra dess första lokalavdelning eller filial, nr 1 Karlsby. Föreningen Egna Hems initiativtagare, kakelugnsmakaren Frans Wilhelm Johansson var bosatt i socknen. Året därpå flyttades föreningens säte till Motala. År 1895 förvärvade föreningen den inom socknen belägna gården Brånshult som styckades upp i småbruksegnahem.
Inspirationen kan ha kommit från en liknande uppstyckning fem år tidigare av gården Kulla, också den belägen inom Kristbergs socken längs Borens norra strand. År 1990 styckades Kulla upp i 15 likvärdiga brukningsenheter sedan tolv arbetare vid Motala Verkstad (och tre andra personer) 1887 köpt gården. Småbruksegnahemmen i Kulla inspirerades sannolikt i sin tur av de arbetare vid Motala Verkstad som redan 1869 köpte en gård i Ervasteby i Motala landskommun vilken de styckade upp till nio småbruksegnahem. Småbruksegnahemmen i Ervasteby finns nära gränsen till Kristbergs socken och inte långt från sjön Boren.
"Kristbergsadeln"
Journalisten och hembygdsskildraren Björn Gottlieb har myntat uttrycket Kristbergsadeln om de ståndspersoner som levde herrgårdsliv och umgicks flitigt i Kristbergs socken under främst 1800-talets förra hälft. Dit hörde bland annat familjen König på Nordsjö och Kungliga Secreteraren och riksgeografen Gustaf Fredrik Linnerhielm på Olivehult. Många, men inte alla, tillhörde Riddarhuset. Likaså var många släkt med varandra.
"Kristbergs karlar"
Ett öknamn på invånarna i socknen är Kristbergs karlar eller Kristbergs karar. Namnet ingår i en sockenramsa.
Fornminnen
Inom socknen finns fornborgen Bergklint, även benämnd Borgklint, på berget med samma namn. Ett annat namn är Borggölsberget efter den närbelägna Borggölen (kallas även Berggölen).
I närheten av riksväg 34 (tidigare med nr 36) mellan Borensberg och Motala finns lämningar av en vädersåg, dvs ett sågverk som drevs med vindkraft.
Kristbergs kommun
Under perioden 1863-1951 bildade socknen underlag för en egen kommun, Kristbergs kommun. Som följd av ny lagstiftning inrättades 1 januari 1863 en kommunalstämma och en kommunalnämnd som övertog en del av den gamla sockenstämmans befogenheter, medan kyrkostämman med kyrkorådet och skolrådet tog över en del andra uppgifter.
År 1952 bildade Kristbergs kommun tillsammans med Brunneby och Klockrike kommuner Borensbergs kommun, sedan 1971 en del av Motala kommun.
Förste ordföranden i Kristbergs kommunalstämma en mycket bemärkt person
Kommunalstämmans förste ordförande var bruksägaren och docenten i grekisk litteratur Carl Fredrik Bergstedt (1817-1903) på Skrukarp, som också bedrev bruksrörelse i Värmland (Hedenskog bruk i Brattfors socken). Innan Bergstedt bosatte sig på landet hade han 1852-1855 övertagit ledningen av den liberala tidningen Aftonbladet. Efter en schism 1855 på tidningen rörande inställningen till ett krig med Ryssland för att återta Finland lämnade han den. Därutöver ägnade han sig år en omfattande publicistisk verksamhet och gjorde översättningar från sanskrit. Han deltog också i flera kyrkomöten.
Från 1856 bodde familjen i Brattfors i Värmland, men flyttade 1861 till Skrukarp i Kristbergs socken. Då makan Anna Elisabet Matilda (1827-1867), dotter till bruksägaren Carl Jacob Geijer, avled samtidigt som Bergstedt invaldes i riksdagens första kammare (1867-1875) återvände han till Stockholm. Efter riksdagsmandatets utgång bosatte sig Carl Fredrik Bergstedt åter på Skrukarp där han avled 1903.
Judiciell tillhörighet
I rättsligt avseende tillhörde huvuddelen av socknen Bobergs härad och socknens västra del Aska härad medan mindre delar ingick i Finspånga läns härad respektive Gullbergs härad. Till Aska härad hörde bl a Hållingstorp, Härseby, Karlsby, Koppartorp, Kulla, Kvarngården, Skrukarp och Storeberg, till Finspånga läns härad Bastebol, Lilla Boda och Vassholma samt till Gullbergs härad bl a Bondeby, Bölnorp, Måsegren och Spång. År 1893 överfördes dessa tre häradsdelar av socknen till Bobergs härad. Perioden 1907-1970 tillhörde hela socknen Aska, Dal och Bobergs härad, från 1971 Motala domsaga. År 2002 lades Motala, Mjölby och Linköpings domsagor samman (se Linköpings tingsrätt).
Militär indelning
I militärt avseende tillhörde socknen Bergslags Kompani av Andra livgrenadjärregementet och Vreta Klosters och Motala Kompanier av Första livgrenadjärregementet. Därtill kom Extra Soldat-Roteringen.
Idrottsverksamhet
Kristbergs Idrottsförening (KIF) bildades 1932. Björkhagavallen på Olivehults marker invigdes 1934. Verksamheten kom snart att domineras av fotboll. Kristbergs IF vann 1957 division VI och 1969 division V. Man har därefter även spelat i division IV Västra. Vid KIF:s 75-årsjubileum 2007 spelade man fortfarande i sina svarta tröjor och vita byxor, nu i division V.
Kristbergs kyrkoarkiv
Kristbergs kyrkoarkiv finns i Landsarkivet i Vadstena (VaLA 133050050 Kristberg). Arkivet innehåller bl a Födelse- och dopböcker (de äldsta från 1656), Död och begravningsböcker (1650-), Lysnings- och vigselböcker (1655-), Husförhörslängder (1762-) samt Sockenstämmoprotokoll (1606-).
Litteratur
- Björn Gottlieb Från det gamla Husbyfjöl och trakten däromkring, Borensberg 1967
Källor
- Bo Axelsson, Ingemar Flyckt, Folke Svensson och Anders Åhammar Från Husbyfjöl till Borensberg. Jubileumsboken 2007. Atremi Mjölby 2007
- Befolkningsstatistik SCB
- Bevarandeplan Natura 2000 Kristberg (fastställd 2005-09-16). Länsstyrelsen Östergötland
- Anna Dahlström Betesmarker, djurantal och betestryck 1620-1850: naturvårdsaspekter på historisk beteshävd i Syd- och Mellansverige, Sveriges lantbruksuniversitet. Centrum för biologisk mångfald. Uppsala 2006
- Kristbergs församling 1942, 1960, 1961, 1962, 1963, 1969
- Kristbergs IF:s webbsida
- Miljö i Motala. Naturvårdsprogram. Antaget av Kommunfullmäktige 010924, Motala kommun 2001
- Nationell arkivdatabas (Riksarkivet)
- Länsstyrelsen i Östergötlands län
- Naturvårdsverket
- Åke Nisbeth Kristbergs kyrka Linköping 2003
- Lars Andersson Palm Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997: med särskild hänsyn till perioden 1571-1751 Göteborg 2000
- Herman Schück Ecclesia Linconpensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa Stockholm 1959
- V. Svanberg "Carl Fredrik Bergstedt" i Svenskt Biografiskt Lexikon Tredje Bandet, Stockholm 1922 (sid 681-288)
- Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (Riksarkivet)
- Sveriges församlingar genom tiderna. Stockholm: Riksskatteverket, Skatteförvaltningen: Allmänna förlaget 1989 (sökbar på Skatteverkets hemsida)
