Från Rilpedia

Kortison kallas det inaktiva steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol som är det hormon som utövar effekt.

Kortisonpreparat (i regel inte just substansen kortison utan innehållande industriellt framställt hydrokortison) är dock ett vanligt förekommande anti-inflammatoriskt läkemedel som kan köpas receptfritt på apotek.

Kortison används också för att lindra och ta bort allergiska reaktioner.

Det används bland annat vid:

• Pollenallergi
• Strålbehandling
• Autoimmuna inflammatoriska sjukdomar, exempelvis ulcerös colit och multipel skleros.

Långvarig brist på kortison leder till bristsjukdomen Addisons sjukdom eller binjurebarkinsufficiens, som utan behandling leder till döden.

Den amerikanske kemisten Edward C. Kendall upptäckte under sin tid i slutet av 1930-talet som forskare vid Mayoklinikan i Rochester, Minnesota substansen. För detta tilldelades han tillsammans med Tadeus Reichstein (Schweiz) och Philip S Hench 1950 års Nobelpris i medicin. Motiveringen för priset var "för deras upptäckt av de hormoner, som bildas i binjurebarken, deras struktur och biologiska verkningar".

Se även

• Dexametason
• Kortisol
• Glukokortikoider