Binjure

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gray's Anatomy Fig. 1183: Binjure framifrån.
Gray's Anatomy Fig. 1184: Binjure bakifrån.

Binjurarna (Glandulae suprarenales) är organ i kroppen som hos människan sitter precis ovanför njurarna. Binjurarna är endokrina organ, och producerar ett antal viktiga hormoner, bland annat adrenalin och kortisol.

Sjukdomar i binjuren är relativt ovanliga.

Anatomi och funktion

Binjurens olika lager

Binjurarna består av två funktionellt olika delar med olika embryonalt ursprung, barken (cortex), som producerar steroidhormoner och märgen (medulla), som producerar katekolaminer.

Binjurebarken

Den steroidhormonproducerande barken delas in i tre olika skikt med olika funktion. Dessa skikt är, utifrån och in, zona glomerulosa, zona fasciculata och zona reticularis.

I Zona glomerulosa tillverkas mineralkortikoider, varav den viktigaste är aldosteron, som reglerar blodets natrium/kalium-balans och medverkar i renin-angiotensinsystemet.

I Zona fasciculata och zona reticularis produceras glukokortikoider som kortisol samt androgener.

Binjuremärgen

Binjuremärgens celler har sitt embryonala ursprung i neuralfåran, och dess celler är i princip modifierade nervceller. I binjuren syntetiseras katekolaminerna adrenalin och noradrenalin (kallas i vissa engelsktalande länder för epinefrin och norepinefrin). Dessa hormoner aktiverar kroppens stressystem, och de ökar bland annat hjärtslagsfrekvensen och den metaboliska hastigheten när kroppen utsätts för psykisk och fysisk stress.

Personliga verktyg