Kornknarr
Från Rilpedia
| ?Kornknarr Status i världen: Sårbar |
|
|---|---|
 Kornknarr i typisk miljö
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj: | Rallar Rallidae |
| Släkte: | Crex |
| Art: | Kornknarr Crex crex Linné, 1758 |
 Utbredningsområde:
Gult: sommarkvarter Blått: vinterkvarter |
|
| Synonymer | |
|
Rallus crex L. 1758 |
|
 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kornknarr (Crex crex), är den enda arten i sitt släkte Crex i ordningen tran- och rallfåglar.
Innehåll |
Utseende och läte
Kornknarren blir 22-25 cm lång och har ett vingspann på 46-53 cm. Den är drygt hälften så stor som en rapphöna men med betydligt slankare form än denna. Kornknarren har en rund kropp och ganska lång hals, kort stjärt och långa rosafärgade ben. Könen är nästintill lika.
Näbben är kort och trubbig och är gulbrun. I flykten är benen väl synliga då de hänger efter fågeln. Också syns breda, trubbiga vingar och vingpennorna är mörkare rödbruna än handpennorna. Ovansidan på en gammal fågel är vattrad med svarta fläckar. Vingarna har en kastanjebrun ton samt ljust bräm. Den har ett ljust gråblått ögonbrynsstreck. Halsen och bröstet är askgrått, bröstet och magen är mitt undertill ljusgrå. Kroppens sidor är tvärbandade i rostbrunt och vitt.
Dunungarna är svarta precis som hos de flesta sumphöns.
Lätet är karaktäristiskt och består av ett hest, mekaniskt ährrp, ährrp. Detta hörs ungefär en gång per sekund med korta vilopauser. Den kan spela mycket högt och kan höras under skymning till morgon, vid fuktig väderlek även mitt på dagen.
Ljudexempel
Utbredning och biotop
Kornknarren häckar i stora delar av Europa och Centralasien österut i ett bälte från Bajkalsjön till västra Sibirien. Den är allmän i Ryssland, Baltikum och Vitryssland. Den är en flyttfågel och har sitt vinterkvarter i Afrikas södra subtropiska region. Ringmärkta svenska fåglar har återfunnits i bland annat Kongo, Sinai och tyder på att fåglarna flyttar mot sydöst. Kornknarren flyttar nattetid i augusti—oktober för att sedan återkomma i maj—juni.
Fågeln lever på ängsmarker och gräsrika åkerfält, där den är väl kamouflerad. Under 1990 och 2000-talet har man lagt märke till att kornknarren på många platser i större utsträckning har börjat häcka i närheten till våtmarker.
Beteende
Kornknarren uppmärksammas mest på sitt omisskännliga läte som framförs i tät vegetation. Man ser nästan aldrig fågeln. Strax efter ankomsten till häckningsplatserna kan man dock se den flyga. Den flyger mindre bra och ser fladdrig ut i flykten men den springer snabbt och befinner sig under häckningsperioden mest på marken.
Kornknarren är allätare och intar födan från marken eller från diverse växter. Dessa fåglar stöter upp spybollar som kan vara ett par centimeter stora. Den lever mest av insekter som flugor, skalbaggar, gräshoppor och myror.
Häckning
Boet läggs djupt i gräset och är ofta en uppkrafsad grop som beklätts med gräs och rötter. Honan lägger en kull om året med 6 till 19 (oftast 7-9) brungula mycket glansiga ägg med glesa fläckar som är rödbruna eller grå. När honan ruvar ligger hon mycket hårt på äggen och lämnar boet mycket sällan. Hon ruvar i cirka tjugo dagar. De svarta ungarna stannar högst ett dygn i boet varefter de följer sina föräldrar på födosök. Ungarna är flygga efter cirka femtio dygn.
Hotbild
Under 1900-talet har kornknarren minskat drastiskt främst på grund av habitatförstörelse. I stora delar av sitt utbredningsområde är den listad som sårbar.
Status i Sverige
Tidigare var kornknarren en välkänd fågel i det svenska jordbrukslandskapet. I Sverige och på många andra platser innebar flytten av slåttern till midsommartid en drastisk försämring för arten då detta sammanfaller med kornknarrens häckningstid. I och med en ökad förståelse för bland annat kornknarrens behov så har man under 2000 märkt en liten återhämtning hos den svenska populationen och den nedåtgående trenden verkar vara stoppad.
Under 2008 var kornknarren utsedd till årets riksinventeringsart.
Namn
En äldre benämning på fågeln är ängsknarr, även kallad ängsnärpa och dialektalt bjuggbit [1]. Sitt vetenskapliga namn är en onomatopoetisk härmning av kornknarrens läte Crex crex.
Källor
- ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
- Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
- Lars Larsson, Bird of the World, 2001, CD-rom
- Viss information är hämtad från Engelska wikipedias artikel: Corn Crake
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kornknarr
