Hallands läns valkrets

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hallands läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

Vid det första valet till enkammarriksdagen år 1970 hade valkretsen sju fasta mandat, ett antal som höjdes till åtta i valet 1973 och nio i valet 1979. Antalet fasta mandat var tio vid riksdagsvalet 2006. Antalet utjämningsmandat har varierat från ett i valet 1970, noll i valet 1973, ett i valen 1976-1985, två i valet 1988, ett i valet 1991 och noll i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen noll utjämningsmandat.

Innehåll

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

1982/83-1984/85

1985/86-1987/88

1988/89-1990/91

1991/92-1993/94

1994/95-1997/98

1998/99-2001/02

2002/03-2005/06

2006/07-2009/10

Första kammaren

Hallands län var en särskild valkrets med fyra mandat i första kammaren mellan 1866 och 1921. Vid förstakammarvalet 1921 avskaffades valkretsen och uppgick i Kronobergs läns och Hallands läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammaren (listan ej komplett)

1867-1911 (successivt förnyade mandat)

1912

1913-1919

1920-1921

Andra kammaren

I valen till andra kammaren var Hallands län länge uppdelat på mindre valkretsar. Landsbygden utgjorde i valen 1866-1908 fem valkretsar med var sitt mandat, från norr till söder Fjäre och Viske häraders valkrets (även kallad Hallands läns norra domsagas valkrets), Himle härads valkrets, Årstads och Faurås häraders valkrets, Halmstads och Tönnersjö häraders valkrets samt Höks härads valkrets. Länets fem städer bildade i valen 1866-1875 Hallands läns stadsvalkrets med ett mandat, men denna delades upp vid valet 1878 så att Halmstad i stället fördes till Halmstads och Ängelholms valkrets medan övriga städer bildade Laholms, Falkenbergs, Varbergs och Kungsbacka valkrets. Från och med valet 1896 bildade residensstaden ensam Halmstads valkrets. Vid övergången till proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 slogs samtliga valkretsar ihop till en gemensam valkrets med sex mandat, ett antal som minskade till fem mandat från och med valet 1940.

Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)

1912-1914 (lagtima riksdagen)

1914 (urtima riksdag)

1915-1917

1918-1920

1921

1922-1924

1925-1928

1929-1932

1933-1936

1937-1940

1941-1944

1945-1948

1949-1952

1953-1956

1957-1958

1958-1960

1961-1964

1965-1968

1969-1970

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 355
  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 44
Personliga verktyg