Gasvagn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Gasvagn eller gasbil, typ av fordon med lufttätt lastutrymme, som utvecklades i Tyskland under andra världskriget för att avliva människor. Offren stängdes in i lastutrymmet, och fordonets avgaser, kolmonoxid, leddes in i detta med följd att offren kvävdes till döds.

Reichsführer-SS Heinrich Himmler hade i september 1941 inspekterat Einsatzgruppens massarkebuseringar i närheten av Minsk och var starkt kritisk mot denna avrättningsmetod. Han menade, att den var alltför tidskrävande och tärde på SS-manskapets psykiska hälsa. Himmler uppdrog åt befälhavaren för Einsatzgruppe B, Arthur Nebe, tillika chef för Kripo (Kriminalpolizei), att utveckla en mer effektiv metod för massavlivning.

Experiment med avlivning genom gas inleddes i Mogilev (i nuv. Vitryssland). Nebe och en kemist från Kripos högkvarter, dr Albert Widmann, prövade metoden på en grupp mentalt handikappade. Omkr. 25 patienter stängdes in i ett hermetiskt slutet rum på stadens mentalsjukhus, och kolmonoxid från motorer leddes in i detta. Efter c:a 12 minuter var samtliga i rummet döda. Framgången med experimentet föranledde Nebe att lägga fram förslaget att konstruera gasvagnar för avlivning av "oönskade" människor. Han diskuterade de tekniska detaljerna med Kripos expert, dr. Walter Heess. Kort därefter presenterades projektet för Reinhard Heydrich, som godkände det. SS-Obersturmbannführer Walter Rauff, chef för RSHA:s tekniska avdelning, ansvarade för utvecklingen av gasvagnarna.

Offren, i första hand judar, fördes till uppsamlingsplatser, där gasvagnarna väntade. Offren instruerades att de skulle transporteras till arbetsläger och uppmanades att lämna ifrån sig sina värdesaker och ytterkläder. Under det att gasvagnen kördes till redan förberedda massgravar, gasades offren ihjäl med kolmonoxid, en process som tog mellan 15 och 30 minuter. Två typer av gasvagnar byggdes; en större som hade en kapacitet på 130-150 personer och en mindre med kapacitet på 80-100 personer. De första gasvagnarna levererades till Einsatzgruppen och till förintelselägret Chełmno den 8 december 1941. I mitten av 1942 hade Gabschat Farengewerke GmbH i Berlin tillverkat ungefär 30 gasvagnar.

Externa länkar

Personliga verktyg