Gabriel Bergenstråhle

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För den andre Bergenstråhle med samma namn, se Claes Gabriel Bergenstråhle.

Gabriel Bergenstråhle, född 27 september 1665, död 23 februari 1729, var en svensk adelsman och brukspatron.

Bergenstråhle hette före adlandet 1719 Wetterberg. Han var född i Jönköping som son till rådmannen Nils Jonsson och Anna Henricsdotter. Under skånska kriget tjänstgjorde Gabriel Wetterberg först som fältproviantmästare och sedan som krigskommissarie. Åren 1682-85 arbetade han med bergsbruk hos inspektor Elias Linderoth vid Lanfors bruk (senare benämnt Alkvetterns bruk) i Karlskoga bergslag, senare hos jägmästare Andreas Molithaeus i Värmland. Åren 1687-1695 hos Christoffer Geijer, brukspatron vid Bohrs bruk i Bandfjerdingen, Linde socken.

Innehåll

Brukspatron på Karlströms bruk

Wetterberg arrenderade från 1696 Lilla Breven (Brevens bruk) i Askers församling, Närke, där det 1677 anlagts en stångjärnshammare. Senare arrenderade han från 1697 Karlströms bruk i Kristbergs socken, Östergötland. År 1705 förvärvade han bruket.

Adlandet 1719

Den 28 november 1719 adlades han av drottning Ulrika Eleonora för sina förtjänster inom bergsbruket och bidrag till krigsfinansieringen. Han hade under Karl XII:s norska fälttåg lämnat förskott i spannmål och pengar och trots att Karlström gått med förlust under krigsåren hållit driften uppe och ej låtit verket förfalla.

Takmålningar mm i Kristbergs kyrka

Gabriel Bergenstråhle lät bygga till Kristbergs kyrka. År 1725 revs östra väggen och koret byggdes till. Församlingen gjorde dagsverken medan Bergenstråhle för övriga kostnader. Bergenstråhle bekostade också takmålningarna samt predikstolen.

Bergenstråhles familj

Med sin första hustru Anna Flint, (död 1700) (vigd 17 oktober 1697 i Vireda församling) fick Bergenstråhle två söner, Nils (1698) och Elias (1699) och med den andra hustrun Christina Catharina Anckarfjell (vigd 12 september 1702 på Åsandby i Västra Ny församling) ytterligare två söner, Johan Gabriel (1703) och Carl Henrik (1711). Dessa fyra söner bildade utgångspunkt för den Wetterbergska grenen av den adliga ätten Bergenstråhle, medan styvsönerna Jonas och Lorentz (Anna Flints söner i hennes äktenskap med löjtnanten Israel Rudman) tillhörde den Rudmanska grenen.

Gabriel Bergenstråhle avled på Karlströms bruk. En bror till Bergenstråhle, Henrich Wetterberg (död 1709), var rådman och stadsnotarie i Vimmerby. Sedan dennes änka, Märtha Phoenix, avlidit 1721 vistades dottern Anna Margaretha Wetterberg hos sin farbror Gabriel Bergenstråhle.

Litteratur i urval

  • Gunnar L. Björkman Personregister med kortare anteckningar till Wimmerby stads dombok och protokoll för åren 1614-1725 Stockholm 1957
  • Gustaf Elgenstierna: Svenska adelns ättartavlor, Stockholm 1998
  • Björn Gottlieb: Från det gamla Husbyfjöl och trakten däromkring, Borensberg 1967
  • Kristbergs församling 1946
  • Eric Odelberg: "Karlströms bruk och släkten Bergenstråhle" Motalabygd 1977
  • Magnus Svensson: Likpredikan öfwer fordom brukspatronen wid Carlströms jernbruk Gabriel Bergenstråhle, Linköping 1729 (tryck Petrus Pilecan)

Extern länk

Personliga verktyg