Förkylning
Från Rilpedia
Rhinovirus, en vanlig orsak till förkylning. | ||
ICD-10 | J00.0 | |
ICD-9 | 460 | |
DiseasesDB | 31088 | |
MedlinePlus | 000678 | |
eMedicine | med/2339 | |
MeSH | C08.730.162 |
Förkylning är den vardagliga, sammanfattande benämningen på infektioner som drabbar de övre luftvägarna och näsans slemhålor. Akut viral nasopharyngit är det vetenskapliga namnet. Förkylning orsakas vanligen av rhinoviruset.
Vanliga symptom är öm hals, rinnig näsa, täppt näsa, nysningar och hosta. Ytterligare symptom kan vara ögoninflammation, muskelsmärta, trötthet, huvudvärk, muskelsvaghet och minskad aptit. Feber och utmattning är vanliga vid influensa. Förkylningens symptom försvinner vanligtvis efter någon vecka, men kan även vara i upp till två. Symptomen kan vara allvarligare för spädbarn och unga barn. Även om sjukdomen vanligtvis är mild och ofarlig så brukar ofta patienter med förkylning ta till medicinsk hjälp i form av receptfria läkemedel och kan bli hemmavarande från skola eller jobb.
Innehåll |
Etymologi/Historik
Benämningen förkylning (engelska Common Cold) började användas i England på 1500-talet efter att man uppmärksamamde att symptomen liknade de som man fick efter att ha utsatts för kyla.[1]
Patologi
Epidemiologi
Övre luftvägsinfektioner är de vanligaste infektionssjukdomarna hos vuxna och tonåringar, vilka har i genomsnitt två till fyra förkylningar om året. [2]
Virus
Förkylning orsakas vanligen av rhinoviruset men det finns över hundra olika virus som ger upphov till förkylning, däribland coronavirus, humant parainfluensavirus, humant respiratoriskt syncytialvirus, adenovirus, enterovirus och metapneumovirus. [3] Rhinoviruset är uppdelat i 8 segment som kan kombineras på diverse olika sätt. Olika förkylningsvirus kombineras och utbyter segment med varandra och ger nya virus, med andra/nya egenskaper, mildare eller värre, varför man upplever olika starka förkylningar emellanåt. På grund av de oändligt många kombinationerna av virussegment är det i princip omöjligt att bli helt immun mot förkylning.
Överföring
Förkylning sprids främst genom luftburna partiklar (aerosol) som överförs mellan slemhinnor bland annat genom hostningar. Detta kan även ske genom direktkontakt av slemhinnor och genom överföring via infekterade ytor.
Symptom
Vid förkylning angrips kroppens slemhinnor av viruset. Som en motåtgärd svullnar slemhinnorna upp och producerar mer slem än vanligt. De vanligaste symptomen visar sig som snuva, täppt näsa och hosta, men svullnaden i slemhinnorna kan även orsaka obehag och värk i öron, över näsrot och panna. Feber är ovanligt, och uppstår oftast i samband med att förkylningen övergår till en bakterieinfektion. Vanlig förkylningssnuva kan ibland förväxlas med allergisk snuva, allergisk rinit.
Komplikationer
Det är också först vid bakterieinfektion som en antibiotikakur kan sättas in, då antibiotika bara biter på bakterier, inte på virus. Vid förkylning brukar man också få ont i halsen, vilket beror på att näsa och svalg är inflammerade. Ibland drabbar virusinfektionen även stämbanden och man får då en stämbandskatarr som ofta orsakar heshet.
Prevention
Det finns idag inga kända garanterade metoder för att skydda sig mot virologa infektioner, förutom förvärvad immunitet. Immunitet mot ett virus erhålls genom vaccination eller efter tillfrisknande ifrån en virusinfektion. Då mer än 600 kända virus kan ge infektion hos människor, varav flertalet ofta muterar, är det däremot högst osannolikt att kunna uppnå fullständig immunitet mot virologa infektioner.
Mer intensiv handhygien är dock att rekommendera och kan förebygga infektionsrisken eftersom virus ofta tar sig in i kroppen via slemhinnorna i näsa, mun och ögon. I extra torrt och/eller kallt väder bildas små sår och sprickor i slemhinnorna vilket underlättar för viruset att angripa. Förövrigt är god kosthållning, motion och ett glatt sinne ett steg i rätt riktning för ett starkare immunförsvar.
Kallt väder
En vanlig missuppfattning är att förkylning orsakas av kyla, vilket alltså är fel, även om namnet härstammar från den tron. För att bli förkyld i dess egentliga bemärkelse krävs närvaro av förkylningsvirus. Huruvida nedkylning av olika grad påverkar kroppens immunförsvar på så sätt att man sedan lättare får en förkylning är fortfarande omdiskuterat.
Behandling
På grund av att förkylning är ett så pass vanligt tillstånd förekommer en mängd huskurer och behandlingar med mer eller mindre bevisad effekt. En skämtsam tumregel inom sjukvården säger att en behandlad förkylning går över på 2 veckor medan den obehandlad tar 14 dagar. En bra dokumenterad behandling saknas alltså och man är utlämnad till symptomlindring. En förkylning är dock vanligen lindrig och självbegränsande.
Antibiotika
Då förkylning beror på virus, och inte bakterier, fungerar inte antibiotika. Därför ska det det inte användas som behandling, eftersom det kan leda till resistensutveckling.
Symptomlindrande medicin
- Smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (Alvedon, Panodil) eller acetylsalicylsyra (Magnecyl, Treo).
- Näsdroppar som minskar svullnaden i näsan genom att dra ihop blodkärlen
- Slemlösande hostmedicin. Försiktighet med kraftiga hostdämpande mediciner, eftersom de kan leda till att slemmet inte hostas upp, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser.
Naturläkemedel
Olika örtteer och ingefära sägs kunna lindra förkylningssymptom. Vitlök och lakrits har föreslagits som behandling men dess effektivitet är inte bevisad.[4][5]
Kamomill | Lakrits | Vitlök | Ingefära |
---|---|---|---|
C-vitamin
Den förste som framlade teorin att höga doser c-vitamin skulle förhindra förkylningar var den dubble nobelpristagaren Linus Pauling som redogjorde för detta i sin bok Vitamin C and the common cold [6]. Moderna metaanalyser har inte kunnat påvisa något sådant samband. [7] [8]
Echinacea
Extrakt från Echinacea (läkerudbeckia) används som naturläkemedel mot förkylning. Studier visar dock att detta troligen saknar medicinsk effekt.[9]
Träning
En annan missuppfattning är att förkylningar kan tränas bort. Bäst är att bara ta det lugnt och vila vid första tecken på förkylning.[källa behövs]
Referenser
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.
- ↑ http://www.etymonline.com/index.php?term=cold
- ↑ Garibaldi RA (1985). "Epidemiology of community-acquired respiratory tract infections in adults. Incidence, etiology, and impact". Am. J. Med. 78 (6B): 32–7. doi:10.1016/0002-9343(85)90361-4. PMID 4014285
- ↑ http://www.merck.com/mmpe/sec14/ch188/ch188c.html
- ↑ http://www.lungusa.org/site/pp.asp?c=dvLUK9O0E&b=35873#done
- ↑ http://www.nytimes.com/2005/02/01/health/01cons.html?_r=1&ei=5070&oref=slogin
- ↑ Pauling, Linus (1970). Vitamin C and the common cold. San Francisco: W. H. Freeman. ISBN 0-7167-0159-6.
- ↑ Douglas RM, Hemilä H (2005). "Vitamin C for preventing and treating the common cold". PLoS Med. 2 (6): e168. doi:10.1371/journal.pmed.0020168. PMID 15971944.
- ↑ Douglas R, Hemilä H, Chalker E, Treacy B (2007). "Vitamin C for preventing and treating the common cold". Cochrane Database of Systematic Reviews (Online) (3): CD000980. doi:10.1002/14651858.CD000980.pub3. PMID 17636648
- ↑ Caruso TJ, Gwaltney JM (2005). "Treatment of the common cold with echinacea: a structured review". Clin. Infect. Dis. 40 (6): 807-10. DOI:10.1086/428061. PMID 15736012.