Influensa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Influensa
Influenza virus.png
Exempel på subtyper
av influensavirus typ A
Influensa
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 J10.

, J11.
ICD-9 487
DiseasesDB 6791
MedlinePlus 000080
eMedicine med/1170  ped/3006

Influensa, infektionssjukdom orsakad av influensavirus, en grupp virus i familjen ortomyxovirus. Influensa är en sjukdom som skall betecknas som en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar mellan djur och människa. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och djur, främst fåglar, svin och hästar. Influensavirus är som regel artspecifika, men viruset kan förändras genom mutation eller genom att kombinera sig med andra subtyper av influensavirus, vilket gör att de kan överföras från en art till en annan.

Influensavirus klassificeras enligt följande:

Innehåll

Influensa hos människan

Influensan ger, efter inkubationstiden på ett par dagar, snabbt kraftiga symptom. Inom ett par timmar kan man gå från fullt frisk till feberfrossa. Hög feber är vanlig, liksom muskelsmärtor och huvudvärk. Hosta förekommer i de flesta fall som ett typiskt symptom. Influensa kan även ge nysningar och rinnande näsa, som en vanlig förkylning gör, men symptomen är mindre uttalade. I allvarligare fall påverkas cirkulationsorganen så att till och med döden kan inträffa.

Efter tre till fem dagar avtar oftast febern. Om febern kommer tillbaka eller kvarstår är det sannolikt komplikationer i form av bakteriella angrepp av streptokocker eller pneumokocker. De ger ofta symptom i form av lunginflammation och problem med mage och tarmar.

Influensa smittar genom att virus finns i de vätskepartiklar som sprids vid hosta och nysningar. Det är mycket svårt att undvika dessa virus då de små partiklarna kan sväva omkring i luften ganska länge. Tyngre partiklar kan landa på alla möjliga sorters ytor och där överleva i upp till sju timmar. Influensan smittar sedan genom att viruset kommer i kontakt med kroppens slemhinnor, t ex genom att man gnuggar sig i ögonen eller petar sig i näsan med orena fingrar. Hygien är därför extra viktig i influensatider.

Misskötande av sjukdom kan leda till död; influensa är faktiskt en av våra vanligaste dödsorsaker, främst i kraft av de komplikationer som kan uppstå i kölvattnet av den akuta infektionen. Främst är det då frågan om bakteriell lunginflammation, som är den vanligaste komplikationen. Det är framförallt bland äldre människor som influensa och komplikationer av influensan kan visa sig vara farliga - under vintrar med mycket influensa brukar ca 5 000 fler dödsfall inträffa än normalt i Sverige bland personer över 65 år.

Årligen återkommande influensa

Influensa orsakar årligen återkommande epidemier. Läkemedelsverket har i samarbete med Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) och inbjudna experter tagit fram behandlingsrekommendationer för den årliga återkommande influensan. [1]

Influensavaccin

I mitten av februari varje år fattas ett beslut inom Världshälsoorganisationen (WHO) om vilka tre virusstammar nästa säsongs vaccin ska ge skydd för. Beslutet baseras på information som insamlas från nationella smittskyddsorgan och som bearbetats inom regionala WHO-laboratorier för olika världsdelar. Det rör sig alltså om en kvalificerad gissning om vilka stammar som kan utbreda sig fram till nästa influensasäsong på norra halvklotet. Det tar sedan ett halvt år att odla fram tillräckligt stora mängder av det nya vaccinet.

Biverkningar

Vanliga biverkningar vid influensavaccinering är rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsområdet. Det är även vanligt med en allmän lätt sjukdomskänsla. Biverkningarnas tidsperiod skiljer sig mellan olika individer och preparat men kan sitta i upp till två dagar. Om man är allergisk mot ägg ska man prata med den vaccinerande doktorn innan vaccinering. Detta är för att det föreligger risk för en allergisk reaktion då de flesta influensavaccin är odlade i hönsägg. Se FASS för exakt information.

Influensor genom åren

Influensaepidemier slår ofta till i Sverige under fem-sex veckor på vinterhalvåret och varar upp till 16 veckor. En vanlig förklaring till att influensan ofta drabbar oss på vintern skulle kunna vara att vi då i större utsträckning vistas inomhus tillsammans med andra människor. Men nu visar forskning att både luftfuktighet och temperatur också påverkar virusspridningen. Idealiskt väder för influensavirusen är 5 plusgrader och låg luftfuktighet. Kyla och torr luft gör att den som är infekterad alstrar nya virus under längre tid. I kylan stelnar också slemhinnan i näshålan, och de flimmerhår som ska vispa bort inkräktare rör sig trögare än vid varmare temperaturer. Hög luftfuktighet och sommarvärme motverkar däremot virusspridning, skriver Forskning & Framsteg. Den höga lufttemperaturen mjukar upp slemhinnorna, och hög fuktighet gör att virus kapslas in i vätska, något som minskar risken för luftburen smitta.

Epidemierna får ofta namn efter orten där forskarna identifierat och isolerat viruset.

Influensavirus hos djur

Det virus som orsakar influensa hos djur är av typ A. Denna typ A förekommer i sin tur i 16 olika subtyper baserat på ett av virusets beståndsdelar, hemagglutinin (H). Influensa finns som permanent smitta med global utbredning hos tre däggdjur:

Det förekommer också lokalt eller har förekommit under perioder hos andra djurarter som exempelvis mink, valar, sälar, hundar och katter.

Alla subtyper av influensavirus typ A förekommer också hos vilda fåglar och då främst hos andfåglar. Detta gör att man också kallar Influensa som orskas av influensvirus typ A för fågelinfluensa, se vidare fågelinfluensa.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Källor

  1. ↑ Behandlingsrekommendationer för influensa

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Influensa"
Personliga verktyg