Fyraprocentsspärr

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Fyraprocentsspärren kallas den regel i Regeringsformen som föreskriver att endast partier som får minst fyra procent av rösterna i riksdagsval i Sverige får delta i fördelningen av platser (mandat) i Sveriges riksdag 3 kap. 7 § Regeringsformen (1974:152). Även i svenska val till Europaparlamentet tillämpas fyraprocentsspärren.

Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket deltar i fördelning av mandat till riksdagen. Ett sådant parti deltar i fördelningen av de 310 fasta mandaten i riksdagsvalkretsarna och de 39 utjämningsmandaten som ska se till att antalet riksdagsplatser fördelas proportionerligt. Ett parti som kommer över denna gräns får därför minst 14 mandat i riksdagen.

Ett undantag från regeln är emellertid om partiet istället får tolv procent av rösterna i en valkrets. Ett sådant parti deltar i fördelningen av fasta mandat i den valkretsen, men får inga utjämningsmandat. I de minsta valkretsarna, till exempel Gotlands län (två fasta mandat 2006), Blekinge län (fem fasta mandat 2006) eller Jämtlands län (fem fasta mandat 2006), är det dock inte säkert att tolv procent eller strax däröver räcker till att få något mandat, även om partiet får delta i själva fördelningen av mandat. Fram till 2006 hade aldrig något parti fått minst tolv procent i en valkrets utan att samtidigt få minst fyra procent i hela landet. De två tillfällen då partier har varit relativt nära har varit:

  • Norrbottenspartiet fick 9,1% i Norrbottens län i 2002 års riksdagsval.[1]
  • Kristdemokraterna, då under namnet KDS, fick 10,6% i Jönköpings län i 1988 års riksdagsval.[2] KDS ställde upp i valet i hela landet (och fick 2,9% av rösterna i hela riket), men hoppades på att partiledaren Alf Svensson skulle kunna nå 12% i sin hemvalkrets, som historiskt varit partiets starkaste fäste.

Fyraprocentsspärren skulle kunna tänkas uppmuntra till partisammanslagningar och valteknisk samverkan, för att öka chanserna att komma in i riksdagen. Under perioden 1970-2007 har inga svenska partier som redan funnit i riksdagen slagits ihop med andra partier. Den enda gången då ett parti som redan funnits i riksdagen deltagit i valteknisk samverkan var 1985, då Centerpartiet och KDS (Kristdemokraterna) deltog i valteknisk samverkan under namnet Centern. KDS fd partiledare Alf Svensson fick en riksdagsplats genom denna samverkan.

Spärrar i andra val

I svenska landstingsval finns en spärr på tre procent. I kommunalvalen finns ingen spärr, men heller inga utjämningsmandat. "Småpartispärrar" förekommer även i andra länder med proportionerliga val, exempelvis i valen till tyska Förbundsdagen, där spärren är fem procent. Nederländerna är ett exempel på ett land helt utan spärr.

Se även

Källor

  1. Valmyndigheten
  2. Statistiska centralbyrån, historisk valstatistik, riksdagsvalet 1988
Personliga verktyg