Försvarsbeslutet 1972
Från Rilpedia
Försvarsbeslutet 1972 eller FB 72. Den 29 maj 1972 fattade Sveriges riksdag 1972-års försvarsbeslut. Beslutet i sig innebar att Försvarsmakten (eller vid den tiden Krigsmakten) fick anpassa sig till en mycket lägre ekonomisk nivå, gentemot vad ÖB tidigare fått i uppdrag att utreda.
En konsekvens av beslutet var att ubåts- och attackflygsystemen nedprioriterades. Och för flottan ansåg regeringen att den inte skulle ha mer resurser till mer än deltagande i invasionsförsvaret och därför inte skulle kunna försvara sjövägarna. Samtidigt stärktes det ekonomiska försvaret genom lagring av råvaror, vilket medförde att man ej behövde några större fartyg för att skydda sjövägarna[1]. För marinen blev konsekvenserna att deras tyngdpunkt av djupförsvaret försköts mot kusterna och över landterritoriet, något som även drabbade armén genom att två pansarbrigader avvecklades.
Beslutet i sig möjliggjorde för armén och kustartilleriet att bibehålla sin storlek, men med en enklare utrustning, fast med förmåga att lösa mer defensiva uppgifter. Under perioden blev antalet attackflygsdivisoner inom flygvapnet oförändrat, fast med viss omorganisation, fyra medeltunga divisioner blev ersatta av fyra lätta divisioner (SK 60), vilket fick en större effektnedgång på flygvapnet[2].
Bakom försvarsbeslutet stod endast Socialdemokraterna (SAP) vilka fick stöd i voteringen av Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Mittenpartiernas förslag var att förbättra de rörliga styrkorna samt en mindre ökning av Försvarmaktens ekonomiska ram. Moderata samlingspartiet (M) förspråkade ytterligare en höjning av försvarsutgifterna samt en priskompensation.
En stor anledning till att försvaret fick en lägre ekonomisk nivå, var dels beslutet i sig, men även att man tidigare räknat kostnader som lönekostnadspålägg och samt ersättning för löne- och materialomkostnader utanför den ekonomiska ramen. Till det följde även höjda arbetsgivaravgifter och ändrade principer vid hyressättning. Som ett resultat av försvarsbeslutet 1972 kom en övervintringsstrategi att tillämpas av Försvarsmakten, detta för att kunna bibehålla en stor organisation, men som resulterade i att kvalitén blev sämre vid många förband. Men samtidigt om läget krävde, kunde man tillföra modern materiel. Kritiker menar att det var typisk "70-talets anpassnings-/tillväxtmodell"
Förändring
Tydliga förbandsförändringar som märktes genom försvarsbeslutet var:
| Förbandkod | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
|---|---|---|---|
| F 2 | Roslagens Flygkår | Stockholms garnison | Avvecklades 1974. |
| F 3 | Östgöta flygflottilj | Malmens flygplats | Uppgick 1974 som detachement inom Bråvalla Flygflottilj (F 13) under beteckning F 13M |
| F 8 | Svea Flygkår | Stockholms garnison | Avvecklades 1974 |
| F 14 | Hallands flygkår | Halmstads garnison | Omorganiserades 1972 till Flygvapnets Halmstadsskolor |
| JS | Arméns jägarskola | Kiruna | Organiseras från 1975 som självständigt förband under namnet Lapplands jägarregemente (I 22) |
| K 1 | Livgardesskvadronen | Stockholms garnison | Organiseras från 1975 som självständigt förband under namnet Livgardets dragoner (K 1) |
| P 1 | Göta livgarde | Enköping | Avvecklades 1980 för att ge plats åt S 1. |
| PB 6 | Blåa brigaden | Enköping | Avvecklades och utgick ur krigsorganisationen 1980. |
| PB 10 | Södermanlandsbrigaden | Strängnäs garnison | Utgick ur krigsorganisationen mellan åren 1974–1982. |
| S 1 | Upplands regemente | Uppsala | Omlokaliserades 1982 till Enköping, som kompensation för avvecklingen av P 1. Detta steg kan ses som sista delen i den sk Mälarkarusellen. |
Nedan ses en tabell över förändringen av Försvarsmaktens storlek från försvarsbeslutet 1972 fram till försvarsbeslutet 1982.
| Armén | 1973 | 1979 | 1985 |
|---|---|---|---|
| Fristående bataljoner | 50 | 50 | 100 |
| Infanteri- och norrlandsbrigader | 24 | 24 | 23 |
| Pansarbrigader | 6 | 5 | 4 |
| Mekaniserad brigad | 0 | 0 | 1 |
| Lokalförsvasbataljoner | 100 | 100 | 90 |
| Hemvärnet (antal soldater) | 92.000 | 101.000 | 100.000 |
| Notering: 1985 bestod Infanteribrigaderna av 11 st IB 77, 8 st IB 66 och 4 st NB 85 | |||
| Marinen | 1973 | 1979 | 1985 |
| Jagare | 8 | 6 | 0 |
| Fregatter | 5 | 2 | 0 |
| Torpedbåtar/Robotbåtar | 17/0 | 21/0 | 6/12 |
| Motortorpedbåtar | 16 | 8 | 0 |
| Patrullbåtar | 0 | 5 | 16 |
| Ubåtar | 22 | 17 | 12 |
| Minfartyg | 2 | 3 | 3 |
| Kustartilleriförband (Brigader, bataljoner, batterier, kustjägarkompanier) |
65 | 60 | 60 |
| Flygvapnet | 1973 | 1979 | 1985 |
| Jaktdivisioner/flygplan | 20/300 | 15/250 | 12/200 |
| Attackdivisioner/flygplan | 12/150 | 9,5/150 | 9,5/150 |
| Spaningsdivisioner/flygplan | 5/100 | 8/80 | 6/50 |
| Notering: 1979 & 85 bestod attackdivisionerna av 5,5 medeltunga och 4 lätta | |||
Källor och referenser
- Skrift
- Rönnberg, Lennart: Generalstabskår och Generalstabsofficerare 1973-1998, Probus Förlag HB, 1998, sid. 11-22. ISBN 91-87184-55-9.
- Noter
- ↑ Flotta i motvind Avläst 26 mars 2009
- ↑ Försvarsbesluten har gått i ständig otakt Avläst 26 mars 2009
|
|||||||||||
