Västra Götalands läns södra valkrets

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Älvsborgs läns södra)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Västra Götalands läns södra valkrets (tidigare Älvsborgs läns södra valkrets) är sedan 1998 namnet på en av de 29 valkretsarna för val till riksdagen och landsting. Eftersom valkretsen ungefär motsvarar Sjuhäradsbygden kallas den också för Sjuhäradskretsen.

Vid enkammarriksdagens inrättande 1970 hade valkretsen sju fasta mandat, ett antal som kvarstod till och med valet 1985. I valet 1988 sjönk antalet fasta mandat till sex, varpå det ökade till sju i valet 1991 och sänktes till sex i valet 1994. I riksdagsvalet 2006 hade valkretsen sex fasta mandat. Antalet utjämningsmandat har varierat från noll i valen 1970-1973, ett i valen 1976-1979, noll i valen 1982-1988, ett i valet 1991 och noll i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Valkretsen består av kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. De övriga valkretsarna i Västra Götalands län är Västra Götalands läns norra valkrets, Västra Götalands läns västra valkrets, Västra Götalands läns östra valkrets och Göteborgs kommuns valkrets.

Innehåll

Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

1982/83-1984/85

1985/86-1987/88

1988/89-1990/91

1991/92-1993/94

1994/95-1997/98

1998/99-2001/02

2002/03-2005/06

2006/07-2009/10

Andra kammaren

Älvsborgs läns södra valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. I första kammaren ingick området i Älvsborgs läns valkrets. Fram till 1921 var södra Älvsborg indelat i ett stort antal valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera.

När andra kammaren inrättades 1866 utgjordes landsbygden av Ås och Gäsene domsagas valkrets, Vedens och Bollebygds härads valkrets, Marks härads valkrets, Kinds härads valkrets och Redvägs härads valkrets. Vid riksdagsvalet 1893 var Kind och Redväg förenade till Kinds och Redvägs härads valkrets, men vid valet 1896 återgick man till den tidigare uppdelningen för att sedan ånyo slå ihop valkretsarna i valet 1908. Städerna Borås och Ulricehamn ingick i Borås, Alingsås och Ulricehamns valkrets, som bestod fram till valet 1893. Vid valet 1896 bröts Borås ut till Borås stads valkrets medan Ulricehamn fördes till Marstrands, Kungälvs, Alingsås och Ulricehamns valkrets. Den senare valkretsen bestod till valet 1905, men i valet 1908 överfördes Ulricehamn i stället till Vänersborgs, Alingsås och Ulricehamns valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Älvsborgs län indelades i Älvsborgs läns norra valkrets (med tre mandat), Älvsborgs läns mellersta valkrets (med fyra mandat) och Älvsborgs läns södra valkrets (med fem mandat). Den dåtida södra valkretsen motsvarade ungefär dagens, med undantag för att Gäsene härad ingick i den mellersta valkretsen.

Vid andrakammarvalet 1921 avskaffades den mellersta valkretsen och den nuvarande uppdelningen i två valkretsar genomfördes. Antalet mandat i södra valkretsen var fem under hela perioden 1922-1970.

Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)

1912-1914 (vårsessionen)

1914 (höstsessionen)

1915-1917

1918-1920

1921

1922-1924

1925-1928

1929-1932

1933-1936

1937-1940

1941-1944

1945-1948

1949-1952

1953-1956

1957-1958 (första riksmötet)

1958 (andra riksmötet)-1960

1961-1964

1965-1968

1969-1970

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 182-185
  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 179
Personliga verktyg