Älvdalska

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
älvdalska
övdalska
Talas i Sverige
Region Dalarna
Antal talare cirka 3000
Klassificering indoeuropeiskt

 germanskt
  nordiskt

    älvdalska
Officiell status
Språkmyndighet Råðdjärum, älvdalska språkrådet[1]
ISO 639-3 [2]
Målet talas i södra delen av Älvdalens kommun i Dalarna

Älvdalska (även: älvdalsmål; övdalsk på älvdalska), svenskt lokalmål som talas och används i Älvdalen i norra Dalarna. Det har länge ansetts som en dialekt, men har på senare tid accepterats som ett självständigt språk.

Det finns cirka 3 000 personer som fortfarande talar älvdalska och numera finns böcker och tidningar tryckta på älvdalska. Älvdalskan har utvecklats ur det gemensamma nordiska språk, som för över 1 000-1 500 år sedan talades i hela norra Europa. Många språkforskare menar att älvdalskan är mera svensk än det vi i dagligt tal kallar svenska[källa behövs], som är en blandning av de dialekter som talades i Mälardalen, där Sveriges politiska och ekonomiska makt funnits sedan medeltiden, men också starkt påverkat av plattyska.

Innehåll

Språkliga särdrag

Målet särskiljer sig från flertalet andra moderna nordiska språk då det har flera fornnordiska språkdrag som bevarats gentemot de andra. Exempel är nasala vokaler (till exempel buotję 'boken'), mer utvecklad kasusböjning (till exempel wargen ietter Grobien nominativ 'vargen heter Gråben', ig såg wardjin ackusativ 'jag såg vargen', ig djäv wardjem tjyöt dativ 'jag ger vargen kött', wardjemes bien ir åv genitiv 'vargens ben är av'), kvantitetssystem med fyra stavelsetyper (dvs enstavighet, kortstavighet, långstavighet samt överlångstavighet; svenska har bara de två stavelsetyperna enstavighet och långstavighet), bland annat ð-konsonantsystem (motsvarar engelskans tonande th i father, till exempel guoð 'god'), m.m. Älvdalskan har också nya, sekundära diftonger — vilket tidigare var vanligt bland svenska dialekter och som fortlever i bl.a. gutniskan — vilka är ai (ur äldre långt i, till exempel baita 'bita'), uo (ur äldre långt o, till exempel suol 'sol'), au (ur äldre långt u, till exempel aus 'hus'), åy (ur äldre långt y, till exempel åysa 'hysa'), yö (ur äldre långt ö, till exempel myöta 'möta') samt ie (ur äldre långt e som i sin tur kommer ur den primära fornnordiska diftongen æi, till exempel stien 'sten'); dessutom har älvdalska triftongen iuo (ur äldre obetonat i + betonat långt o, till exempel biuoða 'bjuda'). Också ur syntaktisk synpunkt avviker älvdalska starkt från svenska och andra nordiska språk. Till exempel utelämnas subjekt i första och andra person plural regelbundet (dock enligt olika principer), och "att" (både infinitivmärket och subjunktionen) utelämnas från positioner som inte tillåter utelämning i andra nordiska språk.

Det älvdalska alfabetet

Det älvdalska alfabetet består av följande bokstäver:

Aa Ąą Bb Cc Dd Ðð Ee Ęę Ff Gg Hh Ii Įį Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu Ųų Vv Ww Xx Yy Y̨y̨ Zz Åå Ą̊ą̊ Ää Öö

Förutom de bokstäver som återfinns i svenska alfabetet har älvdalskan bokstäver med ogonek för nasal vokal: Ąą, Ęę, Įį, Ųų, Y̨y̨ och Ą̊ą̊. Därtill finner man bokstaven Ðð för tonande dental frikativa.

Kända talare av älvdalska

Litteratur

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/%C3%84lvdalska"
Personliga verktyg