Världsmästerskapet i fotboll

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 16.16 av 83.250.92.227 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artiklel handlar om fotbolls-VM. Se även VM i fotboll för damer.
Fil:Romário.jpg
Brasilianske Romário med VM-bucklan som han var med och vann 1994

VM i fotboll, världsmästerskapet i fotboll, officiellt FIFA World Cup (tidigare Jules Rimet Cup), är en mästerskapstävling i fotboll som har spelats vart fjärde år sedan 1930, med undantag för 1942 och 1946, då andra världskriget och dess följder tillfälligt satte stopp för arrangemanget. I huvudturneringen deltar sedan 1998 32 landslag. Lagen kvalificerar sig genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer, som är direktkvalificerade. Tidigare var även det regerande världsmästarlandet direktkvalificerat till nästa turnering, men den regeln togs bort efter VM-slutspelet 2002.

2002 arrangerade för första gången två länder, Sydkorea och Japan, mästerskapet tillsammans. Den senaste turneringen spelades i Tyskland den 9 juni till den 9 juli 2006. År 2010 ska Sydafrika stå som arrangörsland. Det blir första gången som turneringen spelas i Afrika.

År 1991 genomfördes VM i fotboll för damer för första gången, ett evenemang som sedan dess har hållits vart fjärde år.

Innehåll

Bakgrund

1904 bildades världsfotbollsförbundet FIFA. Eftersom fotbollsturneringen vid Olympiska spelen bara var öppen för amatörer planerade FIFA en världsturnering i fotboll öppen för både amatörer och proffs. I maj 1929 beslöt FIFA att man skulle arrangera turneringen det kommande året. Uruguay tilldelades arrangörskapet av turneringen. Valet av värdland hade två huvudorsaker: dels att Uruguays fotbollslandslag hade dominerat världsfotbollen på 1920-talet och vunnit två raka OS-guld 1924 och 1928, och dels att Uruguay 1930 firade 100 år som självständig stat.

Det ursprungliga namnet, Jules Rimet Cup, kom från initiativtagaren till VM, fransmannen Jules Rimet. Den pokal som länderna skulle kämpa om fick namnet Coupe Jules Rimet. Det bestämdes att det första landet som vann VM tre gånger skulle få behålla pokalen. 1970 blev Brasilien mästare för tredje gången, men den ursprungliga pokalen blev stulen några år senare och har aldrig återfunnits. Den nuvarande pokalen, som introducerades 1974, är en vandringspokal som inget land får behålla, oavsett antalet segrar.

VM-kval

Huvudartikel: VM-kval i fotboll

Inför den första turneringen, som spelades i Uruguay 1930, fanns inget kvalspel. De lag som anmälde sig fick delta. Inför 1934 års turnering infördes kvalspel, där varje kontinent delades in i kvalgrupper. Fr.o.m. 1938 års turnering är värdlandet garanterat en plats utan kvalspel. Åren 1938-2002 var även det regerande mästarlaget direktkvalificerat. Denna regel togs bort efter 2002, eftersom man ansåg att det laget då inte fick tillräckligt med kvalificerat motstånd inför VM-slutspelet.

Hur många platser varje världsdel tilldelas har varierat genom åren.

Fotbollslandslag är ibland inte riktigt detsamma som nationalstater. Exempelvis har Färöarna ett landslag trots att de tillhör Danmark och Storbritannien är av historiska skäl uppdelat i fyra fotbollslandslag: England, Wales, Skottland och Nordirland.

Historik

VM i fotboll har efter hand växt till ett gigantiskt evenemang. Räknat i antalet TV-tittare som följer slutspelet vart fjärde år slår fotbolls-VM numera till och med sommar-OS. De främsta anledningarna till att fotbolls-VM växt till det i särklass största världsmästerskapet är förmodligen att fotboll är världens populäraste sport och att många stora elitspelare är med. Det faktum att slutspelet bara spelas vart fjärde år bidrar säkert också då alla fotbollsfans världen över ser fram mot det extra mycket.

Brasilien är med sina fem guld störst i VM-historien, medan Tyskland är den nation som har flest medaljer, hela tio stycken, varav tre guld.

Medaljörer

År Värdland Guld Silver Brons Fyra
1930 Mall:Landsdata Uruguay Uruguay

Mall:Landsdata Uruguay Uruguay

Mall:Landsdata Argentina Argentina

Naval Ensign of the Kingdom of Yugoslavia.svg Jugoslavien
US flag 48 stars.svg USA
Detaljer 4-2
1934 Flag of Italy (1861-1946).svg Italien Flag of Italy (1861-1946).svg Italien

Mall:Landsdata Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien

Flag of the German Empire.svg Tyskland

Mall:Landsdata Österrike Österrike

Detaljer 2-1 (förlängning, 1-1 efter full tid) 3-2
1938 Mall:Landsdata Frankrike Frankrike Flag of Italy (1861-1946).svg Italien Mall:Landsdata Ungern Ungern

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Sverige Sverige
Detaljer 4-2 4-2
1950 Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Mall:Landsdata Uruguay Uruguay

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Sverige Sverige Flag of Spain 1945 1977.svg Spanien
Detaljer Vinnare korad genom gruppspel
1954 Mall:Landsdata Schweiz Schweiz Mall:Landsdata Tyskland Västtyskland Mall:Landsdata Ungern Ungern

Mall:Landsdata Österrike Österrike

Mall:Landsdata Uruguay Uruguay

Detaljer 5-2 3-1
1958 Sverige Sverige

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Sverige Sverige Mall:Landsdata Frankrike Frankrike Mall:Landsdata Tyskland Västtyskland
Detaljer 5-2 6-3
1962 Mall:Landsdata Chile Chile

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Mall:Landsdata Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien

Mall:Landsdata Chile Chile Mall:Landsdata Jugoslavien Jugoslavien
Detaljer 3-1 1-0
1966 Mall:Landsdata England England Mall:Landsdata England England Mall:Landsdata Tyskland Västtyskland Mall:Landsdata Portugal Portugal Mall:Landsdata Sovjetunionen Sovjetunionen
Detaljer 4-2 (förlängning, 2-2 efter full tid) 2-1
1970 Mall:Landsdata Mexiko Mexiko

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Mall:Landsdata Italien Italien

Mall:Landsdata Tyskland Västtyskland

Mall:Landsdata Uruguay Uruguay

Detaljer 4-1 1-0
1974 Mall:Landsdata Västtyskland Västtyskland Mall:Landsdata Tyskland Västtyskland

Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna

Mall:Landsdata Polen Polen

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Detaljer 2-1 2-1
1978 Mall:Landsdata Argentina Argentina

Mall:Landsdata Argentina Argentina

Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Mall:Landsdata Italien Italien

Detaljer 3-1 (förlängning, 1-1 efter full tid) 2-1
1982 Mall:Landsdata Spanien Spanien

Mall:Landsdata Italien Italien

Mall:Landsdata Tyskland Västtyskland Mall:Landsdata Polen Polen Mall:Landsdata Frankrike Frankrike
Detaljer 3-1 3-2
1986 Mall:Landsdata Mexiko Mexiko

Mall:Landsdata Argentina Argentina

Mall:Landsdata Tyskland Västtyskland Mall:Landsdata Frankrike Frankrike Mall:Landsdata Belgien Belgien
Detaljer 3-2 4-2 (förlängning, 2-2 efter full tid)
1990 Mall:Landsdata Italien Italien Mall:Landsdata Tyskland Västtyskland

Mall:Landsdata Argentina Argentina

Mall:Landsdata Italien Italien

Mall:Landsdata England England
Detaljer 1-0 2-1
1994 Mall:Landsdata USA USA

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Mall:Landsdata Italien Italien

Sverige Sverige Mall:Landsdata Bulgarien Bulgarien
Detaljer 3-2 (straffar, 0-0 efter full tid och förlängning) 4-0
1998 Mall:Landsdata Frankrike Frankrike Mall:Landsdata Frankrike Frankrike

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Mall:Landsdata Kroatien Kroatien

Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna

Detaljer 3-0 2-1
2002 Mall:Landsdata Sydkorea Sydkorea och Mall:Landsdata Japan Japan

Mall:Landsdata Brasilien Brasilien

Mall:Landsdata Tyskland Tyskland Mall:Landsdata Turkiet Turkiet Mall:Landsdata Sydkorea Sydkorea
Detaljer 2-0 3-2
2006 Mall:Landsdata Tyskland Tyskland

Mall:Landsdata Italien Italien

Mall:Landsdata Frankrike Frankrike Mall:Landsdata Tyskland Tyskland Mall:Landsdata Portugal Portugal
Detaljer 6-4 (straffar, 1-1 efter full tid och förlängning) 3-1
2010 Mall:Landsdata Sydafrika Sydafrika
Detaljer
2014 Mall:Landsdata Brasilien Brasilien
Detaljer

Medaljligan

Antal medaljer Land Guld Silver Brons
10 Tyskland Tyskland (Västtyskland) 3 4 3
9 Brasilien Brasilien 5 2 2
7 Italien Italien 4 2 1
4 Argentina Argentina 2 2 0
4 Frankrike Frankrike 1 1 2
3 Sverige Sverige 0 1 2
2 Uruguay Uruguay 2 0 0
2 Ungern Ungern 0 2 0
2 Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien 0 2 0
2 Nederländerna Nederländerna 0 2 0
2 Polen Polen 0 0 2
1 England England 1 0 0
1 Jugoslavien Jugoslavien 0 0 1
1 USA USA 0 0 1
1 Österrike Österrike 0 0 1
1 Chile Chile 0 0 1
1 Portugal Portugal 0 0 1
1 Kroatien Kroatien 0 0 1
1 Turkiet Turkiet 0 0 1

Skyttekungar i respektive VM-turnering

World cup countries best results and hosts blank.PNG

Följande spelare har gjort flest mål och blivit "skyttekungar" i de 18 VM-slutspel som arrangerats hittills. Siffrorna anger antalet mål


Flest mål totalt har Ronaldo gjort, 15 st. Följande spelare har gjort minst 10 mål.

15 mål

14 mål

13 mål

12 mål

11 mål

10 mål

Källor

Topplacerade lag genom åren

Placering Land Antal medaljer Guld Silver Brons Fyra
1 Mall:Landsdata Brasilien Brasilien 9 5 2 2 1
2 Mall:Landsdata Italien Italien 7 4 2 1 1
3 Mall:Landsdata Tyskland Tyskland* 10 3 4 3 1
4 Mall:Landsdata Argentina Argentina 4 2 2 0 0
5 Mall:Landsdata Uruguay Uruguay 2 2 0 0 2
6 Mall:Landsdata Frankrike Frankrike 4 1 1 2 1
7 Mall:Landsdata England England 1 1 0 0 1
8 Sverige Sverige 3 0 1 2 1
9 Mall:Landsdata Nederländerna Nederländerna 2 0 2 0 1
10 Mall:Landsdata Ungern Ungern 2 0 2 0 0
10 Mall:Landsdata Tjeckien Tjeckien* 2 0 2 0 0
12 Mall:Landsdata Polen Polen 2 0 0 2 0
13 Mall:Landsdata Österrike Österrike 1 0 0 1 1
13 Mall:Landsdata Portugal Portugal 1 0 0 1 1
15 Mall:Landsdata Chile Chile 1 0 0 1 0
15 Mall:Landsdata Turkiet Turkiet 1 0 0 1 0
15 Mall:Landsdata Kroatien Kroatien 1 0 0 1 0
18 Mall:Landsdata Serbien Serbien* 1 0 0 ½ 1
19 Mall:Landsdata USA USA 1 0 0 ½ 0
20 Mall:Landsdata Ryssland Ryssland* 0 0 0 0 1
20 Mall:Landsdata Spanien Spanien 0 0 0 0 1
20 Mall:Landsdata Belgien Belgien 0 0 0 0 1
20 Mall:Landsdata Bulgarien Bulgarien 0 0 0 0 1
20 Mall:Landsdata Sydkorea Sydkorea 0 0 0 0 1

Externa länkar

Se även



Personliga verktyg