Rideaukanalen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Rideaukanalena
Världsarv nr 1221
Rideau Canal.jpg
Plats Mellan Ottawa och Kingston i Ontario
Land Kanada Kanada
Geografiskt läge 44°59′40″N 75°45′54″V / 44.99444, -75.765 (Rideaukanalen)Koordinater: 44°59′40″N 75°45′54″V / 44.99444, -75.765 (Rideaukanalen)
Typ kulturarv
Kriterium i, iv
Regionb Europa och Nordamerika

Inskriptionshistorik

Inskrivet 2007
Världsarvskommitténs 31:e möte

a Officiellt namn översatt till svenska
b Enligt Unescos indelning

Rideaukanalen (på engelska Rideau Canal eller Rideau Waterway) sammanbinder staden Ottawa vid Ottawafloden med staden Kingston vid Ontariosjön. Rideaukanalen invigdes 1832 och används än idag, "med större delen av sina originalstrukturer intakta"[1]. Kanalsystemet använder sig av ett antal sektioner bestående av större vattendrag, samt Rideaukanalen och Cataraquifloden, såväl som mindre sjöar. Det är det äldsta kanalsystemet i drift i Nordamerika och blev 2007 klassat som ett världsarv[2].

Innehåll

Historia

Vid den tid förslaget att bygga kanalen lades fram, kort efter 1812 års krig, fanns ett ihållande hot av attacker från USA mot de brittiska kolonierna i Övre Kanada. För att hejda eller avskräcka framtida invasioner från USA, byggde britterna upp ett antal fort (Citadell Hill, Citadelle de Québec och Fort Henry) och ett antal kanaler (Grenvillekanalen, Chute-à-Blondeaukanalen, Carillonkanalen och Rideaukanalen) för att försvara sitt territorium.

Det ursprungliga syftet med kanalen var rent militärt – att ge säkra leveranser och en stabil kommunikationsväg mellan Montreal och Kingston. Västerut från Montreal skulle resor ske längs Ottawafloden till Bytown (idag Ottawa), därefter sydväst via kanalen till Kingston och ut i Ontariosjön (och vice versa för resor i motsatt rikting). Intentionerna var att kringgå Saint Lawrencefloden på gränsen till delstaten New York i USA som skulle lämnat brittiska leveransskepp känsliga för attacker eller en blockad.

Inga vidare militära sammanstötningar har skett mellan Kanada och USA sedan 1812 års krig, och följaktligen har Rideaukanalen aldrig använts för sitt ursprungliga syfte.

Monumentet avtäckt 27 juni 2004, av Rideau Canal Celtic Cross Committee

Bygget av kanalen leddes av överstelöjtnant John By från Royal Engineers. Privata aktörer såsom sedermera sockerförädlingsentreprenören John Redpath, Thomas McKay, Nichol Taylor, Hugh Baird och andra ansvarade för en stor del av bygget. Större delen av arbetet utfördes av tusentals iriska och fransk-kanadensiska arbetare.

Det exakta antalet dödsfall kommer aldrig bli känt, men så många som ett tusental av av arbetarna dog i malaria, andra sjukdomar och sprängningsolyckor. För att göra eländet värre, orsakade arbetslöshet och ett stort kolerautbrott i området mellan Quebec och övre Kanada efter färdigställandet ytterligare dödsfall. Trots detta överlevde de flesta arbetarna och många bosatte sig på områdets gårdar eller öppnade timmerhandel. Några av dem som dog är ännu oidentifierade då de inte hade några kända släktingar i Övre Kanada. Dessa begravdes i omärkta gravar.

Minnesmonument för de fallna arbetarna (i huvudsak för de iriska arbetarna) har rests längs kanalens väg, bland annat Celtic Cross memorials i Kingston och Lowertown Ottawa (nära slussarna).[3]

Kanalen stod färdig 1832. Kostnaden uppgick till 882 000 pund. Detta var mer än väntat och John By återkallades till London för att utfrågas av en parlamentarisk kommitté innan man beslutade att allt gått rätt till.

Vattenvägen

Fil:000 0497.jpg
Rideaukanalen framför Carletonuniversitetet vid Colonel By Drive, vid skymning

Rideaukanalens 202 kilometer innefattar delar av Rideaufloden och Cataraquifloden såväl som ett antal sjöar som Lägre, Övre och Stora Rideausjön. Omkring 19 km av vattenvägen är konstruerad.

Idag är det endast småbåtar och turistfartyg som använder sig av Rideaukanalen. Båtturer går mellan Ottawa och Kingston. Större delen slussarna är än idag handdrivna. Kanalen har totalt 47 slussar fördelade på 24 stationer.

Vid normal drift kan kanalen hantera båtar upp till 27,4 meters längd, 7,9 meters bredd och 6,7 meters höjd. Under särskilda omständigheter kan man klara av båtar upp till 33,5 meters längd och 9,1 meters bredd.

Kommuner längs vattenvägen är:

Skridskobanan

En del av världens största skridskobana

På vintern blir en del av Rideaukanalen, i centrala Ottawa, officiellt världens största skridskobana.[4] Längden är 7,8 km och har en yta motsvarande 90 olympiska hockeyrinkar. Den går från Hartwellslussarna vid Carletonuniversitetet till slussarna mellan Parlamentsbyggnaderna och Château Laurier och utgör ett populärt rekreationsområde. Skridskobanan är också i fokus under Winterludefestivalen i Ottawa.

Se även

Referenser

  1. ”UNESCO World Heritage Centre — Rideau Canal”. http://whc.unesco.org/en/list/1221/. 
  2. ”BBC News — Unesco names World Heritage sites”. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/6248244.stm. 
  3. ”rideau-info.com — Memorials and Markers on the Rideau”. http://www.rideau-info.com/canal/history/memorials.html. 
  4. ”ctv.ca — Rideau Canal declared longest skating rink”. http://www.ctv.ca/servlet/ArticleNews/story/CTVNews/20050804/rideau_canal_050804?s_name=&no_ads=. 


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar

Personliga verktyg