Jordens koordinatsystem

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Jordens koordinatsystem är ett sfäriskt koordinatsystem som anger en position på jordytan med två vinklar.

Innehåll

Jorden

Jorden är egentligen inte en perfekt sfär utan mera lik en ellipsoid (men inte ens det exakt) – ekvatorsdiametern är ca 43 km större än poldiametern (ca 12 757 km mot ca 12 714 km). Dessutom är jordytan ganska flack i förhållande till dess radie. Världens högsta berg Mount Everest är ca 9 000 m högt. Om man skulle förminska jorden till en boll med diametern 1 m, skulle skillnaden mellan ekvators- och poldiametrarna bara vara 3 mm. Denna boll skulle dessutom vara så slät att man inte skulle kunna känna ojämnheter som till exempel de som Mount Everest representerar. Slutsatsen är att jorden oftast kan betraktas som en sfär.

Men när man gör detaljerade kartor i stor skala (topografiska kartor, ekonomiska kartor, stadskartor) tar man faktiskt hänsyn till jordens ellipsoidform, annars skulle kartans skala i nord-sydlig riktning kunna skilja sig från skalan i väst-östlig riktning med upp till 0,67 procent: alldeles för mycket för en lantmätare!

Geometri

För att beskriva en position på den sfäriska jordytan används två vinklar i jordens mittpunkt:

  • Latitud eller bredd, förkortat lat. eller φ, är vinkeln som mäts utmed ortens meridian från ekvatorn åt nord- eller sydpolen. Vinkeln mot nordpolen är positiv, medan vinkeln mot sydpolen är negativ. Norra respektive södra polcirkeln betecknas N 66,6° (+66,6°) respektive S 66,6° (−66,6°), där N och S betecknar norra respektive södra halvklotet.
  • Longitud eller längd, förkortat l(on). eller λ, är vinkeln som mäts utmed ortens parallell från 0°-meridianen åt ost eller väst till högst 180°, den s.k. 180°-meridianen. Liksom för latitud skrivs rikningen företrädesvis med väderstreck istället för tecken: E GG,g° (+GG,g°) respektive W GG,g° (−GG,g°)

Man använder ofta de engelska initialerna på väderstrecken: N för nord, E för ost, S för syd och W för väst

Genom att kombinera de två vinklarna kan vilken plats som helst på jorden anges. Till exempel har Stockholm en latitud på 59,33 grader nord och en longitud på 18,05 grader öst. Alltså passerar en linje, som dras från jordens medelpunkt till en punkt 59,33 grader norr om ekvatorn och 18,05 grader öster om nollmeridianen, genom Stockholm.

Ekvatorn är naturligtvis en viktig del av koordinatsystemet, eftersom den representerar nollpunkten för latitudvinkeln, och punkten halvvägs mellan polerna. Ekvatorn är grundplanet för jordens koordinatsystem. Alla sfäriska koordinatsystem definierar ett sådant plan.

Linjer med konstant latitud kallas breddgrader. De representerar cirklar på jordens yta, men den enda breddgraden som är en storcirkel är ekvatorn (latitud = 0 grader). Linjer med konstant longitud kallas meridianer. Meridianen som passerar genom Greenwich i England används som nollmeridian (longitud = 0 grader). I motsats till breddgrader är alla meridianer storcirklar, och meridianer är inte parallella: de korsar varandra i nord- och sydpolen.

Standard

Den internationella standarden ISO 6709-1983 (som även gäller som svensk standard sedan 1991-09-11 med beteckningen SS-ISO 6709) anger hur positioner representeras i skrift. Positionen kan även inkludera höjd över havet.

Latitud anges på något av följande sätt:

  • Grader och decimalgrader: DD,DD
  • Grader, minuter och decimalminuter: DDMM,MMM
  • Grader, minuter, sekunder och decimalsekunder: DDMMSS,SSS

Inledande nollor sätts ut. Decimalgrader, -minuter och -sekunder kan utökas till önskad precision.

Nordlig latitud betecknas med "+", sydlig med "−".

Longitud anges på samma sätt som latitud, men med tre gradsiffror.

Östlig longitud betecknas med "+", västlig med "−".

Höjd över havet anges i meter (eller i fot om så anges i medföljande dokumentation), med "+" för positiv och "−" för negativ höjd.

Beteckningen avslutas med "/".

Som decimaltecken kan komma eller punkt användas.

Exempel

Observatoriet i Slottsskogen, Göteborg med grader, minuter och decimalminuter: +5741,5+01156,6+75/ .

(Läses: 57 grader 41 komma 5 minuter norr, 11 grader 56 komma 6 minuter öst, 75 meter över havet.)

Lekmannens förklaring.
För att konvertera sin longitud och latitud till en grad som man kan ha nån nytta till annat än sjökort etc. så gör så här. Tex. Lingvallen i Linköping, 58'N25'2,21 - 15'E36'13,99 kan översättas till 58 grader 25 minuter 2,21 sekunder

Så vad gör man med minuter och sekunder, jo... på varje grad går det 60 minuter och på varje minut 60 sekunder. så tag 25/60 och 2,21/3600 så blir allt rätt. Gör lika med båda lat och long så har du nått vettigt. Addera sen alla delarna. 58+25/60+2,21/3600

Avancerade miniräknare innehåller ibland en funktionsknapp som direkt omvandlar vinkelmått mellan grader&minuter&sekunder och grader&decimaler och radianer&decimaler.

Äldre svensk standard

Enligt Svensk Standard SS 03 61 07, avsnitt 9.2, skulle man som ovan ange positionen med grader, minuter och sekunder eller med motsvarande decimaler. Däremot använde man grad-, minut- och sekundtecken, samt angav väderstrecken med bokstäverna N eller S, O eller V placerade före. Inget mellanrum skrivs mellan talen och grad-, minut- och sekundtecknen, däremot efter bokstäverna. Man får inte heller ersätta minut- och sekundtecknen (′, ″) med apostrof respektive citattecken (',").

Exempel

Skrivsätt utom standard

Positionernas koordinater bör anges i ordningen latitud — longitud. Ibland träffar man på den omvända ordningen, som används i polära koordinater, vilket kan ge upphov till missförstånd. Kritiskt bl a vid inläsning av datatabeller till datorberäkningar.

Det förekommer också att man, då decimalgrader tillämpas, ersätter gradtecknet ° med N resp S för latituder, och O resp V för longituder.

  • Stockholm med decimalgrader: 59N33 18O05.

I engelskspråkiga dokument används E (east) i stället för O och W (west) i stället för V.

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg