Katarina Jagellonica
Från Rilpedia
Katarina Jagellonica, född 1 september 1526 i Kraków, död 16 september 1583 på Stockholms slott, var drottning av Sverige från 1568 och prinsessa av Polen.
Katarina var yngsta dotter till Sigismund I av Polen och Bona Sforza av Milano. Hon gifte sig med Johan III av Sverige och de fick tillsammans tre barn: Isabella Johansdotter av Sverige (1564 - 1566, begravd i Strängnäs domkyrka), Sigismund (1566 - 1632) och Anna Johansdotter av Sverige (1568 - 1625).
Mot Erik XIV:s förbud, reste hans bror Johan, hertig av Finland och sedermera Johan III av Sverige, till Polen och gifte sig den 4 oktober 1562 i Vilnius med den elva år äldre Katarina. De unga tu höll hov i Åbo där de bodde. Johans anknytning till Polen ledde till en oförsonlig konflikt mellan honom och Erik, som misstänkte Johan för att konspirera med Polen-Litauen. I augusti 1563 togs Johan till fånga efter att ha belägrats i Åbo slott i ett par veckor. Katarina följde av egen fri vilja med Johan till fångenskapen i Sverige på Gripsholms slott - enligt traditionen med hänvisning till inskriptionen i vigselringen - Nemo nisi mors - ingen utom döden (skall skilja oss åt).
Under fängelsetiden födde Katarina två barn, 1564 Isabella, som dog vid två års ålder och 1566 Sigismund, sedermera polsk och svensk kung. Parets tredje barn, dottern Anna, föddes i Eskilstuna i maj 1568, när Katarina och Johan hade blivit frigivna.
Våren 1569 kröntes Katarina till Sveriges drottning efter fyra år i fångenskap på Gripsholms slott.
Under sin tid som Sveriges drottning från 1569 fram till sin död 1583 lär Katarina ha levt ett mycket tillbakadraget liv. Hon var en övertygad, mycket sträng katolik, som tog sin religion på djupaste allvar. Från början förbehöll hon sig rätten att vid sitt hov fritt utöva sin religion. Hon medförde två katolska präster trots det förbud mot katolicismen som Gustav Vasa tidigare hade låtit införa. Från 1574 hade Katarina jesuiter som själasörjare. Detta har av senare tids svenska historiker framställts som ett konspiratorskt försök att sprida katolsk motpropaganda i Sverige.[källa behövs] Det var nog snarare ett uttryck för att Katarina var van vid tolerans och mångfald från sitt gamla rike. Inom Polen-Litauen fanns en viss religiös tolerans. Som första stat infördes lutherdomen i en del av riket - den polska vasallen Preussen. Där tilläts lutheranismen från 1525 som en jämställd trosuppfattning med de redan existerande katolska, grek-ortodoxa, judiska och muslimska trosuppfattningarna. Hennes make Johan III försökte dessutom att jämka den katolska och lutherska tron med bland annat en gemensam Bibel. De svenska lutherska tillskyndarnas nitiska inställning grusade dock dessa planer.
På våren 1583 insjuknade Katarina svårt och efter ett långvarigt lidande avled hon i september 1583. Hennes stoft jordfästes i Uppsala domkyrka.
Ett minne efter Katarina till denna dag är namnet Drottningholm (tidigare Lovön), efter det sommarnöje hon lät uppföra där.
Barn med Johan III:
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Katarina Jagellonica
