Ammanbudskapet

Från Rilpedia

Version från den 5 maj 2009 kl. 13.42 av Obelix (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Denna artikel är en del i en serie om

Islam

– en abrahamitisk religion

Shahada.svg

Projekt islam
Wikipedia: Projekt islam
 v  d  r 

Ammanbudskapet (arabiska Risalat Amman) är ett dokument som syftar till att fastställa normativ islam. Det antogs ursprungligen under åren 2005 och 2006 av 552 stycken muslimska religiösa auktoriteter, organisationer och ledare och efter det har ytterligare undertecknare anslutit sig. Undertecknarna anser att felaktiga och extrema tolkningar av islam gjorts och att illegitima handlingar utförts i islams namn. De söker som motvikt presentera ett brett konsensus hos majoriteten av företrädarna för islam om vad de anser att traditionell islam alltid varit samt vilka gärningar som är representativa för islam. Undertecknarna ser som problematiskt att en bred enighet om vad islam är saknats och därför om vem som är muslim och vad som är islamiskt. Vidare fördöms extremism, terrorism och dödandet av civila och istället betonas värden som medkänsla, ömsesidig respekt, tolerans och religiös frihet. Ammanbudskapet har undertecknats och anammats av ett stort antal av islams ledande religiösa auktoriteter, organisationer och lärosäten samt muslimska världsliga ledare.

Innehåll

Tillkomst

Ammanbudskapet initierades av kung Abdullah II av Jordanien den 9 november 2004 genom en deklaration som sökte förklara vad islam är och vilka handlingar som representerar islam. Målet var att klargöra islams sanna natur och naturen hos sann islam.

Kungen önskade få religiös auktoritet för deklarationen. Då det inom islam inte finns en central auktoritet som företräder alla muslimer måste konsensus sökas hos de som representerar olika undergrupper. Kontakt togs därför med 24 av de mest seniora och respekterade religiösa lärda från hela världen representerandes olika inriktningar inom islam och olika rättsskolor (madhhab). Tre frågor ställdes till dem:

  1. Vem är en muslim?
  2. Är det tillåtet att förklara någon apostat (takfir)?
  3. Vem har rätt att utfärda religiösa utlåtanden (fatwor)?

Baserat på de utlåtanden (fatwor) som de lärda avgav arrangerades en konferens i juli 2005 i Amman. Där deltog 200 av världens ledande islamiska lärde (ulama) från 50 länder. Enhälligt avgav de ett utlåtande om de tre grundläggande frågorna (som kom att kallas Ammanbudskapets tre punkter).

Dessa tre punkter antogs enhälligt av politiska och världsliga ledare från den muslimska världen vid Organization of the Islamic Conference toppmöte i Mekka i december 2005. Fram till juli 2006 hade även sex organisationer och kongresser för islamiska lärda enhälligt antagit de tre punkterna. Ammanbudskapet och Ammanbudskapets tre punkter antogs enhälligt ursprungligen av 552 ledande muslimska lärda och politiker från 84 länder och nya undertecknare tillkommer via den officiella webbplasen där ytterligare 4432 tillkommit (per 10 september 2009).

Undertecknarna av Ammanbudskapet menar att innehållet väsentligen inte är nytt utan endast ett förtydligande av de allmänna principerna hos traditionell, ortodox, moderat islam.

Budskapet

Ali Gomaa, stormufti av Egypten, är en av Ammanbudskapets många undertecknare.

Ammanbudskapets tre punkter:

  1. 1. Giltigheten hos alla åtta rättsskolor (madhhab) erkänns; fyra sunni (Hanafi, Maliki, Shafi'i och Hanbali), två shia (Ja'fari och Zaiddiyah), samt Ibadi och Thahiri.
    Efterföljarna till dessa rättsskolor definieras som muslimer.
    Giltigheten av traditionell islamisk teologi (asharitiska skolan), av islamisk mystik (sufism), och av sann salafism erkänns.
  2. 2. Muslimer förbjuds att förklara andra muslimer som apostater (takfir)
  3. 3. Baserat på rättsskolorna ställs subjektiva och objektiva villkor upp för utfärdandet av fatwor för att möjliggöra avslöjandet av okunniga och orättmätiga påbud i islams namn.

Till dessa tre punkter tillades en bekräftelse på tron på mänskliga rättigheter, religionsfrihet, den gyllene regeln, rättvisa, tolerans och ömsesidig respekt. Terrorism, extremism, radikalism, fanatism och våld mot civila fördömdes.

Betydelsen enligt skaparna av budskapet

Enligt skapare av Ammanbudskapet är detta ett historiskt, universellt och enhälligt religiöst och politiskt konsensus (ijma) för den islamiska världen (umma) och konsoliderar traditionell, ortodox islam. Betydelsen är att:

  1. för första gången på över tusen år har den islamiska världen formellt och specifikt kommit till ett pluralistiskt, ömsesidigt erkännande,
  2. detta erkännande är religiöst bindande för muslimer,
  3. det adresserar ett av de mest kritiska problemen för muslimer idag, nämligen avsaknad av enighet om vad islam är och därför om vem som är muslim och vad som är islamiskt.

Det framhålls att Ammanbudskapet inte bara är fördelaktigt för muslimer, då det möjliggör en grund för enighet, utan även för icke-muslimer. Skyddet av rättsskolorna garanterar avvägda islamiska lösningar för frågor som mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, religionsfrihet, laglig jihad, god medborgaranda hos muslimer i icke-muslimska länder samt rättvisa och demokratiska styrelsesätt. Det blottlägger illegitima åsikter hos radikala fundamentalister och terrorister till skillnad från åsikterna hos sann islam. Illegimiteten hos de fatwor som extremister använder för att rättfärdiga terrorism avslöjas, då de undantagslöst går emot traditionell islamisk religiös lag (sharia) och går emot islams grundprinciper. Extremisters bruk av takfir för att rättfärdiga våld mot muslimer med för dem avvikande åsikter omöjliggörs.

Undertecknare

För de ursprungliga 552 stycken undertecknarna se lista på den officiella webbplatsen. Till dessa läggs ytterligare undertecknare till via den officiella webbplatsen och sedan den 1 mars 2007 har 4410 personer antagit budskapet (per den 6 september 2009).

Svenska undertecknare (i urval)

Referenser

Källor

Noter


Personliga verktyg
På andra språk