Gutasagan
Från Rilpedia
Gutasagan är benämningen på ett avsnitt, de sista åtta sidorna i Gutalagen från 1300-talet, vilket handlar om Gotlands tillblivelse och forntida hävder.[1] Den gutniska texten innehåller mellanfolkliga överenskommelser med infogade diktade berättelser.[2]
Gutasagans viktigaste delar handlar egentligen om öns landsrättsliga ställning i förhållande till Sverige, även om den innehåller flera (sago)hävdeliga avsnitt. De sistnämnda handlar bl a om Gotlands tidigaste bebyggare. Men de mest ingående och genomarbetade delarna av sagan handlar om fördraget med sveakungen, om kyrkobyggandet på ön och den kyrkliga anslutningen till Linköpings stift.
Syftet med Gutasagan har alltså inte främst varit att nedteckna en fullständig hävd, utan att förklara bakgrunden till att gotlänningarna har gjort överenskommelser med den svenska kungen och den svenska biskopen. Till märkes förklarar man att "så gick Gutarna under egen fri vilja under svea konung så att de kunde fritt och utan våda fara till alla platser i Svea rike utan tull och andra avgifter". Man betonar alltså att detta är en ömsesidig överenskommelse, och inte en underkastelse. Den gotländska anslutningen till Sverige sågs som frivillig och fördragsbunden.
Gutasagan kan alltså ses som en slags självständighetsförklaring, mer än ett försök att skildra öns hävder. Gutasagan avslutas med en nedteckning av dessa överenskommelser, med gotlänningarnas, kungens och biskopens åtaganden gentemot varandra.
Mannen som skötte förhandlingarna med Svea konung är nämnd, han hette Avair Strabain och kom från Alva socken.
Innehåll |
Gestalter i Gutasagan
Tjelvar
Tjelvar eller Tjalve är en mytologiskt gestalt omnämnd i sagan. Tjelvar anländer till ön och gör upp eld, vilket får ön att sluta sjunka i havet varje natt, vilket den tidigare gjorde. Tjelvars son Havde gifter sig sedan med Vitastjerna, som blir förfäder till gutarna.
Havde
Havde var son till Gotlands upptäckare Tjelvar. Tillsammans med Vitastjerna hade han sönerna Gute, Graip och Gunnfjaun. Havde och Vitastjerna var enligt traditionen de första som bosatte sig på Gotland.
Vitastjerna
Vitastjerna är enligt sagan hustru till Havde och tillsammans med honom Gotlands första bebyggare. Den första natten hon och Havde övernattade på Gotland, drömde hon en dröm om tre ormar som framsköt ur hennes sköte. Havde tydde drömmen som att Vitastjerna skulle föda tre söner, vilka han gav namnen Gute, Graip och Gunnfjaun. Sitt namn hade hon för sitt fagra vita ansiktes skull.
Gute, Graip och Gunnfjaun
Bröderna Gute, Graip och Gunnfjaun var enligt sagan söner till Havde och Vitastjerna. Efter faderns död delade de på Gotland, varvid Gute fick mellersta delen, Graip den norra, och Gunnfjaun den södra delen (Sudret). Gute utsågs till överhövding, och skall ha gett namn till både ön och folket, gutar. Detta ges som förklaring till varför Gotland ännu idag är indelat i tre tredingar.
Avair Strabain
Avair Strabain var enligt sagan en hövding från Alva socken, som skall ha skickats som fredsförhandlare till svearna.
Fotnoter
- ↑ Carin Orrling: Medeltidens ABC, Statens historiska museum, Stockholm 2001. ISBN 91-518-3926-1.
- ↑ Lena Thunmark-Nylén: Vikingatidens ABC, 1995. ISBN 91-7192-984-3.
