Kroppstemperatur
Från Rilpedia
Kroppstemperatur, temperaturen inne i ett djur. De flesta djur är växelvarma (en term som tidigare varit vanlig är kallblodiga), och kroppstemperaturer varierar med omgivningstemperaturen och påverkas av hur mycket djuret rör sig, etc. Fåglar och däggdjur sägs vara jämnvarma eller varmblodiga och har en relativt konstant kroppstemperatur. För de flesta däggdjur är normal kroppstemperatur 36-38°C, men till exempel myrpiggsvin och näbbdjur har 30-33°C. Genomsnittlig nivå hos fåglar är 38-41°C.
Innehåll |
Människans kroppstemperatur
Hos människan är kroppstemperaturen särskilt reglerad i bålen och hjärnan, medan den oftast är lägre i till exempel armar och ben. Normal kroppstemperatur när man vaknar på morgonen är 36,5-37,5°C mätt i ändtarmen, och hos friska människor är detta värde relativt konstant. Framåt eftermiddagen är den oftast knappt en grad högre. Mäter man temperaturen i munhålan eller armhålan får man ett något lägre värde. Kvinnor har i allmänhet cirka en halv grad högre kroppstemperatur mellan ägglossning och menstruation (se basaltemperatur).
Kroppstemperatur hos djur
Varmblodiga vs kallblodiga djur
Idag har ny forskning inom zoofysiologi visat att kroppstemperatur inte kan delas in i så grova fält som varm- och kallblodig. Upprätthållandet av kroppstemperatur omfattar istället ett brett spektra av olika metoder hos olika djur vilket har fått forskarna att sluta använda dessa båda otillräckliga generalla begrepp. Istället för att använda termen varmblodig använder man idag tre begrepp som har med djurets olika aspekter av temperaturreglering att göra. Kallblodig är ett föråldrat begrepp som beskriver organismer, exempelvis ödlor, som reglerar sin kroppstemperatur på andra sätt än de som klassiskt kategoriseras som varmblodiga som exempelvis däggdjur och fåglar. Tidigare trodde man att kallblodig djur helt saknade förmåga att reglera sin kroppstemperatur, och man antog att de var likt slavar för omgivningens temperaturskiftningar. Begreppet varmblodig har klassiskt ställts som motsats till kallblodig vilket betecknar de djur vars fysionomi inte strävar efter konstant kroppstemperatur utan där kroppstemperaturen istället varieras efter omgivningens temperatur. Varmblodiga djur kontrollerar sin kroppstemperatur genom att reglera sin metabolism genom att exempelvis höja förbränningen av fett när temperaturen i omgivningen minskar. Detta kostar energi och därför äter varmblodiga djur mer än kallblodiga. Man delade in klasserna fåglar och däggdjur i gruppen varmblodiga djur.
Följande begrepp används idag inom zoologin:
- Bradymetabolism - Denna term används för djur med en låg ämnesomsättning (metabolism) i vila. Termen är sammansatt av grekiskans brady- = "långsam" och metabol- = "ändra". Bradymetaboliska djur kan ofta radikalt ändra hastighet på sin ämnesomsättning efter födotillgång och omgivningens temperatur. Många bradymetabola djur som lever i exempelvis öknar eller områden med extrem kyla har förmågan att "slå av" sin metabolism och befinna sig i tillstånd av dvala som gränsar till livlöshet, för att invänta en period med gynnsammare förhållanden. Djurens stillsamhet i vila innebär dock inte att de är långsamma eller har låg förbränning när de är aktiva.
- Ektoterm - Ett djur vars kroppstemperatur regleras av yttre faktorer som exempelvis solen eller strömmande vatten. Termen härstammas från grekiskans: ecto- = "yttre," thermos = "värme".
- Endoterm är djur som har en förmåga att kontrollera kroppstemperaturen genom invärtes processer som muskelskakningar, förbränning av fett, svettning eller genom att flämta. Termen kommer ur grekiskans: endo = "inuti," therm = "värme".
- Heteroterm Ett djur som växlar mellan de olika kategorierna. Exempelvis är många fladdermöss och småfåglar endoterma när de är vakna, men poikiloterma och bradymetaboliska när de sover.
- Gigantoterm Eftersom en kroppsvolym varierar kubiskt medan en kroppsyta varierar kvadratiskt innebär det att ju större djur desto större kroppsvolym som bidrar med värme per kroppsyta som avger värme. Mycket stora ektoterma djur som vithajen kan därför genom sin storlek hålla en kroppstemperatur motsvarande endoterma djur. Detsamma gällde dinosaurier som mosasaurier och fisködlor.
- Poikiloterm - Ett djur vars kroppstemperatur följer växlingarna i den omgivande miljön. Termen härstammar från grekiskans: poikilos = "varierande," thermos = "värme").
- Homeoterm är djur som har en form av termoreglering som försöker hålla en konstant kroppstemperatur oavsett yttre omständigheter. Denna kroppstemperatur är ofta högra än omgivningens. Termen kommer ur grekiskans: homoios = "samma, liknande," therm = "värme".
- Takymetabolism är en term som används om djur som har en form av termoreglering som försöker bibehålla en hög vilo-metabolism. Termen kommer ur grekiskans: tachy = "snabb, kvick" metabol = "förändra". Takymetabolistiska djur är så att säga alltid "påslagna". Deras metabolism är visserligen oftast lägre under vila än under aktivitet men denna skillnad är mycket mindre än hos exempelvis djur med så kallad bradymetabolism. Djur med tachymetabolism har svårt att klara perioder med lite föda.
