Niklas Peter von Gedda

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Niklas Peter von Gedda (1676-1758)

Niklas Peter von Gedda, född 27 februari 1675 i Visby, död 15 maj 1758 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och ambassadör.

Biografi

Under de resor, Gedda företog för att fullända sina studier i främmande länder, förrättade han någon tid sekreterareplatsen vid den särskilt förordnade kommissionen i Paris, varefter han 1707 förordnades till kommissionssekreterare.

Adlad 1719, då han kallade sig von Gedda, utnämndes han 1721 till resident och fyra år senare till kansliråd och envoyé vid hovet i Versailles. 1730 blev han ministre plénipot.

Under sin långvariga vistelse i Frankrike skötte Gedda åt konung Stanislaus hans angelägenheter vid hovet, varigenom han kom i synnerlig ynnest hos franska drottningen, konung Stanislai dotter. Även med den myndige kardinal Fleury stöd han på förtrolig fot och utnämndes på hans förord av Ludvig XV till fransk baron. Hans inflytande var således betydande, då strax efter Hannoveranska traktaten, utan att man känner anledningen, kardinalens gunst förbyttes i bittraste ovilja, som snart delades av drottningen, hovet och hela staden. Gedda återvände därför så fort han kunde till Sverige, varest han 1736 utnämndes till statssekreterare för utrikesexpeditionen.

Det var just vid denna tid den för lång tid agörande striden utkämpades mellan Mössor och Hattar, och Gedda, som sedan lång tid stått i en allt annat än oegennyttig nära förbindelse med engelska hovet, var och vid 1738-39 års riksdag ivrigt verksam att med penningar motarbeta Frankrikes planer att föra Hattarna till makten. Detta stod emellertid ej att hindra, men då ej tydlig sak fanns mot Gedda, kunde han inte bara bibehålla sin plats i kansliet utan utnämndes 1739 till hovkansler. Vid 1742-43 års riksdag tillhörde han den krets, inom vilken de innersta rådslagen uppgjordes för att bringa Hattarnas välde till slut, men då detta ej lyckades, mottog Gedda 1742 en lugnare plats som president i kammarrevisionen. 1730 förlänad med friherrlig värdighet, avgick Gedda 1755 från sina befattningar och avled i Stockholm den 15 maj 1758 och efterlämnade den unga änkan Beata Maria Ulrika von Gedda (f. Wadenstierna) och två barn.

Sina lediga stunder ägnade han sig företrädesvis åt vetenskapliga arbeten och älskade mera att fördjupa sig i sina grekiska författare och hebreiska språkstudier, än i diplomatikens noter och statskonstens spetsfundigheter.

Släkt

Släkten Gedda kommer från Gotland. Äldste kände stamfader är rådmannen i Visby, Johan Gedda.

Föräldrar var rådmannen och kämnerspræses Jakob Gedda och Juliana Rosina Lönn.

Hans son, kommissionssekreteraren i Paris, sedermera kanslirådet och envoyén vid franska hovet samt ambassadören vid fredskongressen i Soissons, hovkanslern och presidenten i Kammarrevisionen Niclas Petter Gedda (1674-1758), adlades 1719 22/12 i Stockholm av Drottning Ulrika Eleonora med namnet von Gedda, och introducerades 1720 under nuvarande nr 1710.

Han upphöjdes till fransk baron 1727 31/5 av Konung Ludvig XV, och upphöjdes i svensk friherrlig värdighet 1730 14/1 i Stockholm av Konung Fredrik I, och introducerades såsom sådan 1731 19/6 under nr 202, varvid den adliga ätten utgick.

Ätten utgick i Sverige på svärdssidan 1966 6/3. Svenska friherrebrevet i original, liksom franska friherrebrevet i original med separat vapenritning i färg är sedan 1933 deponerade i Riddarhuset.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg
På andra språk