Fredrik Knut Harald Strömfelt
Från Rilpedia
Fredrik Knut Harald Strömfelt, född 8 juli 1856 i Västra Husby, Östergötlands län, död 12 september 1900 i Stockholm, greve, godsägare och riksdagsman.
Strömfelt var ägare till godset Hylinge i Västra Husby.
Strömfelt blev 1850 student i Uppsala och ingick 1851 som underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet. Redan 1856 tog han dock avsked ur krigstjänsten och ägnade sig åt skötseln av sin stora egendom Hylinge, som han i stor utsträckning uppodlade och ombyggde. 1875 invald i Kropps bolags styrelse, där han sedermera till 1895 fungerade som ordförande och disponentdirektör, arbetade han energiskt för användning av svenskt stenkol vid industri och kommunikationer.
Strömfelt var vid riksdagen 1865/66 en av adelns riksdagsledamöter. 1880-1890 var han Norrköpings representant i första kammaren. Under den tiden var han 1882-1886 ledamot av lagutskottet, med undantag av 1885, och 1887 ledamot av konstitutionsutskottet. I de svensk-norska förhållandena ingrep Strömfelt på ett avgörande sätt genom sin interpellation vid 1885 års riksdag rörande tillämpningen av mellanriks-lagen, och sin 1886 väckta motion om upphävande av denna lag; han gav nämligen därigenom uppslag till lagens revision. Strömfelt var i sina åsikter en ivrig vän av tullskydd, men på samma gång ofta som motståndare till ett alltför långt drivet jordägarintresse. Den i början av 1880-talet på dagordningen stående frågan om inmutningsrättens bibehållande eller upphävande uppkallade honom att 1882 utge avhandlingen Angående föreslagen lagstiftning för Sveriges stenkolsindustri med särskild hänsyn till inmutningsrättens bibehållande eller upphävande. I de förändringar, som det sedermera framlagda förslaget till förordning om stenkolsfyndigheters eftersökande och bearbetande 1886 undergick vid sin behandling i riksdagen, hade han väsentlig del.
I kommunala angelägenheter var Strömfelt mycket anlitad; han var dessutom flera år landstingsledamot, 1881 vice ordförande i adelsmötets riddarhusutskott och 1886 medlem av lantbruksriksdagen samt insattes 1888 som ledamot i den tullkommitté, vars första arbete blev det förslag till ändrad mellanrikslag, som i huvudsak antogs 1890. Sedan 1882 var han ordförande i styrelsen för Tekniska elementarskolan i Norrköping. 1889 erbjöds han landshövdingeplatsen i Södermanlands län, vilken han dock avböjde på grund av sjuklighet.
Hans son, greve (sedan 1900) Carl Haraldsson Strömfelt, född 6 juni 1862, var 1905-1906 kabinettssekreterare och 1907-1913 envoyé i Madrid.
