Snobben

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Snoopy)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Snobben (engelsk originaltitel: Peanuts) är en amerikansk tecknad dagspresserie skapad av Charles M. Schulz (1922-2000) och publicerad för första gången den 2 oktober 1950. Serien är en av världens mest lästa och uppskattade serier och har genom åren publicerats i över 2 600 tidningar i 75 länder världen över. Serien lades ner den 13 februari 2000 då Schulz sista önskan var att ingen skulle ta över som tecknare efter hans död. Trots detta kan Snobben fortfarande läsas dagligen i ett stort antal tidningar, då många valt att fortsätta med repriser av serien.

Snobben är även namnet på den beagle som serien kretsar kring. På engelska heter figuren Snoopy.

Innehåll

Historik

Seriens ursprung kan spåras tillbaka till Schulz' skämtteckningar om barn som 1947–49 regelbundet publicerades i tidningen St. Paul Pioneer Press under namnet Li'l Folks, men när Schulz fick kontrakt med syndikatet United Features omarbetades den till en dagsstrippserie samtidigt som titeln på syndikatets begäran ändrades till "Peanuts" (efter det populära barnprogrammet Howdy Doody Show, där sektionen med barnpublik kallades "the peanut gallery").

Serien blev inte alls någon omedelbar succé och riskerade i början till och med att läggas ner. Kanske var det ett problem att den inte hade någon egentlig huvudperson (ett arv från dess tid som skämtteckning), och många av de tidiga skämten byggde mest på att figurerna var skrattretande små i en värld i vuxenstorlek. Trots sin blygsamma början var "Peanuts" en av de första dagspresserierna att ges ut i bokform: det sägs att en förläggare på förlaget Holt, Rhinehart & Winston var så förtjust i serien att man där publicerade en första samlingsvolym redan 1952. Under hela 1950-talet utkom bara ytterligare två Peanuts-titlar, men idén att regelbundet ge ut dagspresserier också i bokform kom ju därefter att få många efterföljare.

Med tiden utvecklade Schulz sin serie så att huvudfigurerna fick levande och väl avrundade personligheter, samtidigt som den lilla beaglen "Snoopy" fick en alltmer central position. Han fick tidigt tankeförmåga; 1958 reste han sig för första gången på bakbenen, och i samband med detta började han snart utveckla det rika fantasiliv som bidrog till seriens enorma genomslag på 1960-talet. I och med att Snoopy tilläts iklä sig olika "roller" som flygaräss, författare, snabbköpskassör eller hockeyproffs fanns nu en obegränsad möjlighet till situationer och miljöer för nya skämt.

Serien blev under 1960- och 1970-talen enormt stor i kommersiella mått mätt - den såldes till så många dagstidningar att den konkurrerade om titeln som "världens mest lästa serie", och avsatte dessutom en mängd licensprodukter. De första tecknade Snobben-filmerna producerades redan 1957, just i samband med en reklamkampanj för bilen Ford Falcon. Ansvarig för dessa filmer var animatören Bill Melendez, som sedan också kom att leda arbetet när tecknade TV-filmer med "Peanuts" började produceras några år senare. "A Charlie Brown Christmas", den första TV-filmen från 1965, är än idag en jultradition på amerikansk TV, och närmare 80 halvtimmeslånga filmer och fyra tecknade långfilmer har sedan dess producerats i samma stil.

Samtidigt kom serien att också stå sig ovanligt väl i "finkulturella" och intellektuella sammanhang. Umberto Eco skrev ett beundrande förord till den första samlingsvolymen i Italien (1963) och argumenterade för att Schulz var en "poet" så god som någon. I Sverige skrev Åke Runnqvist om serien i Bonniers Litterära Magasin 1964 och tog med Schulz i sin presentation av "Moderna utländska författare" 1965 (där Schulz och Jules Feiffer är de enda serietecknarna). Teologen Robert Short lanserade samma år sin första, mycket uppmärksammade kristna uttolkning av serien, i boken "Snobben eller Ett sätt att möta livets bedrövelse" (The Gospel According to Peanuts).

Schulz drog sig av hälsoskäl tillbaka från serietecknandet i november 1999 och avled den 12 februari 2000, bara några timmar innan den allra sista söndagssidan med Peanuts publicerades i dagstidningarna. Redan 1979 hade syndikatet kommit överens med Schulz om att serien skulle betraktas som upphovsmannens skapelse och egendom, och alltså inte kunna fortsättas av någon annan tecknare efter Schulz' död. Ett stort antal tidningar har dock valt att fortsätta med repriser av serien, antingen från cirka 1995 och framåt eller från 1975 och framåt.

Sverige

Till Sverige kom serien så tidigt som 1954, då söndagssidan dök upp som utfyllnadsserie i tidningen Blondie under titeln "Vårat gäng". Det var dock Vecko-Revyns redaktör Mikael Katz som gav serien och dess figurer de svenska namn som skulle bli de "riktiga" – Snobben, Karl, Gullan, Leonard etc. Dagsstrippen började i kvällstidningen Expressen den 6 juli 1959; översättaren Olle Petrini övertog då figurernas svenska namn från Vecko-Revyn, men själva serien kom av någon anledning att under mer än sex år bära namnet "Jätten".

Karaktärer

  • Snobben (Snoopy) - Vit beagle och en vital mångsysslare. Även känd som "flygarässet från första världskriget" och "Joe Cool".
  • Karl (Charlie Brown) - Neurotisk pojke med runt, kalt huvud. Misslyckad drakflygare och besatt av tanken på att ingen tycker om honom. Olyckligt kär i en liten rödhårig flicka, som han inte vågar tilltala. Husse till Snobben.
  • Linus - Filosofisk pojke, alltid med sin älskade snuttefilt vid sin sida. Väntar förgäves varje år på att Pumpagubben ska komma vid Halloween.
  • Gullan (Lucy) - Svarthårig och elak flicka. Obesvarat kär i Leonard. Storasyster till Linus och Reprisen. Uppträder ibland som psykiater som ska försöka lösa Karls problem - trots att hon själv orsakat många av dem !
  • Leonard (Schroeder) - Ljushårig pojke som dyrkar Beethoven och spelar ständigt hans och andra klassiska kompositörers musik på sitt leksakspiano.
  • Sally - Enerverande lillasyster till Karl och obesvarat kär i Linus.
  • Woodstock - Gul liten fågel som ofta är tillsammans med Snobben och som har oräkneliga släktingar. Flyger ofta uppochner.
  • Lortis (Pig-Pen) - En ständigt smutsig unge som alltid har smuts och damm efter sig vart han än går. Hans kärlek till lerpölen är lika stor som ändernas kärlek till dammen.
  • Reprisen (Rerun) - Lillebror till Gullan och Linus. Mycket lik Linus fast har oftast hängselbyxor på sig. Reprisens största skräck är att sitta bakom sin mamma på cykeln, något han ändå ofta blir tvungen att göra.
  • Franklin - Svart pojke som kom med i serien 1968 som upphittaren av Karls badboll.
  • Peppiga Pia (Peppermint Patty) - Idrottsintresserad pojkflicka, duktig basebollspelare men får alltid dåligt betyg i skolan. Kallar alltid Karl för Kalleponken (på eng: Chuck). Bästa kompis med något yngre Maja.
  • Maja (Marcie) - Glasögonprydd tjej som alltid hänger runt med Peppiga Pia och som alltid kallar henne Magistern (på eng. Sir).
  • Belle - Snobbens syster.
  • Spike - Snobbens bror som skulle vara likadan som honom om det inte vore för Spikes mexikanska mustasch och sombrerohatt samt att han är betydligt magrare.

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Snobben"
Personliga verktyg