Guadalcanalkampanjen
Från Rilpedia
Guadalcanalkampanjen, även känt som Slaget om Guadalcanal, utspelades mellan den 7 augusti 1942 och den 9 februari 1943 i Stillahavskriget av andra världskriget. Den här kampanjen utkämpades på marken, till sjöss och i luften av de allierade styrkorna mot kejsardömet Japans styrkor och var en avgörande strategisk betydelsefull kampanj under andra världskriget. Slagen utspelades på och omkring ön Guadalcanal i södra Solomonöarna och var den första stora offensiven av de allierade styrkorna mot kejsardömet.
Den 7 augusti 1942 påbörjade de allierade styrkorna, bestående av mestadels amerikanska trupper, sina landsstigningar på öarna Tulagi och Florida i södra Salomonöarna med målet att förhindra japanska trupper att använda öarna som baser för att störa de allierades konvojtransporter med proviant mellan USA, Australien och Nya Zeeland. De allierade hade även för avsikt att använda Guadalcanal och Tulagi som baser för att stödja fälttåget för att så småningom isolera den stora japanska basen vid Rabaul på Niu Briten. De inledande allierade landsstigningarna förkrosssade det underlägsna japanska försvararna som hade ockuperat öarna i maj 1942 och tagit Tulagi och Florida samt ett flygfält (senare döpt Henderson Field) som var under uppbyggnad av japanerna på Guadalcanal. Japanerna överraskades av den allierade offensiven och gjorde flera försök att återta Henderson Field i augusti och november 1942 på Guadalcanal. Dessa försök resulterade i tre stora fältslag, fem stora sjöslag och oavbrutna, nästan dagliga luftstrider och kulminerade i den avgörande sjöslaget vid Guadalcanal i början av november 1942 där de sista japanska försöken gjordes för att landsätta tillräckligt med trupper för att återta flygfältet. I december 1942 övergav japanerna sina försök att återta Guadalcanal och evakuerade de resterande trupperna från ön den 7 februari 1943 och lämnade det i de allierades händer.
Guadalcanalkampanjen var den första betydelsefulla strategiska segern för de allierade med kombinerade truppslag över de japanska styrkorna i Stillahavskriget. Av just den anledningen nämns ofta Guadalcanalkampanjen som "vändpunkten" i kriget. Kampanjen markerade början av övergången av de allierade styrkorna från försvarsoperationer till strategiska offensiver medan de japanska styrkorna därefter var tvingade att upphöra med strategiska offensiva operationer och istället koncentrera sig på strategiskt försvar vilket tillslut resulterade i japanskt nederlag och slutet av andra världskriget.
Innehåll |
Bakgrund
Efter anfallet mot Pearl Harbor och Singapore trängde de japanska styrkorna längre in i Stilla havet och nådde Guadalcanal i maj 1942. USA valde ön som sin första stora invasion av en ö som hölls av Japan. Guadalcanal blev en viktig vändpunkt i kriget.
Slaget om Cape Esperance utkämpades den 11 oktober 1942 på Guadalcanals nordvästkust. Då besegrade den amerikanska marinen en japansk flotta som var på väg med truppförstärkning till ön. Amerikanska styrkor invaderade ön och efter sex månaders strider drevs de japanska trupperna till havs den 15 januari 1943. Den 9 februari 1943 förklarade amerikanska myndigheter att Guadalcanal var säkrat.
Händelserna under detta slag har skildrats i James Jones roman Den tunna röda linjen som har filmatiserats som Den tunna röda linjen från 1998.
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Guadalcanal campaign
Fotnoter
- ↑ Zimmerman, The Guadalcanal Campaign, sid. 173-175 dokumenterar deltagandet Salomonöarnas lokalbefolkning under slagen [1]. Guadalcanal och resten av Salomonöarna var tekniskt sett under brittisk/australiensisk politisk kontroll under andra världskriget.
- ↑ Vava'u Press Ltd, Matangi Tonga Online, 2006 [2] uppger att 28 soldater från Tonga stred på Guadalcanal, varav två dog i strid.
- ↑ Emligt Jersey, sid. 356–358, ska kommantotrupper från Fiji hjälpt amerikanska trupper under kampanens seanre skede. De fijianska soldaterna leddes av officerare och underofficerare från New Zealand Expeditionary Force.
- ↑ Frank, Guadalcanal, sid. 57, 619-621 and Rottman, Japanese Army, sid. 64. Ungefär 20 000 amerikanska marinkårssoldater och 40 000 amerikanska armésoldater var grupperade på Guadalcanal vid olika tidpunkter under slagen.
- ↑ Rottman, Japanese Army, sid. 65. 31 400 ur den Kejserliga japanska armén och 4 800 ur den Kejserliga japanska flottan var grupperade på Guadalcanal under slagen.
- ↑ Frank, Guadalcanal, sid. 598-618 and Lundstrom, Guadalcanal campaign, sid. 456. Siffrorna inkluderar personal dödade av orsaker som strid, sjukdom och olyckor. Fyra amerikanska personer ur en flygbesättning fångades av japanerna under Slaget om Santa Cruz-öarna och överlevde fångenskapet. Några andra mark- och flygpersonal fångades av japanerna under slagen men överlevde inte fångenskapet. Fartygen som sjönk inkluderar krigsfartyg och "stora" understödsfartyg. Flygplan förstörda inkluderar både i strid och utanför.
- ↑ Frank, Guadalcanal, sid. 598-618 and Rottman, Japanese Army, sid. 65. Siffrorna inkluderar personal dödade av orsaker som strid, sjukdom och olyckor. Ungefär 9 000 dog av sjukdomar. Många tillfångatagna var koreanska byggarbetare och inte japanska militärer. Fartygen som sjönk inkluderar krigsfartyg och "stora" understödsfartyg. Flygplan förstörda inkluderar både i strid och utanför.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Guadalcanalkampanjen
Denna artikel med koppling till mellankrigstiden och andra världskriget är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
