Östermark
Från Rilpedia
- Östermark är även en by i Kimito kommun, Åboland.
Östermark (finska Teuva) är en kommun i landskapet Södra Österbotten i Västra Finlands län. Östermark har cirka 6 270 invånare och har en yta på 555,44 km².
Östermark är enspråkigt finskt.
En by i kommunen är Rip (fi. Riippi).
Historia
Den första bofasta befolkningen i Östermark synes ha kommit på 1400-talet från Tavastland och Satakunda. Dess befolkning var till början finskspråkig, men fram till 1800-talets slut kände man till bygden under namnet Östermark. Det skall relateras till belägenheten öster om Närpes kyrka och storsocken, som har medeltida ursprung. Andra socknar och orter runt Närpes bär liknande namn i relation till kyrkbyn, till exempel de norr om belägna Yttermark och Övermark. Stora delar av Sydösterbotten har en gång i tiden tillhört Närpes socken, så ock Östermark.
På 1600-talet röjdes och svedjades det mycket i Östermarks skogar. Nyodlingen var då intensiv. Fram till 1800-talets början utgjordes östermarksbornas försörjning jämte sädesbruket av boskapsskötsel och tjärbränning vid sidan av jakt och åfiske. Djurhållningen möjliggjorde en ostproduktion som var vida känd i Finland alltsedan sekelskiftet 1800. Man hade påverkats av H. G. Porthans idéer. Samtidigt fick andra näringar såsom framställning av pottaska och salpeter en rusch i bygden. I slutet av det århundradet började man även tillverka träpipor.
Präster från Närpes kom redan under tidigt 1600-tal för att predika i Östermarks predikostuga, vars sista tillkomsttid är år 1638. På grund av den stora mängden finskspråkiga i Östermark, men ej allena, önskade man sig en finskspråkig präst, så år 1694 blev Östermark Närpes finskspråkiga kapellförsamling. Egen kyrkoherde fick man hundra år senare, 1794, då självständigheten i kyrkligt hänseende var total.
Kommunen Östermark grundades år 1868. År 1795 hade Östermark 1 519 invånare och år 1865 4 798 dito. Nödåren i slutet av 1860-talet drabbade emellertid kommunen hårt, och år 1870 räknade man endast med 3 878 själar.
Järnvägen mellan Kristinestad och Seinäjoki (Östermyra) genom Östermark togs i bruk år 1912. Stationer öppnades i kyrkbyn och Perälä (nära Mörtmark) i väster, samt tillkom en hållplats i Äystö i öster. År 1920 hade Östermarks befolkning ökat till närapå 9 000 personer.
Övrigt
Östermarks första träkyrka (långkyrka) stod färdig år 1701. Den revs år 1881 och dess stockar användes i byggandet av den första folkskolan i kommunen. Den andra kyrkan byggdes under åren 1861-1863 enligt ritningar av arkitekten och konduktören vid Intendentverket i Finland N. J. Österman, född i Östermark. Den flertal gånger renoverade tegelkyrkan förstördes i en brand år 1950. Delar av ruinen har restaurerats till ett minnesmärke. Östermarks nuvarande rappade tegelkyrka (tornförsedd långkyrka) är från år 1953, ritad av Elsi Borg (f. 3.10.1893, Nastola, d. 30.12.1958, Helsingfors) och har som raritet en altartavla vars motiv ”Tio jungfrur” är skapad samma år av ”Mumintrollens mamma” Tove Jansson (1914-2001).
Psalmdiktaren och författaren Simo Korpela (1863-1936) kom från Horonkylä, Östermark. På hans hemgård står en minnessten.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Östermark
|
|||||||||||||||||||
