Republika Srpska
Från Rilpedia
|
||||
| Officiella språk | serbiska, bosniska och kroatiska | |||
| Huvudstad | Banja Luka | |||
| President | Rajko Kuzmanović | |||
| Premiärminister | Milorad Dodik | |||
| Yta – totalt – % vatten |
25 053 km² n/a |
|||
| Folkmängd – totalt – per kvadratkilometer |
1 166 173
|
|||
| Etniska grupper (uppskattning) |
serber: 88% bosniaker: 10% kroater: 1% övriga: 1% |
|||
| Tidszon | UTC +1 | |||
| Flygbolag | Air Srpska | |||
Republika Srpska (serbiska alfabetet: Република Српска) är den ena av Bosnien och Hercegovinas två entiteter. Den andra är Federationen Bosnien och Hercegovina. Republika Srpskas huvudstad är de facto Banja Luka.
Innehåll |
Demografi
År 2007 beräknades 1 166 173 vara bosatta i Republika Srpska, varav 88,4% serber, 10,7%bosniaker och 0,9% kroater. Efter att Brčko-distriket i augusti 2006 tilldelades självständig status i förhållande till Bosnien och Hercegovinas båda entiteter beräknas Republika Srpskas serbiska befolkning ha minskat med 32 000. Faktorer som ständigt förändrar den demografiska situationen i många delar av Repbulika Srpska är att många serbiska flyktingar återvänder till sina hem utanför Republika Srpska samtidigt som bosniakiska och kroatiska flyktingar återvänder till sina hem inom Republika Srpska. Andra faktorer är minskat barnafödande som delvis beror på emigration till Serbien där framförallt unga bosnienserber anser sig ha fler möjligheter till ett bättre liv. Däremot är barnafödandet högre bland bosnienserber än bland serber i Serbien.[källa behövs]
Historia
Embryot till dagens Republika Srpska skapades redan 1991 i samband med det politiska kaos som rådde i dåvarande Jugoslavien. De flesta bosnienserber var emot att Bosnien-Hercegovina skulle lämna federationen Jugoslavien och motsatte sig folkomröstning om självständighet. Samma år skapade bosnienserberna en bosnienserbisk församling och höll en intern folkomröstning där en övervägande majoritet ville stanna kvar inom en union med Serbien och Montenegro. Samtidigt utropades Republika srpskog naroda Bosne i Hercegovine efter samma modell som Republika Srpska Krajina i grannlandet Kroatien. Detta förklarades ogiltigt 1992 av Bosnien-Hercegovinas parlament som sedan höll folkomröstningen om en utbrytning från Jugoslavien. Denna folkomröstning bojkottades av den serbiska befolkningen som ansåg den vara ickekonstitutionell och bortsåg från serbernas vetorätt i parlamentet. Då det stod klart efter valet att en majoritet av de röstande medborgarna i Bosnien-Hercegovina röstat för självständighet, utbröt strider mellan beväpnade bosnienserbiska styrkor och Bosnien-Hercegovinas regeringsarmé. Detta var början till det som idag kallas bosnienkriget. Dagens Republika Srpska fick sin status som entitet inom Bosnien-Hercegovina legitimerad genom Daytonavtalet 1995.
Politik
Republika Srpska har ett långtgående självstyre inom Bosnien och Hercegovina men är geografiskt delad i en öst- och en väst-del. Majoriteten av befolkningen bor i den västra delen där också den administrativa huvudstaden Banja Luka finns.
Republika Srpska har en president och två vicepresidenter som alla är direkt folkvalda. Av dessa ska en vara serb, en bosniak och en kroat. Presidenten och vicepresidenterna utser regeringen.
Regeringen består av en premiärminister och 16 ministrar, av vilka 8 ska vara serber, 5 bosniaker och 3 kroater. Regeringen är ansvarig inför nationalförsamlingen.
Nationalförsamlingen har 83 ledamöter. Dessa utser ett folkens råd, bestående av 8 serber, 8 bosniaker, 8 kroater och 4 övriga, som har vetorätt över delar av lagstiftningen.
Förslag om gränsändringar mellan entiteterna
Förslag har lagts fram av den bosnienkroatiska ledningen i södra Bosnien-Hercegovina om ett landbyte mellan Republika Srpska och federationen Bosnien och Hercegovina. Bosnienkroaterna önskar att återfå kontrollen över de nordliga områdena i Posavina och inkluderar städerna Derventa, Brod och Šamac. Dessa områden hade innan kriget en stor kroatisk majoritet men är dock idag nästan helt uteslutande bebodda av serber pga etnisk rensing och tvångsflyttning. Republika Srpska skulle dock få i utbyte Drvar, Bosansko Grahovo och Glamoč som har (och hade redan innan kriget 1992-1995) en serbisk majoritet, men som lämnades utanför Republika Srpska genom Daytonavtalet, eftersom Republika Srpska annars skulle få en majoritet av landytan.
Denna fråga kan komma att intensifieras eftersom Srebrenica, en liten kommun med tidigare bosniakisk majoritet men idag serbisk majoritet, vars bosniakiska befolkning hävdat sin rätt att antingen bli en egen entitet med speciell status eller få övergå från RS till FBiH sedan 2004. Den serbiska majoriteten inom kommunen liksom den serbiska ledningen för RS i Banja Luka har fasthållit att en sådan uppgörelse absolut inte kommer att komma till stånd, eftersom den skulle bryta mot Daytonavtalet. Den bosniakiska minoriteten i Srebrenica har dock stöd från bland annat den bosniakiska ledningen i Sarajevo. I april 2007 hölls en omröstning i Srebrenicas kommunfullmäktige om förslaget till Srebrenicas status utanför RS. Den serbiska ledningen i kommunfullmäktige lämnade mötet i protest före omröstningen och hävdade att de samtliga saknar fullmakt att genomföra röstningen. Den bosniakiska ledningen genomdrev dock omröstningen med de kvarvarande och det blev en enkel majoritet som stödjer förslaget. Hur, om ens omröstningen är giltig, eller vad omröstningen kommer leda till är idag inte säkerställt eftersom den serbiska ledningen inte deltagit och den bosnienserbiska premiärministern Milorad Dodik uttalat sig om att erbjuda Srebrenica en särskild status inom RS, men uttalat sig om att Srebrenicas utträdde från entiteten är otänkbart.
Större städer i Republika Srpska
- Banja Luka
- Bijeljina
- Bosanska Dubica
- Brod (tidgare känd som Bosanski Brod och sedan Srpski Brod)
- Doboj
- Foča (tidigare känd som Srbinje)
- Istočno Sarajevo (Östra Sarajevo, tidigare känd som Srpsko Sarajevo)
- Trebinje
- Prijedor
- Zvornik
Sport i Republika Srpska
Fotboll är den populäraste sporten och entiteten har ett eget fotbollsförbund, kallad Republika Srpskas Fotbollsförbund. För att läsa mer se: Republika Srpskas fotbollslandslag. De bästa lagen från Republika Srpska deltar i en rikstäckande serie i Bosnien-Hercegovina medan övriga lag kämpar inom olika entitets ligor. Första divisionen inom Republika Srpska kallas Prva Liga. Andra populära sporter är basketboll och volleyboll.
Fotnot
Galleri
 Välkomstskylt till Republika Srpska i Brod (2007). |
 Kyrka i Banja Luka. |
||
 Kyrka i Ugljevik |
 Republika Srpskas statsvapen fram till 2007 |
