Pite älv
Från Rilpedia
Pite älv eller Piteälven är en av Sveriges nationalälvar, en av de fyra stora oreglerade norrlandsälvarna, ca 410 km lång. Avrinningsområde 11 285 km2.[1] Pite älv rinner upp nära norska gränsen i Sulitelmamassivet, flyter åt sydost och mynnar i Bottenviken vid Pitsund 1 mil söder om Piteå. Största fors och vattenfall samt Norrbottens största turistmål, med c:a 180.000 besökare per år, är Storforsen c:a 4 mil nordväst om Älvsbyn. Under 1990-talet bedrevs forsränning i flera av forsarna, numer endast i Ljusselforsen där E45:an korsar älven och den gamla Burmabron finns bevarad.
Viktigare biflöden i ordning nedströms:
Forsar och vattenfall räknat nedströms:
- Kransforsen
- Forsnäsforsen
- Hällforsen
- Måns-Ollforsen
- Stationsfallet
- Trollforsen / (forsarna) är ett forsmassiv med forsar och mindre vattenfall runt om och i närheten av Trollholmen, med två hängbroar.
- Björnideforsen
- Brisbergsfallet
- Hundforsen - Här korsar Inlandsbanan älven på Sveriges enda kvarvarande kombibro som trafikeras av både bil och tåg på samma bana.
- Ljusselforsen - E45, Burmavägen, går över forsen, där den gamla bågbron "Burmabron" finns kvarlämnad som minnesmärke.
- Krokugforsen
- Benbryteforsen
- Törnforsen
- Åkerselforsen
- Hällforsen
- Brudforsen (ligger ca en kilometer norr om Storforsen)
- Döda fallet utmed Storforsen
- Storforsen - Europas största oreglerade vattenfall med 82 meter total fallhöjd och genomsnittligt flöde 250 kubikmeter vatten i sekunden.
- Banforsen
- Trångforsen
- Fällforsen
- Grenforsen