Pulsbreddsmodulering
Från Rilpedia
Pulsbreddsmodulering, betecknas: PWM, (en: pulse width modulation eller PDM, (en: pulse duration modulation). PWM är den beteckning som används oftast. Pulsbreddsmodulering används i styr- och reglerkretsar till bl a motorer och värmeelement för att erhålla en kontinuerligt varierbar effektmatning trots att man arbetar med binära (on/off) styrdon, t ex styrdon som slås på och av med reläer. Styrningen vid pulsbreddsmodulering sker med två parametrar: cykeltid och tilslagstid. Cykeltiden, som är konstant, väljes av användaren och bör vara kort i förhållande till det styrda objektets tidskonstanter. Styr- och reglersystemets uppgift är att bestämma tillslagstiden, d vs hur lång tid styrdonet ska vara tillslaget under varje cykel. Exempel: Då styrsignalen är 30% av max effekt ska styrdonet vara tillslaget 30% av cykeltiden. Fördelen med PWM är att det ofta ger billigare och ibland också mer energibesparande lösningar jämfört med att arbeta med kontinuerliga styrdon.
Se vidare pulstågsmodulering.