Neutralledare
Från Rilpedia
Neutralledare, tidigare nolla eller nolledare, är en ledare som är ansluten till neutralpunkten i ett elektriskt system. Neutralledaren deltar i överföringen av elektrisk energi.[1]
Neutralpunkten är en punkt som, under normala driftförhållanden, inte för spänning till jord.[2]
Det är mellan fasledare och neutralledare man mäter fasspänningen, vilken i Sverige är cirka 240 volt växelspänning. Vid höga strömstyrkor kan det finnas potentialskillnader mellan lokal jord och neutralledaren.
Neutralledaren skall märkas med ljusblå färg där det finns anledning att identifiera med färg.[3] Denna märkstandard har dock inte alltid gällt utan i äldre anläggningar kan neutralledaren vara av annan färg.
I ett trefassystem med Y-koppling eller Z-koppling som förbindningssätt ansluts neutralledaren, om sådan används, till neutralpunkten. I en distributionstransformatorer skall det alltid finnas en uttagen neutralpunkt. Denna ansluts till jord som en grundläggande säkerhetsåtgärd.[4]
Se även
Källor
- ↑ Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5, Elsäkerhetsverket, 1999 "2",.
- ↑ Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5, Elsäkerhetsverket, 1999 "2",.
- ↑ Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5, Elsäkerhetsverket, 1999 "514.3.1",. Märkning av skyddsledare, PEN-ledare och neutralledare.
- ↑ Anders Rejminger (för det aktuella kapitlet): Anders Cronqvist: Elmaskiner, Liber AB, Arlöv 1996 "1.3 Krafttransformatorer",, 1.
