Leszek Kołakowski
Från Rilpedia
Leszek Kołakowski, född 23 oktober 1927 i Radom, är en polsk filosof som anses som en av ledande polska nutida filosofer.
Åren 1947-1966 var han medlem i det polska kommunistpartiet PZPR och räknades som ledande marxistisk och marxism-leninistisk filosof och idéhistoriker, med professur vid Warszawauniversitetet. 1965 försvarade han två unga doktorander Jacek Kuroń och Karol Modzelewski som kom i onåd för sin gemensamma marxistiska doktorsavhandling och fängslades. Kołakowski avskedades från sin tjänst vid universitetet, avlägsnades från partiet och fick publikationsförbud. Han emigrerade då till Paris och kort därefter flyttade han till Storbritannien. 1971 publicerade han i en polsk exiltidning Kultura i Paris "Tezy o nadziei i beznadziejności" (Teser om hoppet och hopplösheten) som blev en intellektuell grund för det demokratiska motståndet mot kommunismen i Polen och ledde så småningom till att Kommitté för arbetarnas försvar (KOR) bildades av Jacek Kuroń och därefter även Solidaritet. 1972-1991 undervisade han vid All Souls College vid Oxford University, och vid Yale University, McGill University, University of New Haven, University of California, Berkeley, och University of Chicago. I England bytte han gradvis idéinriktning från marxism till kristen filosofi och försvar av europeisk civilisation.
Kołakowski har formulerat en lag om det oändliga ymnighetshornet. Enligt denna lag råder det aldrig någon brist på argument för vilken som helst doktrin som man vill tro på av vilka skäl som helst.