Från Rilpedia

Krigshovrätten, en domstol i andra

instans bland krigsdomstolarna.

Sedan tidtals en generalkrigsrätt, tidtals och senast 1774-91 en avdelning av Krigskollegium handlagt som högre instans mål tillhörande krigsdomstol, inrättades genom en k. kung. 1791 Krigshovrätten att vara en enda och allmän överdomstol för krigsmakten till lands och sjöss samt erhöll samma dag en särskild rättegångsordning. Krigshovrätten upplöstes några år därefter, men återupplivades genom en k. kung. 1797. I krigsartiklarna av 1798 bestämdes, att Krigshovrätten skulle utgöra överdomstol under fredstid, medan under krigstid borde förordnas särskilda överdomstolar, för lantarmén generalkrigsrätt och för flottorna överrätter.

1868 ändrades bestämmelserna enligt kunglig förordning av 11 juni på följande sätt:

Enligt denna förordning är krigshovrätten andra domstol vid krigsmakten (§ 2). När kungen sådant befaller, kan en särskild Överkrigsrätt inrättas för armé, som är utom riket, eller för flotta, som är stadd på sjötåg (§ 12), eller för bägge gemensamt. Krigshovrätten är sammansatt av fyra för tre år av konungen förordnade militära ledamöter, nämligen en generalsperson som ordförande och tre regementsofficerare (bland dem minst en med överstes grad) samt en av kungen utnämnd civil ledamot, med titel krigshovrättsråd. Av de tre regementsofficerarna skall en tillhöra flottan, men de bägge övriga armén. Jämte det Krigshovrätten är överdomstol över krigsrätterna, upptar den även omedelbart vissa mål, nämligen sådana, som röra förbrytelser begångna av officerare, och annars sådant, som det genom särskild författning åligger överdomstol att omedelbart pröva och döma.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).