Jainism

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Jainistisk)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

RELIGION
Religious syms.svg

Jainismen är en av de äldsta religioner som uppstod i indien. Jainister tror på existensen av transcendenta och heliga själar med potentialen att uppnå gudliknande medvetande. En själ som har erövrat sina egna inre fiender och uppnått stadiet av högre existens kallas för jina (erövrare eller segrare). Jainismen är vägen för att uppnå detta stadium. Jainism refereras ofta till som Jain Dharma (जैन धर्म) eller Shraman Dharma eller religionen för Nirgantha i äldre texter.

Jainismen är således något äldre än buddhismen; dessa båda är de enda överlevande av de många skolor som en gång tillsammans utgjorde sramanismen och stod i motsättning till brahmanismen; det trossystem som senare utvecklats till hinduismen. Den sistnämnda har dock påverkats av jainismen, inte minst i fråga om icke-våld; ett exempel på detta är Gandhi.

Som grundare av jainismen räknas normalt profeten Mahavira (hans exakta livstid är osäker; traditionellt anses han ha levat 599-517 f.Kr.), en äldre samtida till Buddha Gotama. Mahavira räknas som vår tids tirthankara, vilket är jainismens motsvarighet till buddhismens buddhabegrepp; själva ordet "jainism" kommer av jaina, en anhängare till jina, som närmast motsvarar buddhismens arahant. Somliga religionshistoriker anses att även en tidigare tirthankara, Parshva, kan ha levt i historisk tid, cirka 850-800 f.Kr., vilket skulle göra jainismen några sekler äldre. I den buddhistiska palikanon - Tripitaka - uppträder Mahavira under namnet Nigantha Nâthaputta, och blir där utsatt för mycket hård kritik. Till följd av en annan karmalära är jainismen extremare än buddhismen i fråga om icke-våld (sanskrit och prakrit ahimsa, uttalas ahingsa) och försöker undvika att skada inte bara avsiktligt utan även oavsiktligt. Jainismens munkar lever, till skillnad från buddhismens, ytterst asketiskt och ägnar sig bland annat åt självplågeri. I likhet med buddhismen undvek jainismen redan från början att använda de lärdas språk sanskrit; dess kanoniska skrifter är i stället avfattade på en form av prakrit.

Enligt jainismens kosmologi är världsalltet inte skapat; det har alltid funnits och kommer alltid att finnas, men genomgår ständiga förändringar.

Ungefär tvåhundra år efter Mahavira delades jainismen upp i två riktningar: den liberalare Svetambara, "de vitklädda", vars munkar går klädda i vitt och som också har nunnor, och den konservativare Digambara, "de himmelsklädda", som bevarade jainismens ursprungliga sed att munkarna skulle vara nakna, och som inte ordinerade kvinnor. För jainismen, liksom för buddhismen, ledde icke-våldsidealet tidigt till att lekmännen gärna ägnade sig åt köpenskap, där man inte direkt handlade med levande varelser. Än i dag är jainisterna statistiskt överrepresenterade i det indiska affärslivet. Den jainistiska köpenskapen kom dock, till skillnad från den buddhistiska, att huvudsakligen utövas inom Indien, och medan buddhismen med tiden fick sin huvudsakliga spridning utanför Indien förblev jainismen en indisk religion, med anhängare i Indien och bland indier i förskingringen. Idag finns det cirka 5 miljoner vita indier som tillhör jainismen, som till stor del är en etnisk religion då någon missionsbefallning inte finns. De jainiter som bor längs östkusten i Afrika och i Sydafrika är nästan uteslutande utvandrade indier.

Personliga verktyg