Josef Allen Hynek

Från Rilpedia

(Omdirigerad från J. Allen Hynek)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Allen Hynek (vänster) och Jacques Vallée (höger).

Josef Allen Hynek, född 1 maj 1910, död 27 april 1986, var en amerikansk astronom, professor och ufolog. Han arbetade även som konsult för Projekt Blue Book från 1952 till 1969.

Innehåll

Liv och karriär

Hynek föddes i Chicago i Illinois, USA, till tjeckiska föräldrar. År 1931 fick han en Bachelor Degree från Chicagos Universitet. Fyra år senare, 1935, blev han doktor inom filosofi på Yerkes Observatoriet. Han gick med Departementet för Fysik och Astronomi (Department of Physics and Astronomy) som var en gren av Ohios statliga universitet år 1936. Han var specialist inom kosmisk evolution och s.k. "dubbelstjärnor".

Under andra världskriget var Hynek en civil forskare på Johns Hopkins laboratorium, där han hjälpte till att utveckla flottans radio.

Efter kriget återvände Hynek till Departementet för Fysik och Astronomi i Ohio, där han fick full status som professor år 1950.

År 1956 lämnade han universitetet och anslöt sig till professor Fred Lawrence Whipple, en astronom från Harvard, vid det smithsonianska astrofysiska observatoriet, som hade gått med Harvard-observatoriet i Harvard. Hynek fick där till uppgift att spåra amerikanska satelliter, ett projekt för det Internationella Geofysiska Året 1956 samt följande år. Förutom de 247 optiska baserna runt världen fanns där även 12 fotografiska baser. En speciell kamera var föreskriven till uppdraget och en prototyp byggdes och testades, bara för att plockas isär igen då, den 4 oktober 1957, Sovjetunionen skickade upp sin första satellit - Sputnik.

Efter att Hynek var färdig med sitt arbete på satellitprogrammet så återvände han som lärare, han fick en plats som professor och ordförande för det astronomiska departementet på Nordvästra Universitetet år 1960.

Projekt Grudge och Projekt Blue Book

Som svar på de många oförklarliga objekt, eller UFO:n, som folk hade sett runt om i landet, etablerade USA:s flygvapen projekt Sign (Tecken) år 1948. Detta blev senare Projekt Grudge, som ännu senare utvecklades till Projekt Blue Book (Blå bok) år 1952. Hynek kontaktades och fick förfrågan att jobba på Projekt Sign som forskningskonsult för utredningen där. Hyneks uppdrag var att studera UFO-rapporter och bestämma om rapporter hade karaktärer av kända astronomiska fenomen/objekt.

När Projekt Sign anställde Hynek var han till en början skeptisk till rapporterna om UFO:n. Hynek misstänkte att UFO-rapporterna hade skrivits av opålitliga vittnen, eller okunniga personer, som inte visste mycket om naturliga objekt eller uppfinningar som människan skapat. År 1948 sa Hynek att "hela ämnet är ytterst löjligt", och beskrev det som ett "skämt" som snart skulle försvinna. Hynek var medlem av Robertsonpanelen, som deklarerade att det inte fanns något mystiskt med UFO:n, och att en social kampanj skulle sättas igång för att reda ut saken och minska det folkliga intresset.

Till slut, efter att ha undersökt hundratals UFO-rapporter under årtionden (inklusive rapporter gjorda av pålitliga vittnen så som astronomer, piloter, poliser och militär personal), sammanfattade Hynek att rapporterna representerade genuina och nya empiriska observationer. UFO-rapporterna fortsatte att komma in, och Hynek lade ner mycket tid på att studera rapporterna. Han bestämde sig att vissa rapporter visade sig vara väldigt konstiga, trots en genomgående studie. Hynek sa en gång att (översatt) "som vetenskapsman måste jag komma ihåg det förflutna; det händer allt för ofta att värdefulla saker för vetenskapen blev ignorerade eftersom det nya fenomenet passade inte in i forskarnas syn på den tiden." (Schneidman and Daniels, 110).

År 1985 blev Hynek intervjuad, och på frågan om varför han hade ändrat sig svarade han (översatt) "Två saker, verkligen. Den första var den kompletta negativa och oförändrade attityden från flygvapnet. De skulle aldrig ge UFO:n chansen att existera, även om det var så att de flög upp och ner längs gatan mitt på dagen. Allting skulle ha en förklaring. Jag började att avstå ifrån det, även om jag kände samma sak, eftersom jag tyckte att de inte tacklade problemet på rätt sätt. Man kan inte säga att allt är svart trots eventuella förändringar. För det andra, vittnenas pålitlighet började bekymra mig. Väldigt få rapporter kom in från till exempel piloter inom flygvapnet, och jag visste att de var väldigt bra tränade, så det var här jag började tänka att, ja, det kanske finns något i detta trots allt."

Ett annat "skift" i Hyneks åsikt kom efter att man gjort en informell omröstning bland hans kollegor inom astronomin, däribland Clyde Tombaugh, som upptäckte dvärgplaneten Pluto. Av 44 astronomer svarade fem (motsvarande över 11%) att de hade sett objekt som de inte kunde förklara med hjälp av mainstream-forskning. De flesta av dessa astronomer hade inte delat med sig av vad de sett av rädsla för att bli förlöjligade eller rädslan för skadan på deras omdömen och karriärer. Hynek noterade också att dessa 11%, enligt de flesta omröstningarna, var större än den bland vanliga människor som sade att de sett UFOn. Mer än det var astronomer mer pålitliga när det handlar om att observera och ge omdöme om himlen de studerar, vilket gör deras observationer mer intressanta.

Hynek blev orolig för det han såg som arrogant eller vägrande attityden från många mainstream-forskare gentemot UFO rapporter och vittnen. Ett nummer av "The Journal of the Optical Society of America" (april 1953), printade Hyneks artikel "Ovanliga Flygande Fenomen", som innehåller Hyneks kanske mest kända uttalande: "Förlöjligande är inte en del av den vetenskapliga metoden, och folk bör inte lära sig att så är fallet. Det kontinuerliga flödet av rapporter, oftast i medverkan med pålitliga observatörer, ifrågasätter vetenskapsmännens obligationer och ansvar."

Hynek stannade kvar vid Projekt Sign, när det blev Projekt Grudge (dock med mindre medverkan än med Projekt Sign). Projekt Grudge blev ersatt av Projekt Blue Book tidigt år 1952. Hynek fortsatte sin konsultativa roll även i det projektet. En kapten inom flygvapnet, Edward J. Ruppelt, ansåg att Hynek var en av de mest uppskattade av utredarna: "Dr. Hynek var en av de mest impressiva forskare som jag mötte under min tid då jag arbetade med UFO projektet - och jag har mött många vetenskapsmän. Han gjorde inte det som de flesta gjorde: att ge ett svar innan han visste frågan; eller skryta om vad han åstadkommit inom sin gren av vetenskapen."[1]

Även om Hynek ansåg att Ruppelt var en kapabel direktör som styrde Blue Book åt rätt håll, så var Ruppelt bara direktör i några år. Hynek ansåg, efter att Ruppelt lämnade projektet, att Blue Book blev lite mer än ett PR-övning, som ytterligare visade att lite eller ingen forskning och utredning pågick, genom att använda den vetenskapliga metoden. Det var under de senare åren under Blue Book då Hynek öppet började tala om sin besvikelse och motstånd till det amerikanska flygvapnet.

En "UFO-våg" slog till i de sista dagarna i mars 1966. Massvis med människor rapporterade att de sett UFO:n i Michigan (USA), vilket följdes av en mediavåg. Hynek uttalade sig om detta, och sa att vissa människor kunde misstagit biogas för UFO:n. Under en konferens där han uttalade sig, upprepade Hynek gång på gång att biogas var en trolig förklaring endast för vissa av UFO-rapporterna från Michigan, men verkligen inte för UFO-rapporter i allmänhet. Till Hyneks förvåning ignorerades hans förbehåll, och ordet "biogas" blev en synonym för UFO:n, som i sin tur ytterligare förlöjligade projektet.

Under senare tid, på den Första Internationella UFO-kongressen år 1977, refererade Hynek till detta lite ironiskt, genom att presentera "biogas-affären" som ett bevis på att han inte var "UFO-troende" från början, och som vissa antog, och som Hynek som vetenskapsman, aldrig var eller skulle bli "troende" inom tanken om att vara det i blind tro. (C. Fuller, 156).

CUFOS

Hynek startade och var direktör över Center for UFO Studies (Centrumet för UFO-forskning), eller CUFOS. Skapad år 1973 och baserad i Chicago är CUFOS en organisation som pressar vetenskaplig analys av UFO fall. CUFOS arkiv innehåller många värdefulla filer från civila vetenskapliga grupper så som NICAP, en av de mest populära och pålitliga UFO-forskningsgrupperna från 1950- och 1960-talen.

UFOs ursprung

År 1973, då MUFON (Mutual UFO Network) hade en kongress som hölls i Akron, Ohio, började Hynek bli skeptisk till den utomjordiska hypotesen (om att UFOn är materiella farkoster och dess passagerare varelser från en annan planet). Hans talpunkt ledde honom till titeln på hans tal: "The Embarrasment of the Riches". Han var medveten om att kvantiteten av vittnen som sett UFO:n var mycket mer än statistiken inom Projekt Blue Book. Bara detta var underligt. Hynek sa (översatt): "Ett par bra vittnesmål om UFO:n varje år, runtom i världen, skulle stabilisera den utomjordiska hypotesen - men tusentals vittnesmål varje år? Som kommer från avlägsna regioner i världsrymden? Och till vilket syfte? Att skrämma oss genom att stanna bilar, störa djuren och mystifiera oss med deras meningslösa uppträdande?" (Stringfield, Situation Red, 40-42).

I oktober 1976 sa Hynek, "Jag har allt mindre stött idén om att UFOs är materiella rymdskepp från andra världar. Det är helt enkelt alldeles för många saker som går emot denna teori. För mig verkar det fånigt att intelligenta varelser skulle resa genom världsrymden för att göra relativt korkade saker så som att stanna bilar, samla in exemplar som stenar och jord och skrämma människor. Jag tror att vi måste återigen undersöka bevisen. Vi måste börja leta närmare vårt hem" (Vallee, Revelations: Alien Contact and Human Deception, 290).

År 1975 skrev Hynek ett papper på hans forskning till Joint Symposium of the American Institute of Aeronautics & Astronautics (AIAA), baserade i Los Angeles. Han skrev (översatt), "Om du protesterar, så ber jag dig förklara - kvantitativt, inte kvalitativt - de rapporterade fenomen av materialisering och avmaterialisering, ändring av form, den ljudlösa svävandet i jordens gravitationsfält, accelerationer som - för en passande massa - behöver energikällor långt bortom dagens möjligheter - inklusive teoretiska möjligheter, den välkända och väl rapporterade E-M (kort för elektromagnetisk inblandning/interference) effekten, den fysiska effekten på passagerare, plus de antagliga telepatiska kommunikationerna." (Stringfield, 44).

År 1977, på den Första Internationella UFO Kongressen i Chicago, presenterade Hynek sina tankar i hans tal "Vad jag verkligen tror om UFO:n". Hynek sa, "Jag tror att det är verkligt, att UFO-fenomenet i sin helhet är verkligt, men jag menar inte att det behöver vara en enda sak. Vi måste ifrågasätta diversiteten av observerade UFOn . . . alla kommer från samma källa, likaså väderfenomen, alla uppstår i atmosfären", eller om de är annorlunda "som regnskurar är annorlunda än en meteorit, som i sin tur är annorlunda än en kosmisk strålskur." Vi ska inte fråga oss, sa Hynek, vilken hypotes som kan förklara flest fakta, utan vi ska fråga oss vilken hypotes som förklarar de mest underliga fakta. (C. Fuller, 156-157).

Hynek fortsätter, "det finns tillräckligt med bevis för att försvara både ETI- och EDI-hypoteserna". Som bevis för ETI-hypotesen (utomjordisk intelligens), nämner Hynek hur man på radar uppfattat objekt som bevisar att det är fast material, samt de fysiska spåren som man hittat. Han vänder sig sedan till att försvara EDI-hypotesen (extra/multi/överdimensionell intelligens). Förutom aspekter av materialisering och avmaterialisering citerar han "poltergeist"-fenomenet som människor upplevt efter att de haft närkontakt; fotografier av UFOn som i vissa fall setts i en enda filmruta, men inte sedd av vittnet som tog kortet; förändringen i UFOs form mitt framför ögonen på vittnen, den mystiska frågan om telepatisk kommunikation; eller att i vissa fall då personer som hamnat i en närkontakt av tredje graden beskriver varelserna som om de vore naturliga i jordens atmosfär och gravitation; den underliga stillheten i närheten av ett UFO; rapporter om hur människor och bilar svävar; samt hur vissa personer utvecklar vissa psykiska förmågor efter en närkontakt. Hynek frågar "Har vi två aspekter av ett fenomen eller två helt olika fenomen?" (C. Fuller, 157-163).

Hynek introducerade även en tredje hypotes; "Jag anser att det är troligt att det kan finnas en teknologi som innehåller både de fysiska och det psykiska, det materiella och det mentala. Det finns stjärnor som är miljontals år äldre än solen. Kanske finns det civilisationer som är miljontals år äldre än vad vi är. Vi har gått från enkla versioner av flygplan till att landa på månen inom loppet av 70 år, men är det möjligt att en miljoner år gammal civilisation vet något som vi inte vet ... jag har en hypotes om en 'M&M'-teknologi som tar kontroll över den mentala och den materiella verkligheten. Den fysiska världen, som idag är ett mysterium för oss, kanske är en vanlig del av en avancerad teknologi." (C. Fuller, 164-165).

Steven Spielbergs film

Hynek hjälpte till med filmen i det att han var konsult till Columbia Pictures och Steven Spielberg, i filmen Närkontakt av Tredje Graden. Hynek var själv med i filmen, dock en kort medverkan utan replik.

Förenta Nationerna

I november 1978 så presenterade Hynek, tillsammans med Dr. Jacques Vallee och Dr. Claude Poher, dokument om UFOn. Hans tal var förberedd och godkändes av tre ordförande framför Förenta Nationernas Generalförsamling. Målet var att etablera en central burå, en "Förenta Nationernas UFO kommission". [2]

Sista åren

Hynek dog den 27 april 1986 av en hjärntumör i Memorial Hospital, Scottsdale, Arizona. Han blev 75 år gammal.

UFO-böcker

  • THE UFO EXPERIENCE: A scientific enquiry (1972)
  • THE EDGE OF REALITY: A progress reports on the unidentified flying objects, tillsammans med Jacques Vallee (1975)
  • THE HYNEK UFO REPORT (1977)
  • NIGHT SIEGE - THE HUDSON VALLEY UFO SIGHTINGS, tillsammans med Philip Imbrogno och Bob Pratt (1987)

Externa länkar

Personliga verktyg