J.D. Salinger

Från Rilpedia

(Omdirigerad från J.D Salinger)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Jerome David Salinger, född 1 januari 1919 i New York, är en amerikansk författare. Han är mest känd för romanen "Räddaren i nöden" (Catcher In The Rye) från 1951. Boken säljs fortfarande i betydande upplagor och betraktas som en milstolpe i 1900-talslitteraturen. Salinger har inte publicerat några böcker sedan 1965 och har länge valt att leva ett tillbakadraget liv.

Salingers uppväxttid är inte väldokumenterad, men det förefaller vara klarlagt att han växte upp i en förhållandevis välbärgad familj i New York, att hans far var jude och att hans mor var irländsk katolik. Fadern försörjde sig som osthandlare och lär ha varit ganska framgångsrik. Att modern faktiskt hade katolsk bakgrund tros ha uppdagats för Salinger i ganska sen ålder men har uppenbarligen gjort intryck – och lämnat avtryck – vilket man kanske främst märker i de egendomliga berättelserna om familjen Glass.

Under den tidiga skolåldern lät fadern skriva in Salinger vid militärakademin Valley Forge, som tros ha gett viss inspiration åt Pencey Prep i "Räddaren i nöden". Efter sin skoltid närvarade han en kort tid vid the New York University och ett flertal andra amerikanska universitet innan han gjorde sin militärtjänstgöring i Tyskland under andra världskriget. Han deltog senare i strid, i den andra vågen av anfallet mot Normandie, Frankrike.

Salingers första roman Räddaren i nöden ("Catcher In The Rye") gavs ut 1951 och blev, trots blandat mottagande från kritikerna, en omedelbar succé. Boken blev känd för Salingers känsla för detaljer, hans levande beskrivningar och svarta humor, samt den träffsäkra skildringen av New York som en deprimerande och grå stad. Det är också en tragisk bok där Holden är en outsider, precis som Huck i Mark Twains klassiska Huckleberry Finns äventyr. Holden föraktar vuxna och den värd de lever i. Istället längtar han tillbaka till barndomen - den enda person han verkligen gillar är sin lillasyster - men det är uppenbart att han längtar efter det barn inom honom själv som nu håller på att dö. Han vill inte bli vuxen men kan inte förbli ett barn. Romanen slutar inte med att denna motsättning löses upp genom att han anpassar sig och socialiseras in i samhället. Istället skrivs hela texten från ett vilohem där han vistas i väntan på att skickas till ännu en privatskola.

"Räddaren i nöden" blev bannlyst i flera olika länder på grund av sitt, enligt den tidens synsätt, grova språk. Men också för Holdens blasfemi, hans förlöjligande av "family values" och för att han både röker, dricker och går till en prostituerad. Boken var på 1980-talet i USA både den mest förbjudna och mest lästa boken på high school.

Bokens handling är i sig ganska simpel: Holden, en ung, livstrött man som föräldrarna placerat på ännu en privatskola där han ännu en gång blir relegerad från skolan på grund av sitt olämpliga uppträdande och sina dåliga betyg (han klarade bara kursen i engelska). Eftersom han inte förväntas komma hem förrän om tre dagar lämnar han skolan, utan att informera någon och framför allt inte sina föräldrar, tidigare än planerat samt tar tåget tillbaka till hemstaden New York. Där tillbringar han några dagar på ett sjabbigt hotell downtown och lyckas göra av med sina pengar på de nöjen storstaden kan erbjuda.

Före romandebuten publicerades ett flertal av Salingers noveller i bland annat The New Yorker och Stories. Kort efter debuten drog sig Salinger tillbaka från det nya kändisskapet och har sedan dess levt ett eremitliv. Han fortsatte ge ut ett par novellsamlingar men sedan mitten av sextiotalet har det varit helt tyst. Man vet inte mycket om hans nuvarande situation, men rykten säger att han fortfarande skriver flitigt och har flera färdiga manuskript som inte har varit aktuella för utgivning.

Räddaren i nöden

Boken "Räddaren i nöden" skildrar den unge Holden Caulfield, som befinner sig i ett tillstånd av psykisk obalans efter att en rad traumatiska händelser inträffat i hans liv, däribland hans bror Allies död. Man kan tolka det som att Holden har tagit sin tillflykt till – och stängt in sig i – sin egen inre värld. Där söker han skydd mot en fientlig omvärlds angrepp mot vilka han står försvarslös, alltmedan han med bitterhet och djupt förakt betraktar allt och alla runtomkring sig som manifestationer av skärande falskhet. Han är rädd för att lämna barndomen bakom sig och bli vuxen, eftersom vuxenvärlden förefaller allt igenom förljugen och ter sig alldeles för komplicerad och obegriplig i hans ögon. Man kan säga att han har fastnat någonstans mittemellan dessa världar – fångad i sin egen ensamhet, medan de som kommer i hans närhet uppfattar honom som barnslig och omogen.

Bokens originaltitel "Catcher In The Rye" är en referens till en gammal anglosaxisk barnramsa(?), som på ett träffande sätt sammanfattar Holdens världsbild: Han ser barnen som små oskyldiga människor som leker uppe på en höjd, och det är hans uppgift att rädda barnen om de kommer för nära kanten och faller ner mot den lögnaktiga vuxenvärldens transparenta och motbjudande falskhet. Han vill alltså vara The Catcher – Räddaren. (Här kan också inflikas, som parantetisk kuriosa, att ordet "räddare" i den svenska översättningen av bokens titel får en (förmodat) oavsiktlig dubbelbetydelse med bäring i bokens innehåll; samtidigt som Holden, vilket nämns ovan, vill vara en räddare, finns det kanske ingen som är räddare än han.)

Det påstås, trots att det aldrig bekräftats av Salinger själv, att boken till stor del är en självbiografisk skildring, kanske bör man, vilket är fallet med de allra flesta realistiska romaner som skrivs, hellre tala om denna ungdomsskildring som ett uttryck för en fiktionalisering av den personliga erfarenheten? "Räddaren i nöden" säljs fortfarande i cirka 200 000 ex per år, och har kommit att bli en milstolpe i 1900-talslitteraturen.

Den senaste svenska översättningen av "Catcher In The Rye" (från omkring 1985) gjordes av författaren Klas Östergren, Östergren har sedan reviderat sin översättning i början av 2000-talet (2002 tror jag).

Bibliografi


Personliga verktyg