Från Rilpedia

Iran–Contras-affären var en politisk skandal i USA under 1986-1987. Reaganadministrationen sålde i hemlighet vapen till fienden Iran. Anledningen var att flera amerikaner hölls som gisslan av Hizbollah i Libanon vilka stod Iran nära. USA hoppades att Iran, som tack, skulle använda sitt inflytande för att få gisslan frisläppt. 48 miljoner dollar, som Iran betalat för vapnen, överfördes till den antikommunistiska gerillan Contras, som bekämpade sandinisterna i Nicaragua, trots att Kongressen genom Boland-tillägget hade förbjudit militär hjälp till Contras.^[1]

I juli 1985 kom Israel med ett förslag på hur man skulle kunna få gisslan frisläppt. Israelerna ville att USA skulle skicka vapen till Iran, som hade kontakt med gärningsmännen. USA följde dessa råd, och en i gisslan frigavs. Situationen komplicerades när man skulle göra ett nytt "vapen-mot-gisslan"-byte och försöken lades ned.

Reaganadministrationen hade även sedan november 1981 levererat vapen till Contras. Ett år senare antogs en lag av den amerikanska kongressen som uttryckligen förbjöd sådana vapenleveranser. Reaganadministrationen kringgick lagen genom att använda Nationella säkerhetsrådet, NSC, för att ge militär hjälp.

År 1986 upptäcktes dessa förhållanden och president Ronald Reagan, som först förnekat det hela, tillsatte en utredning som ledde till att några toppmilitärer, däribland Oliver North, dömdes till kortare fängelsestraff. Reagan själv klarade sig undan med endast en tillfällig popularitetssvacka.

Huvudpersonerna som skötte de hemliga affärerna var bl.a. CIA-chefen William "Bill" Casey, Robert McFarlane, John Poindexter och Oliver North.

Noter

1. ↑ "Iran-Contras-affären" i Nationalencyklopedin